Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN.
N:o 42
land där lolkhilduingen står sä lågt sora i
Belgien. Och dess höjande är jnst en at
hufvndpnnk-terna på de lihernlas program. Vidare halva
arbetarne skattelin dringar att vänta (rån den klerikala
sidan. medan åter de liberalas sträfvanden medföra
utsikten till ökade skattebördor. Och slutligen gynna
de klerikala den nationella splittringen inom det lilla
landet. Franskan är landets officiella språk och
talas at alla bildade. Men där finnes en talrik llämisk
befolkning — labriksarhetare och jordarbetare—stoll
öfver sitt språk, som en gång under Flanderns
storhetstid talades af hög och låg. Låt denna stora del
af arbetarebefolkaingen hålla sig till flämiskan, befria
ilen från tvånget att lära sig kullnrspråket, desto
lättare llr den att hålla i ledband!
Krisen i Östre Asien tillspetsar sig alf mera.
Mongoliet har rest sig och Novosti kastar lystna
blik-kar på Mandsjuriet. Det är ej mera fråga om
sympatierna för Japan. Nu yrka de ryska
tidningspolitikerna blott på att man tn.1 Imgga för sig så
myk-ket sora möjligt, ICorea tned. Och dessa aflägsna
traktors införlifvande mod det ryska riket vore en
önskvärd vinning för kulturen. Icke minst i Finland
finnas varma sympatier för en sädan utvidgning af
detta rike.
Johann Strauss.
Med anledning af deu omtykte tonsättarens
femtioårs konstnärsjubileum meddela vi efter Dlustrirte
Zeitnng hans bild och följande minnesord af Heinrich
Gldcksraann:
Sagan om råttfångarens från Hameln trollpipa
med bela värkan al dess fängslande melodier,
öfver-förd på stora barn, det är valskonungens vid deu
sköna blå Donau lefnadslopp och värksamhetshistoria.
Sedan ett half århundrade behärskar denne den
älskvärdaste at alla despoter i sitt världsrike utan like
sinueua och benen, och hans otaliga undersåtar bereda
sig att fira den 15 oktober, den dag han för femtio
år sedau besteg tronen. Själlfallet skall Wiens
mu-sikkrots angifva toneu lör dagen, ty där är jubilaren
hemma, där rotar hans kralt och lians makt och där
har också lians högtidliga tronbestigning egt rum på
träpodiet på musikestraden i eu at de
värdslmsträd-gårdar, hvilka sliugrade sin krans kring detgamla Wien,
men nn bli alt. tärre och färre. Men som om den
stått under en högre makts hägn, så har denna
trädgård hållit stånd mol; det modernas anstormande ande
och all tidens nöd, denna plats, där Johann Strauss
först presenterade sig för offentligheten såsom
kompositör och dirigent. Douimnyers stora
trädgårdsreätan-rant midt emot det kejserliga lustslottet Schönbrunns
park är än i dag alla söndagar fyld af urfrisk
wie-nerglädje, men af flere hundra, hvilka här vid det
sknmnmnde ölglaset eller vid sin „viertel g’spritzern"
vagga sina hufvuden till de Strausska tonernas takt,
kvilka smattrande spelas af militärkapellet, torde
knappast en hafva reda pil ställets musikhistoriska betydelse.
Den 15 oktober 1844 — det var en tisdag,
således icke ön dag för deu officiella, allmänna
värds-hiuunderhällningeu — var det pinfnUt hos Dommayer,
ty alla ville vara med, ville som ögon- och Bron
vittnen upplefva deu stora stunden, då Strauss, sonen i
obegriplig djärfhet, djärfdes npptaga täflan med sin
faders rykte. Johann Strauss fadren var då för
tiden icke blott wieuarnes favorit, lian hade i Europas
alla storstäder tillkämpat sig hög ära af konungar
och furstar, han hade bragt valsen på modet, han
gälde lör ensam, oupphinnelig i sitt slag, lör ett
ge-ui som skapande och gestaltande konstnär. Och nu
trädde en rival mot houom i hans egen son, i deu
adertonårige Snhani. ät hvilken fadern hade bestämt
siflroriia soln stjärnbild i stället tör fiolnyckeln,
börsen till värkstad i stället för orkestern. Men gosson
|utile på ogeu haml, uppmuntrad at modern, bedrifvit
musikstudier och stod tio dagar töre sin nittonde
födelsedag i spetsen för ett, eget, kapell. Lifligt intresse,
men ringa fttrtroonda mötte honom, meu redan luins
törsta vals, OimsCvärlvareu. uppfylde lullkomligt sin
bestämmelse; den skaftade houom åhörarnes gunst och
förvandlade, hans ångest till Hjärtefröjd, såsom lians
lörsta, framgången stegrande pulka hette. Valsen
Sinugcdichte, som nu följde och hvilken formligen ut-
gör ett motto, ett program för hans musik, denna
drömmande musikpoesi, väkte en hänförelse, sådan
som endast är möjlig lör wienertemperamentet. En
rasande hifallsslorm tvang honom att laga om den
gång på gång. Redan var segern obestridlig: till
ooh mod gamle Strauss’ trogna böjde sig, inn ock med
obehag och motspänstighet, inför detta geni, men
de jublade med, då den unge triumfatorn utvidgade
sitt program med ett värk al fadern,
Lorelti—Rliein-touer, och genom denna yttring af barnslig vördnad
midt i segorrnset gaf ett rörande bevis på sällsynt,
takt.
Från denna dag hade Wien två valskonungar.
Förstämd genom sonens snabt uppvuxna gunst
tröstade sig Johann I med de ärebetygelser han ander
långa konstturnéer inhöstade, underdet.Tohnnn II spelade
sig alt djnpare in i wieimrnes hjärtan. l’nder
revolutionsåret blef lian utnämd till nationalgardets
kapellmästare och störtade sig med brinnuude ifver in
i frihetarörelsens hvirfvel, under det fadren ängsligt
höll sig undan. Denne låg i gralveu innan äuuu den
andra revolutionen, 1849, rasade genom Wien ined
sina grnfligheter, och hans son ölvertog ledningen al
Strausskapellet, som ännu värkar ärofullt och nnder
den andra prinsens af Stranssdynastin, den „ fßgchen
Edi’s koramaiidostaf skull deltaga i sin betydligaste
ledares hedersfest. Johann Strauss har förmiilt. detta
kapell med sin egen oförvissneliga ära, i det ban
gjort det till den första tolken liir sina alltid
behagfulla skapelser, i hvilka mnsikvännen och kännaren
i dag ser och älskar det klassiska och därför odödliga
uttrycket för Wienergemytet. Hvad lians fader icke hade
lyckats, att, försätta de djupaste och allvarligaste
musiker i hänförelse, det lyckades sonen hustigt nog.
Ej blott att det mest ntvalda publikum i Tyskland
ooh Ryssland, i Frankrike ooh Italieu, i England och
Amerika Bfverhopat honom med bifall, som endast
de bästa förmå framtvinga så enhälligt, ban har också
vunnit sin tids största tonsättares och tonkonstnärers
aktning, en Richard Wagners, eu Brahius, lloldmarks
och Gounods, en Boitos och Verdis, en Massenets och
Delibes erkännande, De mest framstående virtuoser
spela hans stycken, Joachim lika väl som Sarasate,
(iriinfeld lika väl som Rosenthal, Kubiusteiii lika väl
Born Essipoff.
Och om redan lians valser skattat honom den
vidsträktaste popularitet, så stegrade han sin
betydenhet ytterligare genom sin värksaiuliet för scenen,
där ban drog i fält mol, Jacques Olfenbachs frivola
musik och behöll segern. Till och med fransmännen
underkastade sig trollkraften hos hans trots all sin
klaugtjufhet haltlulla melodier. Hans operetter, af
hvilka Läderlappen, Zfgenarb&ronen och Det lustiga
kriget af den strängaste kritik ställas vid sidan at ile
bästa mindre operor, äro nu världs teaterns gemensamma
egeudom. Nyss har Strauss fullbordat en ny scenisk
skapelse. Detta jubileumvärk skull säkert visa
mästaren i fulla kraften af hans konst, hans förmåga.
Bref I |mn en \?äpfdsomsegIing.
Af Konni Zilliacus.
XVI.
Från Allen till Coloinho.
Från Aden till Oulouibn pä Ceylon kräfver
ångbåtsfärden fem till sex dagar, beroende pä monsnueus
riktning. Tv ander en del af året, råder i indiska
oceanen ständigt västlig cicli under don öfriga delen
så godt som ständigt ostlig vind, deu senare alltid
åtföljd al regn och fukt. VI hade turen att göra
resan nnder västinonsunen och kunde därför fröjda
oss åt oföränderligt vackert väder uch nästan lika
oföränderligt. Ingn sjö, sà att icke ens den minst
sjli-vaua bland damerna spord, minsta känning at
sjösjuka. Mång|,ii gång skulle der, känts nära nog
såsom en behaglig omväxling att. erlara en smula
sjögång; men inte ens deu variationen blef oss beskärd
under de fem och ett halft dygn Karlsruhe behöfde
tör att föra oss till Ceylon» hufvudstad.
Fartyg mötas endast sällan inom synhåll Irftn
hvarandra, al land ser man iutet mera än Sokotra-ön,
icke långt Irån Rahel-mnndeb sundet, och —
undantagsvis — eu enstaka liten korallö midt ute i
oceanen, ur hvilken dess kokospalmer sticka upp soln en
egeudomlig grön frans, medan den låga ön själf
filrhlir osynlig, såvida man ej passerar i omedelbar
närhot. Passagerarne Ini uteslutande sig själfva och
sinn egna resurser att lita till för någon omväxling
oeh måste därför känna sig tacksamma mot ödet. om
någon eller några bland medpassagerurne äro
företagsamma ooh uppfinningsrika nog att sllttn i gång
något slags förlustelse, i hvilken alla kunna taga del.
Coloinho.
Colomho är den punkt på Ceylon, där européer
lörst, vunno lotfäste, i det portugiserna redan år 1505
anlände dit och omedelbart inrättade ett s. k. laktori,
eu hando1s8tatiou. Några år senare bygde ile eu
liten fästning till faktoriets iskydd, men åtnöjdc sig
icke med att endast idka handel med infödingarna,
utan sökte att också göra sig till herrar öfver landet.
Oupphörliga kriir mel konungen af Kandy,
härskaren ölver del närmaste distriktet i det, inre, voro
följden af detta sträfvande och så väl viste
singaleserna försvara sig, att portngiserna pa det. hela gjorde
rätt ringa Iraiusteg, utan måste åtnöja sig med sina
faktorier vid kusten.
Ungefär etthundra år senare anlände
holländarne ocli land8tego först på östra kusten, vid
Batti-caloa, samt inledde genast vänskapliga förbindelser
med infödingarna, hvilka välkomnade dem såsom
rivaler ocli därför antagliga motståndare titi de hatade
portugiserna. Snart nog begynte nekså holländarne
aktiva operationer mot sina medtäflare om handeln
på Ceylon och lyckades slutligen år 1858 att med
tilllijälp af singaleserna fördrifva de portugisiska
in-kräktarne till och med från Coloinbo, det de befästade
och giordo till sin hufvudstation på ön.
Men icke häller holländarne von) bestämda att
blifva herrar öfver Ceylon, där de likasom deras
företrädare icke lyckades vinna fast fot annat än i
några knstorter. Det blef därför jämförelsevis lätt
för England att, då dess kolonialvälde begynte
utvidgas, fördrifva medtäflare om världshandeln ur deras
positioner pä Ceylon. Är 179ß gjorde sig
engelsmännen till herrar öfver holländarnes besittningar på
den rika ön, den de sedermera så småningom belt
och hållet underlagt sin styrelse. Sådana äro i
korthet, de yttre öden Colombo undergått, sedan européer
först, slogo sig ned där.
Under engelsmännens styrelse bar staden
småningom utvecklat sig till en al de viktigaste
hamnplatserna i Asien och liar, särskildt sedan
ångbåtstrafiken på Austrnlieu och Ost-Asien antagit sä
storartade dimensioner, blifvit en af de lifligaste hamnar
på jurdklotet. Alla australiska såväl som alla till
Ost-Asien destinerade passagerareångnre anlöpu
nämligen nu till dags Colombo ooh detsamma göra så
godt som alla örlogsfartyg af olika nationalitet samt
likaledes största antalet fraktäugare. Knappast eu
dag förgår därför utan att ett eller annat tartyg
inlöper i Colombos baran ocb sällan eu vecka, då inte
en eller annan stor passagerareångare kastar ankar
där för ett uppehåll al toll till tjugufyra timmar,
hvarunder dess passagerarn i skaror ströfva kring
staden, göra uppköp i dess otaliga butiker lör
allehanda kuriosa och bringa lil och rörelse till dess
många, stora och goda hotell.
Anblicken af Colombos hamn ;(är därför också
både intressant och vacker. ÖTveralt ligga fartyg
törunkrude, där ooh hvar styr elf eller annat, al dem
ut nr hamnen eller ängar i sakta mak till sin
ankarplats, och mellan dem skjuta små och stora båtar,
ångslnpar, utriggare kanoter, pråmar o. s. v. tram ooh
åter. Pag oeh natt ptigår rörelsen med lika
liflighet, ty post- ocli passagerarångare i våra dagar gifva
sig inte tid att vänta. Dora3 ankomst- och
afgåugs-tiinmar äro nästan lika noga bestämda som
bantågens och endast genom att uogu hålla sig till de för
bela året uppgjorda tidtabellerna kunna fartygslinjerna
lörsäkr > sig om publikens, de resandes ynnest.
Lastning, lossning, kolning o. s. v. måste därför vidtaga
så snart ångaren kastat ankar, detta inå nu sedan
inträffa hvilken tid på dygnet som hälst och under
hvad väder som hälst
Karlsruhe hade oturen utt kommit till ankar
ungefär samtidigt med utbrottet af ett åskväder,
hvarunder regnet öste ned i sådana massor och med
sådan styrka, utt man knappast kunde se från ena
sidan al fartyget till deu andra. Men trots ovädret
ha Colombos dykare-pojkar 1 massor samlats kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
