Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 50.
Lösnummer 15 p.
VECKOTIDNING MED ILLUSTRATIONER.
Helsingfors den 15 December.
Prenumerationspris helt, år IS rak., för Hbls prenumeranter + mk , hällt år 3 mk.. fiir Hbls prenum. 2 mk.. kvartal 1.50 mk..
(Sr Hbls prenum. I mk.. I månad 50 n.. för Hlils prenum W p. I Landsorten samma pris I Ryssland resp. 2 Rbl..
t Rbl. oeh 50 Kop. — Annonspris: 20 pH fSr petitrad.
1894.
Byrå och kontor.
Skilnaden N:o 6.
Ferdinand Lesseps †.
Stillahafsharanar och Frankrike erhöll en
dominerande position mellan Medelhafvet ooh Atlanten,
mellan Indien ooh England. För Holland fiok dess
indiska örike fördubbladt värde. Mest vann dock
England på detta storvärk. Ty det gjorde vägen
från Southampton till Bombay blott hälften så
lång som den fordom varit. Också har Englands
regering sedan kanalens fullbordande 1860
oaflåtligt eftertraktat att kunna behärska den nya
vägen. Den är därför betecknad af en ganska tät
rad engelska fästningar, kolstationer och större
besittningar: Gibraltar, Malta, Cypern, Suakin.
Perin, Allen, Berbera, Sokotra och
Knriau-Murian-öarne vid Arabiens sydkust. Det är
hufvudsakligen Suez-kanalen, som varit orsaken till att
England satt sig fast i Egypten, och medelbart har
Suezkanalen framkallat, mahdistresningen i Nubien.
Den 7 december befriade döden eu stor
ande från ålderdomens och smälekens kval.
Oaktadt den skugga, som fallit på Ferdinand de
Lesseps’ namn, skall denne man i alla tider äras
såsom en af det mänskliga arbetets heroer. Ty det
namnet är oupplösligt förknippadt, med ett
stor-vårk, på hvdket årtusendena väntat och hvilket
kommande årtusenden skola vårda. Han är
upp-hofsmannen till Suez-kanalen. I och för sig ett
kolossalt arbete, som måste fordra tusental armar
ör sitt fullbordande, ett arbete, som måste
besegra naturhinder, hvilka mänskligheten dittils
icke hade lärt sig bekämpa,
fordrade detta värf hos siu ledare
en sällspord förening af energi,
praktisk förmåga, teknisk
genialitet, och därtill ovanliga
statsmannaegenskaper för att
öfvervinna alt det motstånd, som restes
af den orientaliska trögheten och
nationernas afuud. Men så var
också värket värdt att offra
hundratal miljoner och ett belt, lifs
ytterliga ansträngningar uppå.
Ty det skulle åstadkomma en
foimlig revolution i samfärdseln,
i världshandeln och i den
politiska jämvikten.
De tider voro länge sedan
förbi, då Medelhafvet var
världshafvet, då Medelhafvets hamnar
koncentrerade världshandeln hos
sig och Medelhafvets folkslag
intogo världens centrum.
Columbus och Heurik Navigatör gjorde
Medelhafet till en
insjögenomupptakten af de stora stråkvägarne
öfver oceanen, ooh världens
kommersiella ledning gled därefter
öfver till de folk, som bo vid
västra Europas kuBter. Detta
förhållande har Ferdinand
|lesseps icke kunnat ändra. Men
genom sitt geniala kanalföretag
återgaf ban åt Medelhafvets
folkslag en stor del af hvad de
förlorat. Efter tre ooh ett halft
århundrades dvala sågo de sig
äter i världens medelpunkt.
Genom Medelhafvet går nu åter
deu stora världshaudelsvägen till
Indien ocli Kina. Marseilles,
Genova, Livorno, Neapel,
Alexandria blomstrade åter upp och
Italien och Egypten ryktes än
en gång med i de stora
världshändelserna och kunde kraftigt
gripa in i världshushållningeu.
För Ryssland öppnade sig en
ekonomisk möjlighet att
uppehålla sjöfartsförbindelse med sina
-s––
För Englands kolonier ooh för hela Afrika
blef genomgräfningen af Sueznäset af en
betydelse, hvars vidd ännu ej på långt när låter sig
öfverskåda. Efter Vasco di Gamas färd till
Ca-likut blef västra kusten Afrikas framsida; östern
var bortvänd frän världstrafiken. Europeerna
skyndade att i sniken täflan skalfa sig kolonier
på Guineabuktens osunda stränder, och
Kaplan-det hade blifvit en viktig koloni midt på den
stora vägen till österlandet. Nu intager
Kaplan-det åter sitt naturliga anspråkslösa läge i en af
världens utkanter och; Guineabuktens
besittningar hafva värde blott som ingångsportar till
Afrikas rika inre. I stället se vi fransmän,
italienare ooh tyskar täfla med engelsmännen om att
hugga för sig strandremsor ooh med dem följande
inlandsnäjder längs Afrikas torra ostkust. Alla
vilja hafva sin fasta*pnukt med
längs den största af alla
världs-handelsvägar, alla vilja reservera
åt sig en möjlighet att suga på
den rikaste af de ådror, genom
hvüka samhällenas materiella
lifs-saft strömmar.
Det [är också först från
Suezkanalens öppnande
Austra-Uens uppblomstring daterar sig.
Tidigare drog det till sig
hufvudsakligen guldsökare, men
sedan dess betyder guldet mindre
för den femte världsdelens
ekonomi än landtbruket, de ordnade
samhällenas ooh det säkra
framåtskridandets nervus rerum.
Australiens uppblomstring
var en nödvändig förutsättning
för att tanken på en
genombrytning af Centralamerika sknlle
kunna utveckla sig till ön
allvarlig plan. Många projekt hade
blifvit framkastade. Slutligen
stannade man vid förslaget att
genomgräfva Panamauiiset.
Lesseps var redan en åldrig man med
mattad energi och försiöadt geni,
då ledarne af det nya företaget
vädjade till hans stora namn lör
att kunna hopbringa de nödiga
jättekapitalen. Företaget var än
större än det, som Lesseps
genomfört, men det var al’ samma
art och det skulle medföra lika
betydande resultat. Huru skulle
ej den gamle eldas at’ denna
storartade plan, huru skulle ban
ej låta sig ryckas med! Men
hans kraft var bruten; ledningen
af det nya företaget bröt honom
fullständigt, ooh han var
knappast medveten om hvad som
hände, när Panamaföretaget föll
tillsamman öfver lians hvitnade
hufvud. Dessa sorgliga
tilldragelser lefva ännu i sa lifligt
minne, att vi ej behöfva skildra
dem här. Men de skola snart
Ferdinand Lesseps.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
