- Project Runeberg -  Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 - 51 /
355

(1893-1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

T I t) E ti.

355

lagrar mulor Eugène’s af Savoyen lanor och under
stora nordiska krieet gjorde sig kind för sin
tillgifvenhet lör Karl XI] och Stainistaw Lecüinski, en
tillgifvenhet. som kostade lians gods. Med delt förre
vistades han i Rentier, och hans förtjänst var det, att
turkiska sultanen löretog del Prnt.hska fälttåget mot
Peter den store. När därpå Leczinski efter Karl Xll:s
död afsade, sig kronan, sände han sin afsägelse enkom
med Poniatowski för att härigenom blidka AnguBt den
starke och närma Poniatowski, sin forne vapenbroder,
ined honom. Stolt trädde Poniatowski inför August
II och förklarade, att eftersom Stanislaw Lcczinski,
Polens konung ocli Mthauens furste, numera frivilligt
afSagt sig krona > till förmån lör Sachsens kurfurste
August,. så erkände nu också ban, Poniatowski,
kurfurst August II af Sachsen såsom Polens och
Lithau-ons laglitre regent. Märkvärdigt nog värderade
August den starke deona Pnniatowskis ädla envishet
att först nn erkänna honom som konung.
Ponintow-skis konfiskerade egendomar återgåfvo* och
ärebcty-gelser böljade hagla öfver honom alt hvad de hunno.
Två gånger blef ban till och med skickad såsom
utomordentligt sändebud till Paris. Redan till ären
kommen gifte ban sig med den I8:åriga furstinnan
Kon-stance Ozartoryszka, om hvilken ryktet viste förtälja,
att hon tog alt tör lätt sina plikter som maka. Icke
dess mindre skänkte hon honom två döttrar ocb fem
söner, al hvilka den f]ärde i ordningen, Stanislaw
August, blef af öller, bestämtl att bära Polens då
redan hulfmurkna konnngakrona.

Han löddes 1732, då hans mor ännn var i den
(tillåste glansen af skönhet och nngdom och hans tar,
pröfvad i värf ooh strider, redan var en svag och
ynklig gnbhe. Han fick en vårdad npplostran under
moderns egen uppsikt, en uppfostran, som redan i unga
är fulländades genom resor öfver snart sagdt bela
Europa. Det var därför också helt naturligt, att deu
unge, lilit bildade, vackre och spirituelle Poniatowski
redan från sina första steg i soclntAn skulle finna
tur hos damerna, och det är en känd sak, att, den
kvinnorna ll|gka, den älskar ock ödet. 1 Paris njöt
den unge ädlingen al alt hvad ott jordelit kan skänka,
men dessa njutningar bragte honom så i skuld öfver
ögon ooh öron, att den blifvande kungen fick lof att
som o tillförlitlig gäldenär sitta på hysis ända tils eu
af hans många benudrarinnor, Madame Greoffrtu, köpte
at, Itoiniin därifrån.

Ifrån Paris hogat sig Poniatowski till London
och därllrän 17fi<i öfver hela Europa i egenskap af
sekreterare vid »ngelaka ambassaden. Segrar öfver
ilet, tänka köuet följde honom öfver alt, Mången af
de älskvärla synderskor, som fallit offer för hans
tjuskraft, Ii» i sina memoirer biktat om det. första
afgörande mötet, med denne förföriske kvinnotjnsare
och skildrat, noggranna detaljer om, huru de för hans
skull skickligt bedragit sina på dem spionerande
svartsjuka äkta män.

Ar 1757 utnämdes ban till polskt sändebud i
Petersburg, men blef snart, på ilet petersburgska
huf-vets önskan bortkallad, tläTför att ban stod i intimt
vänskapsförhållande till kanslern Bestuscheff, som
råkat i onåd. Efter del Katarina II nppstigit på
tronen blef Poniatowski åter på hennes egen begäran
skickad till Petersburg, och det var här
koiiiingakro-iian väntade honom, denne lyckans ocb kvinnornas
gunstling.

När Angnst II dog, litt Katarina kalla till sig
Poniatowski och frågade al honom, om han önskade
komma i besittning nf Piaster tia s krona. Poniatowski
attrykte för kejsarinnan sin förvåning ocli anmärkte,
att det var omöjligt för honom att. sträfva så högt.
Emellertid höllo ryska och prenssiska trapper på att
tåga mot Varschau . . .

Omständigheterna gynnade honom. Det
mäktigaste partiet i Pålen var då för tiden furstarne
Ozartoryszlöi den unge Poniatowskis närmaste
släktingar på moderslinjen. DeBsa hade icke några utsikter
att för egen del bli valda, dtrffir att, de voro i strid
med den iilriga scbljachtan, och beslöto då att agitera
till förmån tör sin systerson, naturligtvis i afsikt att
fiir tramtidon få härska i hans namn. Utom i sina
släktingar hade Poniatowski ännu ett fast stöd i deu
allmänna sympati och aktning mari hyste fiir hans far.
Dessutom hade han bela det yngre släktet på sin
sida, ty det älskade honom för hans förstånd och
bild-iiiug och sågo just i honom en man med kraft nog
att kunna genomlöra nödvändiga reformer i den inre
styrelsen och behärska den yttre politiken. Sist och
slutligen hade han icke häller så lä anhängare i det
tiloka könets representanter, hvarvid det kan vara på
sin plats att anmärka, att unga och sköna damers in-

flytande i statsangelägenheterna alltid och allestädes
plägar vara större än man öfver hufvud tagel är
fallen för ntit. antaga.

Kort sagdt, den unge Poniatowskis aktier stodo
högt. Han biel också värkligen enhälligt väld och,
efter att ha hegåt.t eden och undertecknat n Paria
corwenta*, högtidligen krönt till Polens konung.

Inre och yttre fiender hotade Polen vid denna
tidpunkt; blott en Batnrn eller en SnbiesRi hade
kunnat. afvändt! dessa faror. Den nyvalde konungen var
emellertid icke at’ deras skrot ocli korn. Han älskade
inera en dnnkel honiloir itu ett luftigt lägertält. Han
tjusaiies mera al en lörfratiskad soc.iet.et och en
spirituell konversation än af krutrök och kanondunder.
Hans hjärta tilltalades mer af en skönheti hasande
sidenkjol än suset af blodbestänkta, sönderskjutna
fanors fladdrande för vinden. Den unge konnngen var
ingen krigare; han ville förhärliga sin regering med
värk. som icke luktade krut. Ja, han ville därtill
ännn njuta ett latmansllf i prakt och öfverflöd . . .

Stanislaw August, var i alla fall en
anmärkningsvärd personlighet. I besittning al ett tjusande ytt.ro
och en behagtig, smekande stämma behandlade ban
franskan, tyskan, rysktn, turkiskan, engelskan,
spanskan och italienskan lika ledigt, som sitt. modersmål.
I skarpsinne och förstånd kunde ban djärft mäta sig
med själfva Voltaire, med hvilken ban för resten stod
i deu vänskapligaste korrespondens. Hans brefväxling
med särskilda damer af olika nationer var viilsträkl
och utmärkte sig för den ytterliga älskvärdhet och
förfinade elegans, som voro ett nödvändigt villkor i
en världsmans kärleksförbindelser med det. täcka
könet mot slutet, at det XVIII århundradet. En dylik
Brefväxling intresserade den siste polske konungen
mer än alla statsangelägenheter och det folks öden,
hvars öfverhufvud han genom en blind nyck al lyckan
råkat bli.

Ett. drag af osäkerhet ocb obeständighet, af
ständiga motsatser går igenom alla hans värk och bela
hans lif. Haas första åsikt om någon sak var
van-ligon träffande och säker, men han höll sig icke till
den, utan bytte om åsikt otaliga gånger och lor hvarje
gång alt värre och värre. Så kunde ban t. ex. i
timtal sitta i ett vittert, sällskap ocli håna religiuu
och kristendom för att. en stnud därpå nedfalla
förkrossad inför jungfruns bild och ödmjukt tigga om
förlåtelse. Till karaktären mild, öm och deltagande
i andras nöd. ilr det oförklarligt, huru ban ibland
kuuile tillåta sig sådana våldsamheter, för hvilka en
vilrklig tyrann till och med skulle ha ryggat, tillbaka,
våldsamheter utan riugaste nödvändighet träffande
fullkomligt oskyldiga personer. Icke hämdlysten
snarare motsatsen — förföljde lian ibland personer, som
belt oskyldigt förfelat sig, på sätt, som voro ovärdiga
lians höga Ring. I hans umgänge med andra åter
samma motsatser: artig, älskvärd och undseende i
högsta grad knutte ban ibland törgå sig ända därhän,
att, han själf ürfilade sina tjänare och pryglade upp dem
med käpp, lör att, ögonblicket därpå frikostigt belöna
dem och bedja deui om förlåtelse.

I sina fruntimmersaffärer var han lika
egendomlig. Ofta tnllkomligt likgiltig för den mest
förtjusande skönhet, som gjorde alla andra galna, kunde
han utan vidare bli dödligt kttr I en kvinna, som icke
jnst erbjöd några synnerligen tilldragande behag. En
del al sina älskarinnor, som han utan vidare körde
på porten, kunde han belöna på det furstligaste sätt,
under det att, åter andra, hvilka ban var tillgifven,
blefvo lämnade i nöd och armod, öfver bitfvnd taget
var eröfraudet at kvinnohjärtan denne fredsälskande
lurstes hnlvudsysselsåttning. Eu ilel magnaters unga
förtjusande fruar tSrflirde han och at en annan del
bortlockade och euleverade ban älskarinnor. Alt detta
förskaffade honom många ovänner, hvilka vid lägligt,
tilllälle slöto sig till hans pulitiaka bender och gjorde
grundvalarne af hans osäkra tron ännu osäkrare.

Konungen älskade utom konst, och vetenskap
prakt och lyx. För detta ändamål lät |inn uppföra
ät. sig ett soinmarresideus, soin rid dou tiden icke ilet
ringaste gaf efter fiir andra europeiska furstars mest
stilfullt och härligast, itppbygda slott. Hans regering
hade ett stort inflytande på det inre lifvet. Sederna
förfinades betydligt. De vilda dryckeslag, som
utmärkte furstarne af det Sachsiska linset, upphörde.
Kungen älskade Iruinftir all ott nyktert, lif ocb
föredrog en krets af lärda och ett vittert samtal framför
vilda dryckeslag till Bacchi ära.

Stanislaw Augusts alla goda egenskaper som
privatman voro |imellertid icke tillräckliga, då han
som kung blef tvungen att leda Polens öden. Under
en så stormig tid hade Polen haft behof uf en kri-

gare, men Poniatowski var icke född krigare.
Dessutom föredrog ban beklagligtvis ett bekvämt lif och
personliga fördelnr för fäderneslandets väl och
intressen. Emot konungen stiftades meil anledning häraf
flera inainmansvärjningar, men ledde icke till något
resultat. Hetmaii Brauicki bl, a. förebrådde
Poniatowski pnblikt för att. offra fosterlandets själfständighet,
tör eiren ärelystnad. Område eltor område
bortryktes från Polen ntan att konungen gjorde så mycket
som ett strå i kors för att söka kvarhålla dem.
Tvärtom bekräftade han delningen med nöje, om blott
inkomsterna från ile fråntagna landskapen tillföllo
honom. Han föredrog alt detta utan dot ringaste
tek-ken till sorg. Hans största bekymmer bestod blott i
att förskaffa sig penningar, ty lian lefde yppigt uc.li
slösade och utdelade till höger och vänster oerhörda
summor. Är det därför underligt, om han altså
ständigt var utan pengar?

Det kau ha sitt. intresse att antyda, att. ban
efter sin tronafsägelse lämnade en sknld på 3-1
miljoner floriner efter sig. Af dessa skulder vill jag nämna
några: evangeliska församlingen i Varschau, eu viss
enkefru Jakobson, karmeliter klostret, en handlande
Richard 1,800 floriner och för böcker 2,700 floriner,
hans kammarherrar, grefvinnan Tyszkiewicz. hans
lifkuck, grefvinnan Mniszck fiir briljanter och en viss
fru Kamel 1,187,530 floriner för af henne betalade
pensioner. Hvad det var för alags pensioner, som
denne fru Kamel i egenskap af kassörska hade att
likvidera, är det icke svårt att gissa. En gång hade
man arrangerat ett slags test. på Veichseln till
konungens ära. I en dyrbar båt, smyckad med blommor
och guirlunder, sutto sex af Varschans inest förtjusande
skönbeter halfnakna, föreställande sirener och afsjöngo
eu hymn till konnngens ära. Härpå blef en hvar af
dem presenterad enskildt för konnngen och hugnad
med lifstids pension i den mån en hvar förmått behaga
hans majestät ....

Obekymrad lör alt annat än sina egna intressen
märkte Stanislaw Angnst icke huru den politiska
himmeln mörknade mer ocb mer. Pragas stormning
fulläiulade den början, som blifvit gjord vid
Majcio-wice, och Kociuszko’s ord „Finis Poloniae’1 blefvo
blott bekräftade. Stanislaw August fick lof att lämna
Varschau och i Grodno afsäga sig kronan.

Han höll redan på att begifva sig till Rom, då
ban itrån Petersburg erhöll eu inbjudan att bosätta
sig där. Han lät emellertid länge öfvertala sig, men
flyttade ändå sis’ och slutligen dit, härvid belt och
hållet följande sin gemåls råd. Om henne vill jag
tillägga, att hon var enka efter furst trrabowski och
att Stanislaw August, efter att läuge utom
äktenskapet ha lefvat tillsamman med henne, hemligen äktade
henne utan att senaten och riksdagen viste något
därom. Först efter sin tronafsägelse lät lian kungöra
henne som sin gemål. Orsaken därtill var don, alt.
ban vid undertecknandet af „Pacta conventa" förband
sig att äkta blott den kvinna riksdagen anvisade
honom och riksdagens val föll emellertid icke på
Gra-bow8ka.

I Petersburg fick Poleus sisto konung sig
anvisad en våning i marmorpalatset, där han anspråkslöst
och indraget fortsatte sin existens till den 12 febr.
1798, dà han plötsligen efter en ådrugen förkylning
vid Jordanparadon lämnade detta jordiska.

Kejsar Paul fäste själf kronan på deu döde
konungens hufvud och behedrade lians likbegängelse ined
att bela tiden till häst och med silukt värja följa
ka-taialkèn. Poniatowskis stolt hvilur i ilen heliga
Katharina® romerskt-katolska kyrka till höger om
huf-vudaltaret.

Så slöt Polens siste konung, denne lyckans och
kvinnornas gunstling. Huru annorlunda hade icke
detta rike kunnat se ut, ifall ban icke funnits till
eller eu annan blifvit vald i hans still|e, eu man, som
kraftfullt, konnal behärska sc.hljac.htan och djärlt bjuda
spetsen åt rutlystna grannar.

Mig faller i minnet ett yttrande al eu polsk
journalist, till hvilket- jag ofrivilligt en gäng blot
vittne. Det var på eu restaurant. Tva herrar: den
ena atlänning, don aiulra polack, känd redaktör lör en
t af Varscbuus bäst redigerade tidningar, sutto
inbegripna i eu liflig diskussiun. Jag satt. ej långt ilrån
ileiii utan att viduro observera ilem, förrilu plötsligen
IBIjimdo skarpt betonade uttalande råkade träffa mitt öra:

n Just det ni ställer så högt, just den
omständighet, at,t vi polackar räddat väat.erlandnt, bildningen
och bela kristenheten frAn turkarnes hotande ok,
förbannar jag af bela mitt, ||järta, ty liude vi icke gjort
det, så hade mångt, och mycket un varit amiur|iiuda! .,
Ni hör veta, att jag aldrig, ja aldrig aå läuge jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:29:06 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tidenfi/1894/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free