Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o. 28
Tyska målskjutningsmannekiner.
Vid eu stor invasion at gräshoppor märkte han
att en mängd al dem, då svärmen brtit upp, släpade
sig fram i biümen på åkrarna och gjorde i å fän ga
försök att llyga bort. Han samlade dessa sjuklingar i
påsar, och elter några dagar krälade där hundratal
larver. Hvarje gräshoppa innehöll eu, två eller tre
fluglarver. Då man lade säckarnas innehåll pä jord,
kröpo larverna ned i den och förpuppado sig, och
efter åtta å tio dagar (ramkommo
flugor al den i Algeriet, mycket
allmänna arten Sarcophaga
cla-thrata.
Denna fluga, som föder
lefvande nngar, följer i stora skaror
grä8hoppsvärmama. Om man
noga observerar dom, får man
stundom se en fluga sätta sig på
en gräshoppas bakkropp och
sticka in en liten larv I dess
analöppning. Larven är
beväpnad nted flere rader små taggar.
Med^ dessa värktyg borrar den
sig in i gräshoppans kropp.
Den tillväxer där inne, andas
med syret i gräshoppans blod
och lifnär sig med dess kött. Den
beröfvar gräshoppan de ämnen,
som skola tjäna deas väfuader
till underhåll, förlamar
vinginusk-lerna och förstör
fortplant-ningsorganen. Den lärde doktorn
tror därför att gräshopporna bäst
ii trot-as, om man skickar
myriader al Sarcophaga clathrata i fält
mot dem. Men det återstår att
undersöka, om ej flngan själf kan
blifva en farligare fiende för
människan än gräshoppan varit.
* *
*
Huru man gör metmaskar.
Tag ett hårdt tviunadt segelgarn
eller omslagssnöre (hälst rödt),
klipp det i hugerlånga stycken
och lägg dem på en tallrik.
Placera sedan en vattendroppe på midten af hvarje
stump. Snart börja stumparna vrida och slingra sig
som om ile skulle fått lif, alldeles som metmaskar.
Det beror naturligtvis därpå, att, dä garnstumpeu
änger i sig vattnet, trådarna svälla och tvinningeu
rullar upp sig.
Andra ämnen Unnas, som äro mycket mera
liygro-skopiska än segelgarnet, så att de suga i sig ej blott
vatten i flytande form utan äfven vattengas ocli
däri-genom tvingas till märkvärdiga rörelser. I växtriket
tjäna sådana rörelser de mest olika ändamål.
Blommor och blad antaga till natten sömnställning;
bladen sluta ihop sig,
^blommorna luta sig ned mot jorden.
Hvar och en har märkt, att en
mängd blommor sluta sina
kalkar eller böja sig ned vid
aunal-kande regn. Det är ett
skyddsmedel mot regndropparna, som
skulle kanna skada blommans
inre, ömtåligare delar, i
synnerhet lrömjölet. Många trukter
uppspringa med häftig rörelse
och utslunga fröna. Alt detta
är i de flesta [fall värkan af
fakt. eller torka. Ett mycket
egendomligt fall, som är af
gammalt kändt, men icke så
allmänt bekaut, aum det
iör-tjänar, Ilr frakten hos Erodium
cicuturium. Denna är ett af
våra allmänna trädgårds- och
åkerogräs. Det. är en liten,
ganska slak ört med fint
parde-lade blad och regelbundua
röd-violetta blommor tued lem fina
kronblad och hör till
näfvela-miljen (Gruinales). Dess nötter |äro lörsedda meil
ett 2—3 centimeter långt spröt, som på midten är
tvinnadt som eu korkskruf. Deu öfre, fria ändan at
sprötet står vinkel rätt ut från korkskrufven, som
en lie på sitt skaft. Korkskrnfveu är
hygroskopisk. Då vädret IU’ fuktigt,rullar dou npp siua
vindlingar. Deu liclormiga ändan vridor sig då som
visaren på ett ur. Blir vädret åter lorrure, rulla
vindliugarue tätare ihop sig och visaren vrider sig
åt motBalt håll. Dessa vridningar på sprötet
med vatten, ty det loiler ofta till mycket olyckligt
resultat.
All komjölk är emellertid ej god. Mjölken
af tuberkulösa kor är ej ens efter kokning att
rekommendera åt dibarn. Nyligen har dr Nocard
npp-täkt ett medel att konstatera till och med svag
tuberkulos hos korna. Om man sprutar in af Kocba
tuberkulin nnder huden på en ko, stiger djurets tom-
Krig i fred.
perntnr märkbart äfveu om\ det^blott i| belt ringa
grad är angripet, al sjnkdomen.
Vissa Blag af kreatursfoder göra äfven mjölken
oduglig för det ändamål, hvarom här är fråga.
Professor Cornevin vid veterinärskolan i Lyon har
bevisat, att blad af vissa växter, såsom en, valnöt,
körsbär, ek, hampa, ask och al äro värkliga gift för
mjölken, och detsamma gäller enligt lians nppgift oin
dränk och oljekakor, dessa så allinäonu
gödningsmedel för slaktboskap. Man måste således vara noga
på 8iu vakt, då det gäller att^välja komjölk åt suiå
barn.
mjölken i flaskor, utväljer korkar till dem alla ocli
placerar så väl flaskonia som korkarna i en knstriill
med vatten. Därefter eldaB under kastrullen, till dess
vattnet kommer till kokning. Sedan kokningen
pågått några minnter, uttagas flaskorna nr kastrullen
och täppas med de kokade korkarna. Hvarje fluska
hålles Blnten, till dess att. innehållet skull begagnas.
Man har trott, att mjölken blefve mindre
hälsosam genom kokning. Den sknlle
nämligen förlora sina fosfat eller
de ämnen, som bilda
hufvudmassan af mineralbeståndsdelarna
i alla kroppenB väfnader, i
synnerhet i skelettet. Men detta är
ett stort misstag. Dr Vandin har
bevisat, att visserligen en del
kalkfosfat vid kokningen
öfvergår i fast form. Men detta
räcker blott en liten stund. Då
mjölken får svalna och i
synnerhet om den därvid omskakas, löser
sig detta fosfat på nytt. Därför
har kokt mjölk alldeles samma
kemiska sammansättning som
okokt.
Men det finnes iinnn ett skäl
ntt koka mjölken.Den blir
därigenom mera lättsmält än okokt, i
synnerhet för barn. Ty dess
fysiska sammansättning har
genom kokningen blifvit mycket
förändrad. Den okokade
komjölken är svårsmält för små barn
därför, att den i beröring med
syrorna och jäsningsämnena i
magen förvandlas till en fast
massa, som är mycket svår att
upplösa. Denna fasta massa,
ka-seinen eller ostämnet, går i stora
hvita klimpar genom
tarmkanalen utan att komma kroppen till
godo. Men efter kokning stelnar
mjölken i barnets måge icke så
lätt. Kaseinet bildar sig blott i
små korn, som lätt kunna genomträngas af vätskorna
i matsmältningskanalen och upptagas af organismen.
Komjölken blir genom kokning mycket lik modermjölken.
Denna förändring har blifvit noga undersökt af
doktorerna Artlins och Pagès, hvilka äfven lipptäkt de
kemiska processer, som orsaka deu.
Doktor Budin vid Ckarité i Paris bevisar
riktigheten af dessa slutsatser. Han har haft att sköta många
nyfödda, hvilkas mödrar ej kunnat gifva dem
tillräckligt mjölk. I stället för att tillgripa den mängd
konstlade gödningsämnen för dibarn, som nu för tiden
Bfversvämmar marknaden, har ban gifvit dem
steriliserad komjölk. Hvarje dag
hafva barnen blifvit vägda. I
normala fall bör ett nyfödt barn
nnder de tre första dagarna
al-taga 200 gram i vikt, emedan
det då tömmer sin tarmkanal.
Men därefter bör det dagligen
tilltaga med en vikt at 25 till
30 gram. Om ett barn icko på
fjärde dagen tilltagit i vikt med
den näring modern gifvit, har
dr Bndin gifvit det 300 gram
steriliserad komjölk. Genom en
sådan snpplementnäring har ban
gjort undervärk. Ofta har dot
händt, att modern efter några
dagar, sedan hon återvunnit sina
krafter, åter haft tillräcklig
näring att bjuda sitt barn, och
man har sålunda undgått
nödvändigheten att Bkaffa en amma.
Eu gång fick hau under sin
behandling en stackars liten af
åtta veckors ålder, som vägde
blott 3300 gram. Barnet såg
ut som ett lik, grått till färgen, bara skinn och ben.
Det erhöll un hvarje dag sju måltider kokt komjölk,
80 gram i gången, och tilltog sålunda 670 gram
på ljorton dagar, 48 gram om dagen. Vid fem
och en haH månaders ålder var det ön liten
mnn-tergök af 7 kilos vikt. .iltså bort med ammor, bort
med barntujül och hvad de alt heta dessa
misstänk-liga preparat, som man trattar i de stackars
ungarna! Och mjölken skall förtäras oblandad, ej utspädd
Det blir alt mera allmänt att bekriga
skadedjuren med tillhjälp al deras naturliga ficuder. Så
importerus kattor mot kauinplägan i Australien. Så
ympar professor Reuter parasiter på ängsmaskeu.
Nyligen har man i Algeriet studerat ett dylikt medel
att utrota de härjande gräshoppsvärmurun. Keduu
för närmare trettio år sedan hade man upptakt
fluglarver i gräshoppornas kroppar. För fyra år sedan
började dr Kiwekøl d’Herculais systematiskt undersöka
deBBa parasiter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:21:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tidenfi/1894/0297.html
