- Project Runeberg -  Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 - 51 /
325

(1893-1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 50

ratten, ü.sia pruc. kväfvehaltiga ämnen, i,m proc.
växtfibrer or.li obetydliga kvantiteter fett och
mineralämnen.

.Visserligen komma vi," säger den lärde
professorn, „rac,l kaseinet, stärkelsen. köttet ocb albnminet
in på en serie ytterst komplicerade kemiska problem.
Men de äro dock endast kemiska problem och såsom
sådana bestämda at| en gäng blifva lösta, likasom
vi redan sett. en mängd svårare problem lösta under
lörgången tid. f>e animala väfnaderna bestå af vissa
kväfvehaltiga sammansättningar, hvilka äfven i de
vegetabiliska vålnaderna spela en viktigroll. För att
tillvärka kött måste vi lürst lära oss Irambringa dessa
sammansättningar. Kemin skall lyckas därmed, därpå
kan jag alls icke tvifla. Så skall det äfven gå med
grönsakerna.a

Senapsolja tillvärkas nn kemiskt och gifver en
bättre senap än den naturliga. Likaså tillvärkas
bittermandelolja. Ën mängd fruktsyror framställas äfven
af kemisterna, såsom citronsyran. Man håller på atr.
uppfinna konstgjordt terpentin, Härifrån är blott ett,
steg till "konstgjord kant sjuk.

Af vätgas och kol har prolessor Berthelot med
elektricitetens hjälp framstält en gas, som kallas
acetylen. Med ännu eu utom vätgas iörvandlade ban
acetylenet till kolväte och etylen Med vatten gjorde
han etylenet till vanlig alkohol ocb kolvätet till
metylalkohol. Af acetylenet gjorde ban med tillhjälp at
syre oxalsyra, Acetylenet knnde äfven förvandlas
till ättiksyra och benzin. Här se vi en bol serie
organiska ämnen framstälda på rent oorganisk väg,
och bland dem alkoholen, hvilken åter kombinerad mud
fruktsyrorna och vatten gifver grundvalen till de
stimulerande dryckerna. Han visar äfven som ett.
säkert framtidsperspektiv den kemiska
tobaksfabrikatio-uen. Nikotinet skall, säger ban, en dag för
kommersielt ändamål ntdragas nr stenkolstjära^ Till eu
början skall man då impregnera blad af vanliga
växter med nikotin för att användas som tobaksblad, och
endast de linaste, genom speciella aromatiska
egenskaper utmärkta tobakssorter skola då löna odlarens möda.
Men man känner äfven hvilka de aromatiska oljor äro,
som gifva dessa sorter deras värde. Sådana kan
kemin redan fabricera och skall uppfinna tillvärkningeu
af dem alla den ena efter den andra. Vaniljessensen
tillvärkas nu kemiskt och håller på att. uttränga den
naturliga vaniljen ur världsmarknaden. Den
öfverensstämmer till sin kemiska sammansättning nära med
kryddnejlikornas essens. Konstgjord näjlikolja är
således älven i antågande. Flere af de linaste
blom-parfymer erhållas ur tjäran. Man skall snart tillvärka
de mest doftande tobakssorter, och en vacker dag
skall man hitta på uågot sätt att njuta tubaken, sotn
gör äfven bladen öfverflödiga.

Sålnnda förutspår Berthelot, alt jorden snart
skall förvandlas till en ofantlig värkst.ad, där alla
näringsämnen skola 1 ramställas kemiskt. Kolet ur
kolsyran, syret och vätet ur vattnet, kvilfvet nr
luften skola blifva de enda beståndsdelarue i deu
allmänna näringen. Människan skall vid sitt bord
intaga en portion kväfvehaltigt, ämne, eu portion
smakligt fett, eu portion stärkelsebullar, en smula
aromatiska kryddor samt vin eller likör, alt ekonomiskt
labriceradt i heunes egna värkstäder oberoende al
årstidernas växlingar, frost, regn och storm, och
fullkomligt i skydd mot mikroberna, som naturen i sin
öfverdrifna gifmildhet så ofta serverar uss med målen
och drycken. Då skall jordens odling blott bli ett
nöje, eu sport. Sädesfälten skida förBviuuu,
boskapshjordarna likaså, grönsakslandet! och frnktträdgårdarne
blifva minnen blott från en förgången tid,
luftskeppen skola icke behöfva transportera spa||nmål, boskap
och stenkol, oin man ej använder stenkolet att däraf
göra bröd och kött och allehauda njutningsmedel.

En kuriös predikan från
1830-talet.

Följauilfi prof p/i en prästmau Pehr Nymans sätt
att predika har meddelats Ostgöta Oorreepuudenten:

Jtedaa Jag i korthet afhandlat dagens evangelium
efter hokst&iven, vill jag äfven i korthot yttra atina ögna
tankar och åsikter i denna »ak, ty tiden tillåter mig ej
några vidlyftigheter för dagen, emedan jag i Hörru»
haft två hegrafningår, barndop, kyrktaguing ooh kom-

TIDEN.

munionförhör Märk noga. den där hafver öron att höra.
hau höte! Nå vidare. .Tag har omtalat, sora ni hört.
apostel en Nathan, en ärad inan på sin tid. som gick don
raka vågen och icke hugade sig, hvarken för don ene
eller för den andre, men slutade ändå sin bana med
heder. Hör hvad säges! (Stöt på den dår karingen.
HOm sitter och sofver! öppna fönstret, här är så kvalt,
.,MÄrk noga! N:i vidare, ja om han ännu lefvat,
sii hade han visst inb* fruktat, för nutidens brJiimvinsmän
’ ich girigbukar. I djäfvulens generaler, som blott söken
att roffa alt hvad världen eger ocli som icko tänken pft
afterverlden! Milde Herre Gud. det. ar alldeles
lörskräk-ligt! Nej. en riil.t kristen handlar annorlunda, en slidan
kommer upp på ott högt bärg, hvarifrån han skådar deu
ena egendomen och palatset efter det andra, och tänker
icke: där hor eu grefve, där en friherre, där en patron,
där en nämdeman o. g. v., ban tänker i eke på alt detta,
såsom en rätt Christen, och kan icke gärna räknas till
dem, som rota mod svinen, ja do rota ocli rot.n : ju längre
de komma ned i smutsen, ju förträffligare skall det vara
„Nyman. har du en tolfskilling häller en riksdalar,
som ligger på kistbottnen, så låt. komma upp och gå ut
och förtjäna ränta, eller att därmed hjälpa do fatt.i ga
ocli nödst älda. sådan är jag till sinnes. Märk noga, den
där hafver öron att höra, lian hörn! Nå vidare, i Guds
ord. Sit.ten och Stån icke som träbeläten, men bara jag
vill röra på don strängen om pest oelt hungersnöd. 8il
tjuter ni och vrålar deu ene värre än don andre; Gud
hjälpe mig för eder.

„Nu har jag sju söndagar å raiI talat om kakor

Flygmaskin.

och snömos, men. Gud hjälpe mig. skall jag. om ni icke
omvänder eder, salta både kål och välling. Jag hafver
nu i dag gifvit mina rättrogna tröst ocli Er
Wimmor-löfs husmän, som jag vet föra ett förskräckligt lefverne,
råder jag till omvändelse. «To hår passerar intet, det
ringaste inom inin lörsainling utan min vetskap, således
linnen I, att jag känner edurt handlingssätt. Ju men»
ni stångas meu Wimmerlüfs präst, ju värre blir han.
Ni må tro, att Pehr Nyman är ieke någon kasteknippol.
ej häller är ban rädd i mörker. Nil vidare, nu till själfva
saken, men dessförinnan vill jag nämna, att om miuu
predikningar icke kunna värka till något godt, så skall
jag. som Luther säger, framdraga alla storhalsar och
fftr se, om den satsen båttre hjälper.

„Men ack! mine kära Wi.mmerlöfs husmän, åboar
och brännvinsmän, rotmästare och göd ga I tar 1 At. mina
predikningar värka, pä det jag icke står här och gapar
förgäfves Tro icke, att, jag är kommen hit för att stå
som en målad book. .lag bar många kraltiga medel för
att få er girigbukar på bättringens väg ooh ott godt
.stöd för mina handlingar i slikt fall hos vår
allernådigste, älskade och välsignade herre och konung i’arI
14 .lollan. Den välsignade mannen har en gång hulpit
mig ur glupande u|fvars klor, hvilkas afsikt var att.
störta mig rebr Nyman .Tag har äfven hört. att här
äro sftdana, öottt skola vilja mig ondt. I söndags
-märk noga, den där bäfver öron att höra, lian hörc
i söndags, (hör^u I., sa skolon l få böra en märkvärdig
djäfvulens berättelse), i söndags, sade jag, hade djäfvu
leh utsändt tvänne djittlar till att uppskrifva min
predikan och därmed bringa niig pft tall, mon djäfvulen är

325

V.r kortbent för att fånga mig. Pehr Nyman. t>m 5,1)00
l.jätlar stode i don kroken och 5 000 i dun, går Pelir
Nyman, Gud hjälpe mig, fram emellan dem, ty Pehr
Nyman är icke mörkrädd.

„Mfirk noga, vår allernådigste konung < Jarl 11
lohan vet. att jag predikar Guds rena ord och lära. och
åter således icke sådana berättelaor värka på si^. Veten,
att jag är lians gode vän och att jag ätit middag vid
iitt|is egot. bord. och fastän djäfvulen och lians mor lyft
på denna kappan, så Ser Ui att hon sitter där, Amen."

TF

Slul med hcmmei!

En studie uf Klise Onestkn.*)
Från polskan för Tiden.

Främmande, högljudda röster, skällsord och
skrattsalvor, hästtramp och nötkreaturs rämamle läten
blanda sig i ett enda brokigt, oförklarligt virrvarr.
Det är en hop bönder, judar och arrendatorer, det är
den grå vadiualshopen, upptänd af vinningslystnadens
o.ld, al förhoppningen att kunna rikta sig, som sorlar,
nnder det, att, rollystiiu, genomträngande blickar tid
efter annan som pilar slungas fram nnder flottiga
skärmar på nedsölade, tillskrynklade mössor. Hopens
midt uppta okipager, britschkor, en gammal vagn, en
jämförelsevis ny kabriolett, kärror, fullastade med ett
och hvarje, af hvilka en uppbär ett belt strnskvärk i
ljusblå färgton och de öfriga plogar med glänsande
jftrnbett, stolar och bord huller om huller med
sönderslagna skåp, bänkar och annat namnlöst, oformligt
skräp, hvartill ännu komma särskilda
åkerbruksredskap. såsom rälsor. krattor och dylikt. Alt detta
står nu utstäld t på den stora, jämna gårdsplanen, å
ena sidan begränsad af höga, nästan aflöfvade trän,
å den andra åter af en här och där ramlad gärdsgård,
bakom hvilken enformigt långt i fjärran sträcka sig
mörkbruna, sömniga fält.

Trädens toppar ha ännn icke belt och hållet
mist sitt gala löfvärk. De höja sig öfver den hvita,
aflånga hygguadeu ocb dess väldiga trappa, som
uppbäres uf fyra tjocka pelare. Här står nu ett bord
med ett, nedsöladt bläckhorn, några pappersark ucli eu
liten ringklocka, hvars krokiga handtag skall
föreställa en apa. Invid bordet stå tro af ingen för
tillfället, upptagna stolar. Gårdens invändigt nakna
fönster äro stängda. I ett af ile högsta trän, som
om-gilva gården, afteckna sig öfver taket de torra
kvistarne af ett öfvergifvet storkbo.

De gammalmodiga med träsniderier rikt utsirade
dörrarne öppnas på vid gafvel. Några personer,
trampande högljudt med järuskodda klackar, hålla på
att släpa ett tuugt och aflångt föremål genom de
saunna. Ën del af hopen störtar sig till trappan.
Det vill säga, att. anktiouslörrättariie slutat sin
frukost och ånyo uied stärkta kräftor gå att fortsätta
den afbrutna auktionen. Turen har kommit till
lius-geràilssakerna och möblerna. Det är alt en myckel
Intressant historie möblemanget i ett så gammalt
hus. Ju, gården är mycket gammal. Joakim,
trädgårdsmästarn, som nu redan hur sinn sjuttio år på
iiackeu, berättar som visst, utt .inun bygde gården,
då hans farfar iinnu icke var fullvuxen. Det måste
altså under tidernas lopp ha samlats mångt och
myk-ket smått ocli godt uti detta hus. Det är därför icke
liäller underligt, om unge Frauusz Kulik armbågar
sig fram mellan folkhopen ucli ställer sig invid själfva
trappan; hat! ämnar ju ställa till bröllop så snart
fastan tagit slut. Men uijölnar -Sawruk och geschäftaru
Mendel äro icke vana vid att på auktioner afstå
någonting ät andra. Emot Kulik3 energiska stålarm
bågar placera de sina kraftiga murbräeksbriist och blicka
samtidigt med roflystua ögon på deu vid trappan nyss
utstälda länga och djupa inaliognydivanen, på hvars
mörka öfverdrag man ännu observerar några af
tidens tand bleknade, utsydda landskapsvyer. Det
tti-relaller Joakim som om icko ens tio år skulle ha
IT,rllui.it, seduu älsta Irükeu sydde ut dessa vyer vid
sybågen oe.|i I1u.11 »jüll som en liten iiyliken gosse
brukade springa ill och betrakta, huru de olika
färgade garnen el ter hand lu|llade sig till landskap.

"I Elise Orxeszko hör jämte Henryk Sieukievicz till
del moderna Polens mest lustu ooh omtykta belletrister.
11,-noed styrka ligger i IVlrmågiui att IVamkalbi stämning
Ko tli, känsla ocb "tt ,Jj upt vemod karaktärisera hennes
iliktniug.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:21:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidenfi/1894/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free