Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
TIDEN
N:0 33
ken som hälst, (Br en person, som varit, lätt. berusad,
och uppmanat honom att lägga det pil minnet till
följande dag. Dagen därpå har det fullständigt
försvunnit ur hans minne. Psykologiska arbeten
omnämna alla historien om ott stadsbud, som i
fullkomligt. drucket, tillstånd uträttade sina ärenden och
lämnade ifrån sig de paket, ban hade fått i uppdrag att
bära bort. Följande dag, då ban blifvit nykter, var
det, omöjligt lör honom att. erinra sig, hvar han hade
lämnat paketen. Men, egendomligt nog, då han ånyo
hade druckit, erinrade ban sig under sitt andra rus
alt hvad ban hade gjort under det första. Sålnnda
nnder in flytande al den genom alkoholen åstadkomna
Itfverretningen kan minnet erinra sig saker, som
ansågos vara glömda. Man har sett liknande fall vid
febertilltällen och i synnerhet nnder hypnotism: som
man uti lör tiden mycket lätt kan framkalla
hypnotism hos vissa personer, liar man rörande minnets
rubhningar gjort regelbundna experiment, som äro
mera noggranna och fullständiga än iakttagelserna.
Då en person försättes i detta egendomliga mentala
tillstånd, som mau kallar hypnotism, förstoras hans
minne. I vakande tillstånd skulle det vara honom
omöjligt att säga hvad ban liar sagt, gjort och varit
med om under föregående tillstånd af hypnotisk sömn.
Men under detta nya blir alt detta förflutna klart
och medvetet för honom. Man har kanske hört talas
om en beryktad hysterisk person, Felida, som nnder
en längre tid studerades af dr Azam i Bordeaux.
Félida hade två olika andliga existenser; efter några
anfall al hysteri kunde hon fullständigt byta om
karaktär. Det gick till och med så långt, att hon nnder
det ena tillståndet icke hade en aning om, hvad hon
företog sig nnder det. andra.
Otider de senare Aron har mau i England
myk-ket sysselsatt sig med de experiment, som gjorts
förmedels don vmn</iska spegeln". Dessa experiment,
som äro besläktade med de hypnotiska, bestå däri,
att man under något, ögonblick fixerar en något
glänsande yta, en spegel, eller olja uthäldt på ett fat
eller en kristallyta. Efter någon stunds betraktande
får den person, som utför experimentet, se atrnåla
sig på den glänsande ytan bilder, vyer föreställande
landskap, bataljer och alla slags saker. Man
konstaterar bär ett återupplifvande af minnet; det, som
bortfallit tir minnet, synes bär i form af bilder. Ett
fruntimmer, som fullständigt hade förlorat minnet al
en viktig adress, såg i eu dylik spegel ett paket,
på hvilket hon läste den sökta adressen. En annan
person har pä liknande sätt fått reda på en
försvnn-nen sak. Naturligtvis kan jag iekc, säger Binet,
garantera riktigheten af hvarje sådant enskildt fall;
men jag har tillräcklig erfarenhet i dessa ämnen för
att. kunna bestyrka den allmänna giltigheten af
dylika fakta.
Ramma öfver medelmåttan uppdrifna
minnes-förmåga eger rum under sömnen. En livar, som har
aldrig sä litet inkttagelsefönnåga, luir kunnat märka,
att man under sömnen erinrar sig saker, som oita
äro af ett mycket gammalt datum; minnen frän
barndomen, på hvilka vi ej tänkt förut, återkomma
fullständigt klara och tydliga; och än mer: namnen
på ord, som vi fullständigt glömt bort under vaket
tillstånd, upplysningar, som vi äro i behof af
(öl-våra göromål nob som vi omöjligen kunna komina
ihåg, visa sig inför uss t drömmen. Maury, som har
gjort eu serie ntuiärkta studier öfver våra drömmar,
berättar, att under eu resa till deu plats, ilär han
baile tillbragt sin barndom, drömde han en natt, att
en person kom till honom, lian nämner sitt, namn
och säger sig vara en gammal bekant till honom.
Vid uppvaknandet erinrade sig Maury tydligen
namnet och utseendet på den drömda flgureu, men trodde,
att det endast handlade om en af dessa fantastiska
drömmar, som icke ega någon grund i värkligheten.
Ban anländer till bestämmelseorten, ocli till siu stora
lörvåuiug möter ban deu drömda personen; det, var
samma namn, samma utseende. Det var en gammal
vän, Bom Maury liade glömt bort för läuge sedan.
Pen sofvande Maury hade bättre minne äu den vakne.
Jag sta un ar här med uppräknande af
exempel, 80111 kunde fortsättas i det oändliga. Det
återstår att. ådagalägga, huru dylika lenoinen skola
kunna förklaras. Eller åtminstone, ora en definitiv och
fullständig förklaring är omöjlig, kan mau taga bort
ifrån dem hvarje spår af öfver naturlighet.
Vi veta aldrig fullständigt, hur myeket vårt,
minne innehåller, emedan vi icke ega förmågan att
at egen vilja erinra oss, hvad som inneslutes däri,
alt, bildlikt taladt, fullständigt tömma säcken. Vi
kunna söka i vårt minne alter ett namn, en adress
med den säkra öfvertygelsen, att vi känna till dein.
och likväl äro vi nr stånd att. få tag i dem just, i
det ögonblicket. Det är ganska lätt. att. genom ett
mycket enkelt experiment göra sig reda för antalet
af erinringar, som, ehuru de förefinnas hos oss,
likväl icke kunna at oss framkallas.
I och för detta ändamål ha på det psykologiska
laboratoriet I Paris anställs undersökningar rörande
minnesgodheten beträffande ord. En lista på 50 ord
upplästes för <jn person. Af dessa 50 ord kan man
åternpprepa 10 eller 20; de 30 andra äro
fullkomligt, otillgängliga. Man har hört dem emellertid och
mau kominer ihåg dem; beviset därpå är följande.
Om man sätter upp en lista pä 00 ord, bland hvilka
man inskjnter de 80 redan npplästa, men ej erinrade,
och man läser upp denna nya lista för den person,
hvarmed experimentet sker. med uppmaning till honom
att utmärka de ord, som han tror sig känna igen,
skall man se, att han sällnn tager miste. Han
känner igen större delen al de 30 orden; om ban
känner igen dem, så är det därför, att ban mins dem.
I allmänhet, kan mau säga, att en tredjedel
af de minnen, som ligga magasinerade i vår lijärna,
stå till vår disposition: de två andra tredjedelarna
däremot äro väl också magasinerade, men vi kunna
icke med vår egen vilja låta dem framträda. Med
detta antagande till grund kunna vi förstå de ofvan
omtalade fenomenen med återupplifvade minnen. Det
som gifver någonting öfvernaturligt. åt dessa fenomen
är, att det. tycks, som om ile återupplifvade minnena
varit helt och hållet försvunna; men del, äro de icke;
de äro förvarade i våra andliga arkiv, men vi kunna
icke taga fram dem. Alf detta beror på vår
erinrings-förmåga, hvilken likasom vår talförmåga, som vår
syn, såsom hela vår tillvara förändras och växlar
under inflytandet, af lusentals yttre, lysiska och
andliga orsaker.
Penningarnas värde.
(Efter „Dio Nation-).
Ar 1517 lefde en stadsyndikus i Görlitz pä 60
thaler om året, och don ryktbare filosofen Kant hade
en professoren af llifi thaler. Tagna nr högen af
tnsentals liknande fakta bevisa dessa, att man förr i
världen kunde uträtta mycket, med hvad som nu
tyk-kes oss vara löjligt sinå summor. Penningvärdet var
då mycket större än nu, säger man ju vanligen för
att beteckna detta förhållande.
Men detta uttryck är alldeles oegentligt:
varornas priser stiga och sjunka alt efter som man
måste använda mer eller mindre penningar lör att
lå en viss kvantitet af varan, men penningen är den
fasta måttstock, efter hvilken de föränderliga prisen
mätas. Alla våra prisuppskattningar utgå från ilen
förutsättningen, att, penningens värde alls icke eller
åtminstone endast i försvinnande mån förändras.
Absolut oföränderligt, är dock naturligtvis icke
värdet al penningen och det ämne, hvaraf den göres.
Det finnes jn öfver hulvnd intet oföränderligt i denna
värld. Men penningens värde är det minst rörliga
vi känna, och därför har det gjorts till måttstock
för alla prisen, och guldet har utsetts till
„peuning-ämnea, emedan det visar ilen minsta böjelsen alt
förändra sitt värde.
Om penningens värde hade sjunkit så ofantligt,
som de ofvan anförda exemplen tyckas angifva, så
skulle alla varors pris ha stigit, i samma proportion
— men det är som bekant icke fallet.
Om vi jämföra ett modernt hushåll med ett
for-domdags, från våra farföräldrars tid, så finna vi, att
(le viktigaste näringsmedlen icke förändrat sitt
genomsnittspris. Spannmål undergår väldiga
prisförändringar från dag till dag, men genomsnittspriset, för
tioårsperioderna visar en öfverraskande stabilitet.
Bland hushållsposterna finnes det eu som stigit
i obehagligt hög grud, nämligen hyran i städerna.
Likaså ha tjänstefolkets löner stigit. Men det kan
icke förklara penningvärdets sjnnkunde, ty det är en
följd däraf. Stegrade äro äfven priserna pä vissa
landt-bruksprodukter, såsom mjölk, frakt, och grönsaker samt
vildfågel: vidare vissa delikatesser.
Men i stället har priset betydligt sjunkit, på ile
båda viktigaste råämnen, hvaraf vi framställa våra
förnämsta brnksartiklar: järn och bomull. De
artiklar, som framställas häraf, ha sjunkit ilium mera,
emedan maskinkraften efterträdt den dyrare
mänskliga kraften. Fallit ha ock bränsle och
npplysnings-materiel; likaså kaffe och kryddor.
Ingen kan nu för tiden lefva på samma tarflig»
sät.t som våra förfäder. Vi hafva en mängd nya
behof, som de icke kände till; ocli vi kunna icke undgå
dem. Stadsborna ha hvar sin andel i gatnbelysning,
stenläggning och alin möjliga andra stadsutgifter;
ingen kan afstå härifrån, och „sinakar det så kostar
det". Men om någon nf oss beslöte sig för att lefva
lika tarfligt, som lians förfäder måste göra, skulle
ban tvifelsutan kunna lefva lika billigt som de.
Men — det skulle ban ändock icke kunna
göra: vi hafva vant oss vid alt för många nya
behof, som numera rent af äro förutsättningar för
existensen. Han sknlle omkomma på försöket. Hvarje
klass lelnads-„standardu har stigit, antalet saker,
som vi oundgängligen behöfva, har ökats, ocli de
penningmedel, hvaröfver våra förfäder förlogade, räcka
icke på långt när till för oss. Penningvärdet har
sjunkit, icke gent emot, varnprisen, utan gent emot
vår lefnadsstandard.
1 våra dagar produceras oändligt mycket mera
nyttiga saker än fordom. Jorden lämnar rikare
skördar; jämte människohanden, som förr besörjde alt
arbete, värka mekaniska krafter, mångdubblande
produktionsförmågan; och kommunikationsmedlens
utveckling bjnder för billigt pris åt alla sådana alster, som
fordom voro de rikes privilegium. Produktionen
träder vida billigare i möte den mänskliga
konsumtionen, och denna kan betala mera. Det mänskliga
arbetet lämnar rikligare vinst och betalas därför högre.
Äfven de fattigastes lif har därför förändrats.
Näringen har blifvit mångfaldigad; beklädnaden
rikligare och sundare; bostäderna rymligare, ljusare och
luftigare. I sjukdomsfall inträder en omsorg om de
fattiga, som äfven den rike fordom måste umbära.
Och daglig andlig uppryckning genom lektyr har
blifvit ett allmänt behof.
För att bestrida alla dessa mångfaldigade behof
kräfvas naturligtvis större penningsummor. De flesta
människor inse dock icke, i huru mycket högre grad
och antal de fä behof tillfreilsstälda, ty de ha så
föga klart begrepp om hvad deras förläder voro nöjda
med. Och ju mera möjligheten att, tillfredsställa
behof växer, desto starkare blir känslan af att dessa
behof äro onmbärliga.
Lefnadsstandarden liar stigit, och satsen att
penningvärdet sjunkit är riktig — men blott om man
mäter detta värde ined forna och nuvarande tiders
standard.
Ett och annat
Det tappade harnet genom kuptfftimtret. En dansk
tidning berättar: IM godståget gick ifrån Ronders kl
7 senaste lördags alton sa fat i en tredje klasseus kupi’ ett,
äkta par med en sex års gosse. Mannen, som var något
onykter, satt närmast det öppna fönstret med barnet pä
knäet. Medan tåget rusade i väg, fick gossen sköta sig
själf, och utan att någon af de medresande nöjaktigt
kan förklara døt. försvann han plötsligt genom fönstret.
Tåget var dä i närheten af Svenstrups station, och då
man ej hade någon förbindelse med lokomotivet, kunde
detta ej stannas. Först vid ankomsten till Svenstrup
kunde barnets föräldrar göra alarm, ooh
lokomotivföraren lät då tåget långsamt köra tillbaka till Randers.
Först i närheten af Randers faun man den lille, som
låg sammankrupeu i etfc dike. Barnet hade tydligen ej
lidit någon allvarsam skada. Några skråmor tyktes
vara hela följden al’ luftresan Tillsamman med sinn
föräldrar forslades gossen på en dressin tillbaka tall
Randers. Tåget försenades en timme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
