- Project Runeberg -  Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1894 N:o 1 - 51 /
410

(1893-1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det sättet slippa vi båda ifrån att logera på
gatan i natt. Ni sofver i ett rum, jag i ett
annat, och i morgon bittida ger jag mig ut för
att hyra mig en ny våning.

Sagdt och gjordt! I själfva värket var
detta den förståndigaste lösningen af den
tillkrånglade situationen. Robichou hjälpte den lille
saktmodige mannen att åter flytta upp trymån,
kommoden och de öfriga sakerna. På så vis
blefvo båda goda vänner, och efter slutadt värf
begåfvo de sig arm i arm till närmaste
restaurant för att styrka sig efter vedermödorna och
trösta sig öfver dagens vedervärdigheter.

Några minuter efter det de sålunda
aflägsnat sig, återkom samme rättstjänare, som på
morgouen kört ut den nye hyresgästen, för att
reparera sitt misstag. Värden hade sagt honom
några ampra sanningar, och han var ej i bästa
humör. Men dess bättre kunde misstaget lätt
rättas. Han skulle minsann snart nog få den där
Robichou ned igen utför de fyra trapporna.

Emellertid hade han ej tid att invänta
portvakten, som åter var ute på språng, utan
ifrig att fullgöra sitt uppdrag steg han upp för
de fyra trapporna, åtföljd af två stadsbud och
en låssmed. Då ingen öppnade, lät han denne
taga ifrån låset och gaf order att låta bära
rubb och stubb i hela våningen ned på gården.
Det hela var gjordt på en half timmes tid,
hvarefter alla aflägsnade sig.

När de båda nya vännerna, belåtna med sitt
arrangement, återvände hem, mötte dem på
gården en syn, som — det må man loke undra på
— slog dem med häpnad. Nu fans båda deras
möblemang där nere och låg kullvräkt i smutsen.

Robichou rasade som en galning och
snurrade rundt för att få tag i portvakten, medan den
lille stillsamme mannen förtviflad sjönk ned på
en stol mellan sin trymå och sin kommod. I
denna ställning fann honom ännu en gång
husegaren, när ban återvände för att, förnöjd med
sin nya åtgärd, se om den blifvit fullföljd.

— Sitter ni ännu där? sporde han i
högsta grad förbluffad. Men detta är obegripligt,
min herre?

— Obegripligt! svarade den lille beskedlige,
som nu råkat i fullt raseri efter alla
vedervärdigheter han fått utstå, obegripligt, säger ni, nej
det är oförskämdt, säger jag. Tror ni, att ni kan
drifva med mig? Två gånger har jag nu fått
flytta ned. Men den andra gången skall bli den
sista, det lofvar jag. Nu går jag och lägger mig
på ett hotell, och i morgon hämtar jag mina
saker. Och om de äro skadade, så skall ni
minsann få betala mig skadestånd. Så nu vet ni det.

Därmed rusade den lille beskedlige sin väg,
innan husegaren kunde hinna ge honom en
förklaring.

För resten började hr Grillot känna sig rätt
kuslig till mods. Denna flyttningshistoria kunde
bli rasande obehaglig för honom vid framtida
uthyrningar af lägenheterna i hans hus.

Men i detta ögonblick uppträdde hr
Robichou, som fortfarande sprang och letade efter
portvakten. Hr Grillot passade genast på tillfället.

— Nå, min bäste vän, har ni redan funnit
någon passande våning? frågade han den
rådlöse Robichou.

— Nej!

— Jaså, inte. Ja, det här är ju ledsamt
för er. Inte kan ni väl stanna på gatan i natt?
Hör på! Jag är ingen elak människa, och om
ni lofvar att taga reson, så skulle ni kunna få
bo kvar, eftersom . . .

— Bo kvar? Herre Gud, det är ju hvad
jag har önskat hela tiden. Men mina möbler? . . .

— Era möbler? Dem kan ni flytta upp
igen. Jag skall hjälpa er.

illustration placeholder

„The Mutual Life“



De amerikanska lifförsäkringsbolagens
storartade framgång såväl i eget land som i
främmande länder belyses at nedan stående
intressanta siffror. I Nev-York operera något öfver
80 bolag. Deras aktiva tillgånger belöpa sig til)
971,857,224 d. Den för försäkringstagarenas
räkning afsatta vinsten uppgår till 116,549,180,
medan premieinkomsten steg till den anspråkslösa
summan af 238,683,206 dollar.

Några utbetalningar under samma tid, år
1893, illustreras af följande siffror: För dödsfall
75,903,820 d. Utbetalta vinster till de försäkrade
14,823,170 d. Dividender åt aktieägarena d. 768 =
563, o. s. v.

En historik om det älsta och största af
dessa bolag, „The Mutual Life" torde ej sakna
intresse. Få af den stora allmänheten, som äger
kännedom om bolagets kolossala tillgångar, torde
känna till, att The Mutual Life började sin
värk-samhet Ar 1843 utan en enda pennis kapital.

År 1842 Återvände den välkända
försäk-ringsifraren Mr Pell från en utrikes resa,
hvarunder hans uppmärksamhet fästes vid
lifförsäk-ringsidi5n. Den tiden fans icke något
lifförsäk-ringsbolag i Amerika, men på Mr Pells m. fl.
bemödanden bildades The Mutual Life med
ömsesidigheten som grundval. Eu lista uppgjordes,
där hugade försäkringstagare antecknade sig oeh
så snart det sålunda tecknade beloppet uppgick
till 500,000 d., fick bolaget bölja sin värksamhet.
Af inflytande premier skulle förlusterna regleras.
Den första polisen utfärdades At Mr Thomas N.
Ayres. Hans premie 105,sn d. utgjorde följaktligen
början af bolagets finansiella utveckling. Den
andra försäkringstagaren rlog strax efter det
försäkringen togs och så ringa voro emellertid
bolagets resurser, att det var tvunget discontera en
växel för att bli i stånd att reglera denna polis
och därvid fordrade banken bolagets president;

Mr. Robinsons personliga ondossering sAsom extra
säkerhet.

Det medicinska bedömandet af risker skedde
den tiden på andra grunder än hvad nu för
tiden är fallet. Försäkringsaspiranten infann sig
för styrelsens medlemmar, hvilka „betraktade"
honom, sålunda bildande sig ett, omdöme om hans
hälsotillstånd.

Bolagets statuter hade uppsatts af en känd
jurist, Pruyn, som emellertid därvid begick
missgreppet att ej uppskatta betydelsen ooh
nödvändigheten af reservfond, hvarför Mr Prnyn
föreskref, att vid utgången af hvarje femårsperiod
bolagets tillgångar skulle krediteras
försäkrings-tagarena. Följaktligen började bolaget sin
andra femårsperiod med ingenting. Det blef Mr
Blunt förbehållet att upptäcka och afhjälpa
misstaget och utgående från principen om
behöfligheten af en tillräcklig reservfond ändrades
statuterna i öfverensstämmelse härmed.

Atfären fortskred därefter med mer eller
mindre framgång till år 1857, då The Mutual
Life liksom alla andra institutioner oroades af
landets ogynnsamma finansiella läge. Icke dess
mindre utvecklade sig bolaget i oanad och i
sanning beundransvärd grad intill Ar 1861. då ett
medborgerligt krig utbröt medförande nya ooh
stora svArigheter för bolaget. Men oaktadt alt
det The Mutual Life haft att utstå, har det
beständigt gått framåt och intager nu en
framstående plats bland liknande institutioner. Det be,
sitter, sAsom nämdt, en förmögenhet A 967
miljoner fmk. Det äger löpande försäkringar till ett
belopp af fmk 4,177,000,000. Det utbetalar ärligen
öfver 65 miljoner fmk, altså i medeltal öfver
1,200,000 hvarje vecka t.ill i det närmaste 4,000
familjer. — Under bolagets bela 51-äriga existens
har det utbetalt den enorma summan af fmk
1,910,000,000 At 00,000 familjer, hvilka
tillsamman representera icke mindre än omkring 300,000
personer.

Det är lätt insedt huru mycket godt The
Mutual Life genom dessa utbetalningar
åstadkommit. I hvarje stad, hvarje by, hvarje ort i
Amerika fins ilet hem, i hvüka dessa utbetalningar
gjort tillvaran lyckligare. Icke endast enkor,
söner och döttrar hafva skyddats emot fattigdom
ooh nöd, utan unga män och kvinnor hafva
blifvit uppfostrade och satta i stånd att uppnå en
högre ställning i lifvet.

Ett oeh annat.

Kiiscrnblommri. Underofficeren: Då jag
kommenderar, ska’ ni gøuast lyda, utan att fundera. Raska i
vändningarna, ocli inte sådana dar trögdjur! Dä jag nil
kommenderar: upp! — sà ska’ ni i en hmuioänd/ning vara
uppe till taket på stäugorna — uiu ni oeksit ska’ hålla
pri en hel timme.

SELIM HEDMAN S

Cigarriniportaffär

WASA.

Ständigt lager af:

äkta Holländska och Tyska CIGARRER.
Turkiska och Egyptiska Papyrosser.

Billigaste priser. Utan konkurrens.

Priskurant gratis & franko.

cTCufvuàstaàsßlaàets
cTiya rycReri,

Helsingfors, Skilnaden 6,

som är försedt med nya och moderna stilar. utfSr
alla sorters

fink-, iooidBOih lidni&äs- neil SottFymli

till billiga priser.

På Weckobladet

bör ingen af Tidens läsare
försumma [att prenumerera! Pris:
2 mk. 50 p. postarv. inber.
/ H:fors prenumereras hos Red.
Georgsg. 25 öller hos Laurent N.
Esplg. 35.

LINOLEUM

Korkmattor i stort urval,

garanterade giftfria, i parti ooh minut
till billigaste |iris. Prol ooh
prisuppgifter insändas pA begftran Ull landsorten
och ord&s fftektuoras prompt..

Gummi Depöten,

Mikaelsgatan 9.
./. E. C ronvall.

Helsingfors 1894.

Iluivudstadsbladets Nya Tryckeri.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:21:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidenfi/1894/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free