Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 47.
VECKOTIDNING MED ILLUSTRATIONER.
Helsingfors den 24 November.
1894.
Bvt& och kontor:
Skilnaden N:o 6.
Lösnummer 15 p.
Prenumerationspris: holt år ß mk.. för Hbls prenumeranter t mk.. halft &r 3 mk.. för Hbls prenum. 3 nik„ kvartal 1.50 mk.,
för Hbls prenuin. I mk., I månad 50 p.. för Hbls prenum. 40 p. I Landsorten sainma pris. I Ryssland resp. 2 Bbl..
1 BbL och 50 Kop. — AnnoilBprlS: 20 pj för petitrad.
Öfversikt.
Torsdagen — förgårdagen — började med
frisk vind, som under natten hade förjagat den
evinnerliga deprimerande dimman. Molnen hade
fått rörelse och former, och i väster syntes en
ljusning, som bådade klart väder.
Samtidigt medförde morgontidningania en
ljusglimt från
öster: de finska
deputationerna
hade blifvit
mottagna i särskild
audiens, hade
fått uttala det,
som ligger
nationen om
hjärtat, och hade
erhållit huldrika
svar.
Det är länge
sedan en
deputation från det
finska folket fått
tala inför
monarken. Tunga år
hafva sedan dess
förflutit, år af eu
tyst, men
ångest-full genom de
djupaste leden
sig sträckande
kamp, där alla
stått eniga i
motståndet, mot ett
olycksöde,
hvilket med en
naturföreteelses
obeveklighet
tyktes vilja
sänka sig öfver
landet.
Nu har
himmelen klarnat.
De sista molnen
segla bort föl-
nordan vinden.
Solen gjuter sitt
lifgifvande sken [-öfverjorden.Sinnet-]
{+öfverjorden.Sin-
net+} stämmes till mottaglighet för glada
förhoppningar. Skall äfven den politiska
morgonljusningen vara början till en solskensdag efter den
långa kväfvaude dimman?
* *
*
Lefve den finska kvinnan! Den finländska
också! Ty de tu äro ett. Dess vilja är stark,
desB förstånd äj- klart och dess patriotism står
Öfver alla smisinnade partihänsyn. Har hon ej
dessa dagar aflagt de mest eklatanta prof på ett
npphüjdt sinnelag? Dessa kviunliga adresshisto-
rier skola i framtiden, när historieforskaren får
tillfälle att framlägga alla deras detaljer — nu
af diskretionsskäl till stor del omöjliga att
publicera, bilda en lysande tafla af fosterländsk
endräkt, kvinnlig finkänslighet och storslagen
världsåskådning.
Den första adressen är för gammal. Man
skall ju ej tala om fjolårssnön. Men de nya,
som nu förberedas! Var det ej en vacker tanke
att hälsa Finlands blifvande storfurstinna på
finska? Finlands mödrar ooh döttrar förena sig
om att, då de första gingen hylla monarkens
Från begrafningsdagarne i Petersburg.
Härolder förkunnande timmen för kejsar Alexander ni:s begrafning.
gemål, låta det språk ljuda, som ljuder ur
barnens munnar från Tana elf till Systerbäok, från
Bottenhafvet till Suojärvis gränsskogar, det språk,
som dock inan uià hysa hvilka personliga
känslor som hälst mot detsamma och dess
politiska parti — utgör landets förnämsta
egendomlighet och det starkaste vehiklet för dess
framåtskridande i sjäUkäusla och bildning. En
hälsning sådan här är i fråga är icke något officielt
aktstycke. Frågan om landets officiella språk
hör således icke hit. Språkfrågan är i aetta
fall endäst en taktfråga, en känslofråga. Det
intryck en sådan adress måste afse att framkalla
kan närmast jämföras med intrycket af en gåfva
i form af ett konstvärk, alstradt af och
uttryk-kande den finska kvinnans skaplynne. Antagom,
att damerna i stället för adressen hade velat
sända en praktmöbel eller ett draperi. Hade ioke
då ett finskt mönster varit alldeles på sin plats;
hade ett sådant kunnat väcka den ringaste
opposition? Äfven det finska språket fir ett finskt
mönster. Den höga mottagarinnan förstår
visserligen icke en finsk skrifvelses innehåll. Men
hon förstår ej häller en svensk. Öfversättning
måste i hvarje
händelse
biläg-gas.
Men hvarför
icke lika gärna
en skrifvelse
endast på tyska?
Om en sådan
kunde ju alla
förena sig. Till
enkekej sarinnan
frambars ju en
dansk adress
från Helsingfors
damer, och
tyskan är ju den
blifvande
kejsarinnans modersmål.
Misstag!
Hennes mor iir
engelska. Men
äfven om hon
betraktar tyskan
som sitt
modersmål, tala flere
skäl emot en
adress eusamt på
detta språk.
Kejsarinnan
Maria
härstammar från ett
litet land —
mindre än Finland
—, från ett land
hvars språk icke
ljuder ntom dess
gränser. Hon
känner Finland,
hon älskar
Finlands kvinnor,
och dessa kunde
därför med skäl hoppas att bringa
sympatiska strängar till dallring i hennes bjärta
genom att säga henne hjärtats ord på
hennes modersmål. Prinsessan Aliv känner oss
däremot ej. Tyskan är ett vidt utbredt kulturspråk.
Den talas i Östersjöprovinserna, den talas af en
stor del allmoge i södra Ryssland. Detta vet,
bon, och huru lätt, kunde ej en tysk adress från
Finlands — eller Helsingfors damer förleda henne
till den missuppfattningen, att den bildade
klassen här stål- i samma ställning till folket som
Östersjöprovinsernas adel ooh handelsklass till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:21:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tidenfi/1894/0373.html
