Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Kalendarier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påskfullmånen, 21 mars A •—18 april • I, eller mellan de yttersta gränserna för påskdagen: 22 mars
B •—25 april • Q, för beräkning av påsken och därav beroende helgdagar. En komputist
av 1143 har en tavla av 19 rader under varandra, som motsvara gyllentalen, och av 7
rader bredvid varandra, som motsvara de tal 1—7, som kallas konkurrenter; varest t. ex.
gyllentalet 3 och konkurrenten 5 träffas, står • H och anger, att påskdagen är 17 april för alla
år med gyllentalet 3 och konkurrenten 5.
Detta Sickels exempel är ock tillämpligt på tavlan i Kalend. Vallentun., som alltså
är en sådan påsktavla som hos komputisten av 1143.
Om nämligen påskdagarnes data uti Ostertafel alten Styls i H. Grotefend, Handbuch
d. hist. Chronologie, Hannover 1872, s. 55 insättas uti Vallentuna-kalendariets påsktavla,
visar sig, att i det kalendarium, som tavlan förutsätter, 21 mars—9 apr. skulle hava varit
betecknade med A •—V • och 10—25 apr. med • A — • Q, vilket alldeles överensstämmer
med Kal. Augiense. Därav framgår, att även de två översta radernas bokstäver varit
försedda med punkter, fast somliga blivit svaga och andra alldeles försvunnit, såsom ock fallet
är med • B, motsvarande gyllentalet 17 och konkurrenten 3.
Dessa påsktavlans lunarbokstäver finnas delvis i kalendariet efter 21 mars men mycket
otydliga och hava icke upptagits i avtrycket. Synliga äro i originalet, i mars: 22 B • , 29
I • , i april: 1 M • , 2 N • , 3 O • , 4 P • , 5 Q • , 6 R • , 7 S • , 8 T • , 9 V • , 10 • A, 11
• B, 12 • C, 13 • D, 14 • E, 15 • F, 16 • G, 17 • H, 18 • I (?), 19 • K, 20 • L, 21 • M, 22
• N, 23 • O (?), 24 • P (punkten och spår av en bokstav). Spår synas i mars av 23 C • ,
24 D • , 25 E • , 26 F • , 27 G • , 28 H • , och i april av 25 • Q.
Då motsvarande söndagsbokstäver i följden F E D C B A G stå ovan konkurrenterna
1—7, behöver man ju blott känna årets söndagsbokstav och gyllental för att i
Vallentuna-kalendariets påsktavla i den ruta, där dessas lodräta och vågräta rader träffas, omedelbart
avläsa påskdagen.
Till höger i påsktavlan stå gyllentalen 1—19, mitt emot till vänster de tal, som kallas
epakter och angiva månens ålder d. 22 mars, sedes epactarum; dessa tal finnas i Rimbegla
1, § 22. Upptill stå talen 1—7, som kallas konkurrenter och beteckna, vilken veckodag
inträffar på F, d. 24 mars, locus concurrentium, och andra dagar därefter med samma
dagbokstav, i det de stå under söndagsbokstäverna F E D C B A G, vilken förbindelse skall
utläsas: när F är söndagsbokstav, är 24 mars sönd. (veckans första dag), när E, är 24 mars
månd., när D, tisd. o. s. v. Emedan månåret, 354 d., är 11 d. kortare än solåret, 365 d.,
fås följande års epakt genom att lägga 11 till det föregåendes, varvid dock 30, en full
månmånad, avdrages, om summan överstiger 30. Till epakten 18 för år 19 lägges 12 för att
beriktiga en onöjaktighet i de föregående epakterna, detta kallas saltus lunæ, och summan
blir då 30, en full månmånad, varför år 1 kan sägas hava epactæ nullæ, inga epakter.
Konkurrenter brukades för uträkna, på vilken veckodag terminus paschalis, påskfullmånen,
samt månadernas första dag inträffade, vilket skedde i förbindelse med andra tal 1—7, som
kallades regulares och angåvo antalet dagar från föregående F men icke stodo i kalendern
utan höllos i minnet. Huru månadernas första dag sålunda uträknades, exemplifierar
Rimbegla 1, § 40 på konkurrenten 1 sålunda: »Mars har 5 till regularis och kommer därtill
konkurrenten 1, blir det 6 d. tillsammans, och därför är 1 mars fred. April har 1 och så
konkurrenten 1, så blir därav månd. Maj har 3 och ytterligare konkurrent 1, därav blir det
onsd. och på samma sätt alla månader detta år». Prövas dessa uppgifter på ett bestämt
år med konkurrent 1, t. ex. 1213, så befinnas de riktiga: 1213 hade F till söndagsbokstav,
1 mars D är alltså fred., 1 april G månd., 1 maj B onsd.
En företeelse i Vallentuna-kalendariet kan jag icke säkert förklara, nämligen bokstäverna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
