- Project Runeberg -  Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 - 51 /
382

(1893-1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3HJ •

stolt Och triumferande. som eu segrare efter en
mödosamt vunnen drabbning.

Max, — ropar hon innerligt, oeh räcker
händerna mot, honom. Med ett allvarligt leende
dra o er lian henne intill sig.

Mills ni. Halene. livad ni talade om i
gåriTNi hade ratt, fullkomligt ratt. Det lins
någonting inom oss, som är starkare än kärleken:
det. heliga, kategoriska imperativet! Och i
stället tör att förlåta, bönfaller jag nu om er tillgift.

Morgonsolens första strålar strömma in
genom rummet ocli belysa äfven bokskåpet, med
sitt klara ljus. Ett namn Hammar där borta i
giildhøkstälver: Inimaimel Kant.

Reseminnen

af A. P.

(För ,,Tiden*.)

Skeppet har lastat plankor i en tiusl; liainn
och man har rustat sig i ordning för en rasa till
Spanien, til! Barcelona. Jag följer äter in in
kapten ut, till sjöss. - Ankaret lättas. En liten
ångbåt bogserar vår larkost ut till hats Snart
bjuder lotsen oss farväl och de hurtiga
sjömansgossarna stå åter redo att med nytt liupp. nytt
mod taga upp kainpen mot vind ocli våg.

Med god vind och svällande segel ilar
skeppet raskt framåt på Finska vikens bölja, för
hvarje minut aflägsnande oss från kärt hem och
fostorbygd. - Följande dag emottog Östersjön
oss med ett stilla, soligt lugn. Denna resa tedde
sig i sauning skön! Efter 8 dagars sakta seglats
anlände vi till Öresund och t dagar därefter
voro vi ute på Nordsjövägen, hvarest man
ander mörka nätter varseblifver många eldar från
hundradetal fiskarbåtar och andra farkoster, hvilka
enhvar med sit,t olika sken sända hvarandra ett.
allvarligt: „gif akt" för kollisioner. Här
fordras en skarp blick, ett vaksamt öga, isynnerhet
som ödesdigra faror på dessa trånga farvatten
ingalunda äro sällsynta.

Lyckligt seglar skutan framåt under en frisk
brarnsegelskultjo. Ombord går alt sin jänuia
gäng. Kapteu ocb styrman sköta om fartygets
navigering, manövrering etc. Med sjökortet
framför sig uppsätter man kurser samt ser till. att
dessa blifva rätt följda. Man lefver här i en
värld för sig oeh den ordnade verksamheten
synes mig syni erligt egnad att i vänskap förena
detta lilla, af inalles 18 personer bestående
samhälle. Besättningen är indelad i tvänne vakter
nämligen babords- och styrbordsvakten.
Vaktombytet, försiggår hvar 4:de och 8:de timme och
förkunnas medels slag på den akterut, befintliga
klockan, hvarefter ott kraftigt: ..Kej, rej, upp i
Guds namn" uppväcker den sofvande friyakteu.
Sina „frivakter- tillbringar sjömannen ej
uteslutande hos Morfeus. Nej, ban liar många andra
mera iutressanta förehafvanden. Än tvättar och
lappar han sina kläder, än städar han sin
sjömanskista, än tar ban fram sin hanrionika och
framlockat ur densamma några finska melodier,
under det tankarna säkert mången gång ila till
kärt hem och fosterbygd. Hans sinne är
merendels öppet för det goda och ädla i lifvet. Haus
lynne gladlynt ocb godmodigt, oaktadt lifvet
mången gang ter sig för honom i dou mest,
mödosamma dager. Lifvets stormar hafva uppfostrat
mången sjöman att med tro och förtröstan blicka
upp till lien starke Gudeu, som städse vakar
öfver seglarn på villande haf. — Men djupt
sorgligt nog fins det äu flere sjömän, hvilkas bjärta
stelnat under lilvets hårda kamp; många, som
låtit sig bedäras af världens irrbloss ocb som nu
rycka fram på mörka vägar. Lede Gud den
karaktärssvage, vilsegångue från mörker till ljus
ooh skydda Hau det hjärta, som klappar varmt
under sjömansjackan.

Vi skola vidare! Fran.it pä tärdeii är
dagens lösen. Efter 10 dagars resa öfver Nordsjön
ooh Engelska kanalen kommo vi till Atlanten,
Många klara dagar, många st järuljusa nätter upp-

- ; ’i tiden

lefde vi på detta vida. på sina stallen 2—3001]
famnar djtipa haf. Huru obetydligt är ej
människobarnet på detta haf! Hvarthän vårt öga sër
sammansmälter i fjärran himmelen oeh det
höljande elementet. — Kotnua längre söderut i
Atlanten fingo vi sällskap af hvalar, hajar ooh
springare, hvilka skickligf mnnflvi-erade i oceanen-’
böljor. Desse sis|, nämde hufsdjnr uppnå en längd
af c:a 8 — 0 fot och åtfölja ofta skeppet, under
flere dagars tid, utmärkande sig genom sill
utomordentliga liflighet. Ofta ila. de långt framfor
skeppet, så mnn belt, och hållet förlorar dom
tu-sikte. men vällda sig sidan li|ixtsnnhr. tillbaka
för att ånyo börja sim lek. kastande sig upp
öfver vattenytan liksom s Tittande af överflödande
lefnadslust. Sjömännen äro mycket, lifvade at.t
harpunnra springare. Det. lycka* dem smndom
att harpunera 0 -8 pä en dag. Npringareu liar
ett späc.klager, hvaraf sjömännen genom kokning
bereda olja, som ined fördel användes till
smörjning af blnck och unna’. Spriiigarköttet är till
färgen mörkt. Väl kryddadt skiljer det sig till
smaken ej mycket från nö-köii. — Vi närma oss
Gibraltar. Cap Vinceni och Trafalgar fyrar
paj-las. Denna härliga anblick ersätter rikligt en
sjömans otis raödosamtm resn. Till h^ger
Afrikas höga bärg. Apbärget med städerna Taugor
och Gent» på hvar siu sid» om det-iamma, till
Väns te Europas sydligaste udde Taritfa. stad och
fyrtorn at’ samm i namn. Något, längre fratn I
Gibraltar fästning, delvis inhuggen i en 4(i0 meter
hög jätteklippa, stolt och mäktig. I sunuiiig ett
härligt, storslaget, natursceueri.

Nedanom de sliötäkta bärgen på Spaniens
södra kust mötes ögat af mindre städer och i
vak-kei- grönska inbäddade små hyddor. Taflan i sin
helhet, belyst af eu alt upplifvade prak: 1’ull sol,
framträder i eu för sydligare latituder egendomlig,
obeskrifligt skön färgton.

Vi bjuda Gibraltar farväl! Solen sänder
nijderna sin afskedshälsning. Därefter
inträder mörkret helt plötsligt. Inga långa
kvällskymningar här såsom uppe i vår ljusa nord.
Vi fortsätta färden på det i «små vågor
krn-sade, i månens sken glittrande Medelhafvet-.
Luften kännas kvalmig. Då och då frambryta
tata blixtar ur molnen i väster och plötsligt ger
alt våldsamt, men hastigt, öfvergående åskväder,
med ty åtföljande krafmga stormbyar och hög
sjögåug, natten eu vildt dyster, mon ock
högtidlig stämning. Tiden lider raskt på sjön under
dylika öfver hufvud taget vackra och gynnaude
väderleksförhållanden. Inga stormar störde
trefnaden under denna ferd, som af erfarna,
raåugbe-pröfvade sjömän, beprisas såsom en resa ensam
i sitt slag. Nästau hvarje dag god vind och en
stilla sjö. Ja, man kunde ej annat iiu mången
gång föreställa sig skeppet föraukradt i en lugn
hamn. Efter 37 dagars seglats skönjdes vid
horisonten resans mål. Högt öfver hafvet resa sig
Barcelonas höjder tned sina mindre fästningsverk.
L" tider lotsens kommando fortsattes seglatsen in i
dess med pirer försedda trygga, stora hamn, som
inom sig innesluter äng- och segelfartyg från
jordens vidt skilda trakter. Komna hit, blefvo vi
ålagda l dagars Karantän, hvarefter vi efter en
mindre desinfektionsprocess med godt samvete
beträdde Spaniens jord.

1 Barcelona, Spaniens största sjöhandelsstad,
råder lif och värksamhet. Staden räknar eu half
miljon innevånare. Vid de stora kajerna ligga
ång- och segelfartyg i långa rader. Här en
farkost, som kommit med fisk från Island, där ett
fartyg med bomull från New-Orkans, trävaror
från Kanada, kolonialvaror frän Vestindien,
kokosnötter fr&n Söderhafsüarna m. m. Där längre
bort i hamnen lasias siden-, bomulls-, ylle- och
andra härstädes t.illvärkade fabriksvaror för
Brasilien, styckegods för Filippinerna, vin,
frukter- m. m.

Invid kajerna linnas öppna upplagsplatser,
på hvilka äfven de mest dyrbara laster, med
presenningar omsorgsfullt flfvertäkta, förvaras till
vidare befordran. Luftomsättningen försiggår
lifligt och inom kort se vi den ena lasten
undanträngd af deu andra.

Vid uämda upplagsplats, begränsad af en
vacker allé, reser sig den 62 metar höga,
kostbara Kolumbi staty. På en med porträtter at’
kungliga storheter.. vapensköldar, lagerkransar ni.
m. prydd sockel af ljus granit reser sig en cy-

N:o 48

liuderfVimg. rikligt ornnmeuterad metallpelare,
på hvilken ön gyllene jordglob hvilar. Öfver
nàmda glob läsn vi ordet: /Herra" (land1
inristadt uti en stenskifvii och här uppe hafva vi
bilden at’ alla tiders största sjöhjälte, iklädd en
vid, guldbroderad mantel, med blicken riktad rich
högra |landen utsträkt mot hafvet. Flera
enskildheter äro utmärkt väl arbetade, s(Uom den i
sockeln inhuggna teckningpu nr Kolumbi
lefnadshistoria: Den gladt, öfverraskande situationen vitl
Kolumbi återkomst, från hans första amerikanska
resa. Hans landstigning i falas. På
hafsstranden står en högst intresserad människoskara, som
kommit för att möta sir.a anhörig», hvilka
ined-följt houom. skaror, som skyndat sig hit. för att
med egna ögon öfvertyga sig om återkomstens
värklighet. Vidare hans triumftåg till Barcelona,
hans lysande emottagande af adeln, samt
regent-paref. Ferdinand och Isabella, hvilka vid bans
ankomst resa sig ooh räcka honom handen nil
hälsning, hvilket, måtte hafva varit, oerhörda
tek-ken t,ill nedlåtande vid det. stela och stolta
castilianska hofvet. Framför deim står en man,
som trotsat alla motskäl, alla kränkningar, för att
vi a sanniugen af sm länge bestridda
öfvertygelse oiu ett förefintligt, land i fjärran väster.

Här står han nil såsom eu segerhjälte, med
inånga prof på de uyupptäkt.a läudernas
mångfaldiga produkter snmt med en skara af
guldbe-smyckade infödingar. Vi hafva ej tid att vidare
fördjupa oss i Kolumbi skiftande lefnadssaga.
Han bur, såsom han själf sade, „öppnat. porten".
ban har bevisar, alt, det ban förutsagt: .tillvaran
af land i väster." „En värld är hans
minnesvård".

Efter att hafva löst oss biljetter bestego vi
medels en elevator kolonnens höjd, hvarifrån
man genom färgade glas har en den härligaste
utsikt öfver denna i ljus färgton bebygda, med
marmormonuinent, springbrunnar, vackra, väl
vårdade parkanläggningar och täcka dammar
be-prydda stad. I norr och öster resa sig
majestätiska, höga fjäll; i öster, söder och sydväst smekas
stränderna af Medelhafvets blå vågor.

I öster från Kolumbi staty löper Kamblan,
stadens mest trafikerade gata. Gatorna här äro
dels smala, dels åter mycket breda. Dessa sist
nämda ha i midten an ansenligt bred allé rikligt
besknggad at’ lönnar, palmer o. a. lummiga träd.

Till höger om allén å Bamblan hafva vi de
allra vackraste blomsterstånd, till vänster frukt-,
leksakshandöl m. ra. Högljudda màuuiskoskaror
tåga här fram och åter. Än möta vi unga,
mörk-letta spanjorskor, klädda i ljusa dräkter med lätta
florshattar pä hufvudet eller små
blomsterkransar i håret och granna solfjädrar i händerna, än
äldre mörkt klädda damer med svarta, spetsslöjor:
än vimlar gatan af katolska präster och munkar,
lätt igeukünda på sina långa, svarta vida
mantlar ooh hvilka bilda en mörk kontrast till de
förra. Hitr sällar sig ett muntert sällskap för
att utföra en fantastisk dans, under
ackom-paguement af sång och handklappning, under
dec andra, stridslystna sällar där borta kämpa en
häftig knytnäfskamp. Dir stul tar en gammal
spägumma med en stilla, undergifveu ’upp i
handen! Vid sidan af vägen se vi en blind, en
stak-kars invalid vädjande till de förbigåendes
offervillighet. Se dar eu liten inblick i Barcelonas
gatulif, hvars buller och nojs öfverrröstas af
klockringning, soldatmarscher och militärmnsik.

Vi fortsätta vidare i olika riktningar samt
taga under våra vandringar de praktfulla, stora
butikerna, de om upplyst smak vittnande
offentliga ooh privata byggnaderna i uärmara
skärskådande, 4 à 5 våningar höga, i mohriBk och
renaissance stil bygda stenhus förete eu behagligt
omväxlande anblick. Mest fängslande äro dock
de sköna inre gårdsfasadema och
hufvudtrapp-uppgångarna. Alt är här af olikfärgad marmor.

Trött af vandringen i staden ber jag dig.
värde läsare, följa mig till eu park, för att. njuta
af hvila och en liflig hornmusik, som föredrar
kraftiga marscher och variationer af vilda
spanska folkmelodier. Hvilken härlig anblick i
Spaniens parker ooh tradgårdar! Jättehöga palmer
utbreda siua grenar öfver de breda gångarne.
Här den mörkgröna, allvarliga cypressen, där den
vackra, blågröna eukalyptus, det 3kira
myrtenträdet, höga akacior, härliga lagrar m. iu.’ Här
en den mest förtjusande blomsterparterr och där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:29:06 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tidenfi/1894/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free