- Project Runeberg -  Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 - 51 /
253

(1893-1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o. 29

TIDEN.

253

icke säga någonting. När jag vill chikaiiera någon i
Versailles, söker jag "|ip Joseph. Jag berättar min
lilln historia fiir honom. Han arrangerar den
tillbörligt, åt mig, ban stoppar ilen i tidningen och man
vet icke hvarifrån den kommer.

üoetlie-kult i Gnßland.

Bref till Tiden.

London den W juli 1891.

Essays ön finethe. By Tliomas Carlyle Cassela Natio,

nal Library. London, Paria A Melbourne 1891.
Goethe. Hin liln and writings. By Oscar Braffning,

M. A London 18112. Swan Sonnenscliein it Oo.
Goethe reviewed äller sixty years. Bv J. H. Soolny.
Litt. D. Regiu. Professur of Modem Ilistory in
tlio Univorsit.y of Cambridgo London 18111.
Seo-Jey ft Oo Limited.
The Lycenni Fanst. By Joseph Hatton. Jteprtated from
the Art. Journal. London 18114.

I.

Pinnes det fullgoda
skäl för att tala om eu
Goethe-knlt i England?
torde man spörja. Nåväl,
för några dagar sedan
uppfördes på Englands
Iörnäm8ta dramatiska scen,
Lyceum Theatre, London,
för fem-hundrade gången
en adaptioii af Goethes
Faust; det tinnes ett
blomstrande engelskt
Goethe-sällskap ined
uppgift att främja studiet af
Goethe i England; deu
engelska
Goethe-literatu-ren är ofantligt rikhaltig
och tilltager alt jämt.

I british museums
bokkatalog upptager
förteckningen på
Goethe-lite-raturen icke mindre än
åttiotvä foliospalter.
Förteckningen, som säljes i
särtryck, upptager all
Goethe-literatnr på skilda
apråk i museets storartade
bibliotek, och såsom ett
bevis på hur rik den
specielt engelska
Goetho-liter-atureu är må nämnas, att
det linnes öfver tjugu
eii-gelska öfversättningar af
första delen af Goethes
Faust.

Det första värket,
genom hvilket Goethe blef
bekant i Englaud, var Dic Leiden des jungen
Werthers, hvaraf en engelsk öfversättning utkom 1780
och upplefde flere upplagor. Det synes dock som om
detta arbete här ej väkt samma uppseende såsom var
fallet i åtskilliga andra länder. Walter Scott
öfversatte och publicerade 179’J Götz von Berlichingeu.
Och det säges, att Goethe gaf eu kraftig impuls ät.
Scotts utveckling såsom diktare. Faust I blef första
gångeu öfversatt 1821. De flesta öfversättningarne
af Goethes värk till engelska förskrifva sig till från
midten och senare hälfteu af detta århnadrade.

Det var Thomas Carlyle, som lärde
engelsmännen att. nppakatta Goethe. År 1822 publicerade ban
i New Edinburgh Keview en öfversikt af Goethes Faust,
och 1824 utgaf ban en ypperlig öfversättning af
Wilhelm Meister. Detta gaf anledning till en
korrespondens mellan Goethe och deu lofvande uuge författaren,
hvilken Goethe introducerade i Tysklands intellektuella
värld genom det företal lian akref till en tysk
ölver-sättniug af Carlyles »Life of Schiller".
Korrespondensen mellan Goethe uch Carlyle blef (örat. 1887
med tillstånd af häj tiginuau al Sachacii-Weimar
oflent-liggjord — samtidigt, i London och Herlin.*) Dessa

*) Correspondeuce betwoon Goethe and Carlyle.
Edited by C. E Nurtou. Pp XIX Wi London, 18.97.
MaemiUan & Oo.

brot, hvilka utmärka »ig för mycken förtrolighot och
uppriktighet, innehålla intressanta bidrag till de båda
literära storheternas karaktäristik. Carlyle blickade
upp Ull Goethe såsom till sin andlige fader och
Iram-hflll, att, han »tode i den största lörbindelse till honom.

Han bekänner för mästaren huru ban
genomgått en stor andlig kris. Iinrn ban blifvit fri från de
tärande, olrnktaamma tvifvel, hvilka ansatte honom
angående »religionen och det goda ocli sköna, för
hvilka religionen itr ott uttryck", och hnru lian blifvit
liksom en ny människa med nylt, hopp, ny
värksam-hetsliist. och inre lycka och frid. Det var
hufvudsakligen läsningen af Goethes skrifter, som åstadkommit
detta. Alla Carlyle-biografer äro ense om, att Goethe
genom sina skrifter har linft, ilet största inflytande
på Garlyles karaktärs danande och utveckling. Och
Carlyle å »in elda har på ilet andliga och intellektuella
lifvet i England haff. ett inflytande, hvilket knappast
torde kunna öfverskatta». *)

I Carlyles berömda essay oin Goethe af 1828
klagar han öfver, att Goethe ej värderades som sig
borde i England. Man hade hört mycket om Goethe,
men egentligen hört. det, som förbryllade och upprörde
en. »Obestämda och »välvande rykten om mannen
hafva niider mer än ett, halft århundrade surrat kring
våra Kron; tid elter annan hafva vi ock sott några

förvräugda och stympade omskrifuingar af liaus
tankar, hvilka hnru dnnkla ocli hieroglytiska de än ofta
synts, ej kunnat undgå att här och där kasta en
ljusstråle al djupaste mening; resande fara fram och
tillbaka och importera utlandets opinion, eller, änuu
sämre, dess skvaller. På delta siltt hafva vi
förnummit, att denna tidsålders störste skald och täukare
heter Goethe, bor i Weimar ocli tyckes vara eu mycket
koustig perBon. Men olyckligtvis är det därmed slut
med vår kunskap". Carlyle gör sitt bästa att, med
sällspord skarpsiniiighot, soln nyare forskningar gifvit
sitt varmaste erkännande åt, aualysera Goethe och
gifva honom den höga plats i tankevärldens historia
hau med rätta intager. Del kan synas underligt att
det var religionen, som var föreningspunkten mellan
dessa båda stora män. Goethe kallades jn »den store

*) Carlyles nvnsto biograf emeritus professor
Nic-hol siiger: Mod ailu bristor och svagheter förblifver
Carlyle sin this ledande amlo, dos» censor, liksom
Ma-eaulay är dess loltulii.ro och Tannyaon dess spegel. Han
har genomsyrat sin uation meil ön hälsosam tonic. Att
oraktisera bana lareskrillor värkar förädlande på lifvet.
Mora djup än Wordsworth. mera klar än Briiwning,
mera eldig än Mill. bat* ban angifvit, civilisationens
tidl-gropar. Hans värk hafva mycket bidragit, ull att »kapa
de oiis ta tankarne i tvä kontinenter; ban har varit don
hugstore mannen, som m&uga tagit till mönster.

hedningen" och hnru iln hans ställning till religionen
förändrades under »lutet af han» lefnads bana fick ban
dock städse höra Margaretas ord till faust
»Men ändil ilr saken skef och tom,
Ty dn hnr ingen kristendom"
tillämpas på honom själf. Carlyle däremot, hade icke
blott lifliga religiösa sympatier ntan var en ifrig
försvarare af pnritaniamen och |mr lofprlsnt Cromwell
på ett säll., som stämt om den allmänna opinionen i
England till denna förr »å förkättrade persons fördel.
Ingen kan väl påstå, utt Goethe, hade någon
sympati för den engelska pnritnnismen; å andra sidan
var Carlyle ingen beundrare af den klassiska
forn-ålilern och de helleniska ideal, hvilka hänförde Goethe.

»Slå igen din Byron, öppna din Goethe", var
emellertid Carlyles råd till sin tid» ungdom, lian
skulle hjälpa den att, lefva, icke i tvilvel och mörker,
icke i det, konventionella, det halfsanna, det, skenlagra.
ntan

hu Crnnzen. Gulen. Wahren resolut, zu lcben.

I vältaliga ordalag — meil den obändiga,
kraftiga och Iria men dock klara och rena stil som är
honom egen — »kildrar Carlyle följderna af det
adertonde århundradets tvifvel och grinande hån. Goethe
bar tidens förbannelse, dess kval och aorger, men gick
segrande genom natten ocli] blef nn ny tids
banbrytare. »Eli gång funno vi
honom i mörker och nu är
ban i ljus; en gång var
han en otroende ocli nu
ilr ban en troende; och
iln mer, han Iror icke
genom att förneka sin otro,
utan genom att lölja deu
Ut, icke genom att stanna,
äu mindre genom att
vända tillbaka i sina
forskningar, utan genoui att
beslutsamt fullfölja dein.
Detta syues oss vara ett
fall af sällspordt intresse
och sällan eller aldrig
npprepadt i dessa våra
dagar (1828). Huru har
denna man, hvilken
världen en gång bjöd på blott,
tvifvel, förnekelse och
mörker, kunnat, lå deu
bättre syn på tingen,
hvarigenom de synas icke
blott drägliga, ntan fulla
af allvar och tjusande
älsklighet. Huru har
liitl-gonets tro i denna höga
och sanna själ blifvit
förenad med skeptikerns
klarhet; hnru liar eu
Fenelons innerliga (rouihet.
blifvit blaudad meil en
Voltaires glädtighet,
sar-kasmer och skarpsinniga
lör8lagenket?" Carlyle
redogör härefter lör Goethes
religiösa åskådning med
ledning af Wilhelm Meister» Wanderjahre, hvilken
som bekant publicerades, då Goethe uppnått den mogna
åldern af 72 år.

Hvad Carlyle liflig|, beundrade hos Goethe var
hans oförtrutna arbetsifver, denna ideliga strälvau
efter sanning, detta sauivetsgrauua fullföljande af deu
jordiska kallelsen.

„Ja, detta känner jag är sant och gifvet
Till mål, som djupstu visdom stannar vid:
Blott deu förtjänar friheten och lifvet,
Soin vinner den i daglig strid."
Carlyle inspirerades af Goethe att börja hvad ban
kallade sitt, »profetkall" 1 England. Han bier eu
ilrig förkunnare af arbetet» evangelium. De soln
famlade i mörker och plågades af tvifvel uppmanade ban
att taga för sig ett stycke arbete och ntirira det
ärligt. »Gör den skyldighet, som ligger närmast dig
uch du vet vara en skyldighet. Din andra plikt skall
under arbetet ställa sig klar för dig .... Lik
Lot-haro i Wilhelm Meister skall du linua, att ditt
Amerika är hiir eller ingenstädes. Här i delta torltiga,
miserabla, invecklade aktnella, just. där dn nu slår,
llr ditt /i/eiil; arbeta nt det dlrlör, tro, lef och bli
fri I"

I sitt bedömande al Goethe stod Carlyle i allmänhet
före stil Lid icke blott, i England ntan annorstädes; men

Stadsporten vid Söul i Koren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:29:06 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tidenfi/1894/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free