Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Kalendarier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
K—A efter de latinska datumsiffrorna för 22—31 mars, och A—Z vid 1—23 april, vartill
kommer förkortningen för et 24 apr.
Denna alfabetets ökning med ett annat tecken påminner om den beteckning för den
periodiska eller tropiska månaden genom ett andra system av lunarbokstäver, som Sickel
s. 197 säger finnas i nästan alla kalendrar, i det man ökar det fullständiga alfabetet a—z med
2-3 tecken. Sålunda sätter en skrivare av en Ordo divinus i S:t Gallen-biblioteket till
den 24 dagen z, till 25—28 olika förkortningstecken, som brukas i handskrifter.
Den periodiska eller tropiska månaden är den tid, som månen behöver att återkomma
till samma punkt i sin bana, varifrån man tänker sig, att den utgått, och denna tid utgör
27 d., 7 t., 43 m., 11,5 s. Synodisk månad är åter den tid, som månen behöver för att
ånyo komma i konjunktion med solen, och därtill behöves 29 d., 12 t., 44 m., 2,9 s, alltså
längre tid än till det förra omloppet, därför att jorden under tiden ävenledes tillryggalagt
ett stycke väg.
Ett kalendarium i Cod. Lincopensis n:r 17 från slutet av 1400-talet, som jag
genomgått, synes innehålla en sådan beteckning av den periodiska månaden förmedelst alfabetet,
tillökat dels med fyra slag av z, dels med förkortningstecken. Denna beteckning rubriceras
där: Littere signorum, teekn daga, teknastaffua, tekn staffwana. Året blir därigenom indelat
på följande sätt: 1) 1-27 jan. 27 d., 2) 28 jan.—23 febr. 27 d., 3) 24 febr.—23 mars 28
d., 4) 24 mars—19 apr. 27 d., 5) 20 apr.—16 maj 27 d., 6) 17 maj-13 juni 28 d., 7) 14
juni—10 juli 27 d., 8) 11 juli—5 aug. 26 d., 9) 6 aug.—3 sept. 29 d. (31 aug. är
obetecknad); 10) 4—30 sept. 27 d., 11) 1-27 okt. 27 d., 12) 28 okt—24 nov. 28 d., 13)
25 nov.—21 dec. 27 d., 14) 22—31 dec. 10 d. Var tredje periodisk månad sättes alltså till 28 d.,
övriga 27, varvid dock genom skrivfel månaden 8 fått 26 för 27 och mån. 9 fått 29
för 28 d.
Då nu en periodisk månad sträcker sig från 24 mars till 19 apr., kan emellertid icke
denna indelning vara åsyftad med bokstäverna K—A 22—31 mars, A—Z 1—23 apr. et 24
apr., men möjligen samma företeelse med annan utgångspunkt än årets början. Periodiska
månader på 27 d., räknade bakåt från 31 mars, börja en 5 mars, en 5 febr., en 9 jan., en
13 dec, Lucia-dagen, i vilken E. Hammarstedt, Lussi i Meddel. från Nord. mus. 1898,
s. 1 f. vill finna en gammal nyårsdag. Då dessa bokstäver förekomma under påskperioden,
måste de hava denna högtids bestämmande till syftemål, ehuru jag icke lyckats inse, på
vad sätt.
Bestämmandet av påsken och därav beroende rörliga högtider är, säger Grotefend, det
yttersta målet för all kalendarisk beräkning och nåddes på mångfaldigt sätt. Huru målet
vanns med kännedom om söndagsbokstäver och gyllental antingen genom räkning från den
genom gyllentalet utvisade nymånen eller genom att direkt uppsöka påskdagens
lunarbokstav i Vallentuna-kalendariets påsktavla, är ovan visat, ävensom det är antytt, att kunskap
om årets epakt, konkurrent och regularis paschæ kunde leda därtill, ehuru det skulle fört
för långt att utreda detsamma.
I den forngutniska runkalendern av 1328, som är tryckt hos O. Worm, Fasti danici,
Hafniæ 1626, s. 100 f., men nu förlorad, finnes jämte de vanliga gyllentalen en inre rad
sådana utsatta vid 19 av dagarne 21 mars—18 apr., tiden mellan första och sista möjliga
påskfullmånen för att utmärka, å vilka dagar denna inträffar under måncykelns 19 år, då
påsk är påföljande sönd. Gyllentalet 1198 var 2, som sålunda står vid 25 mars, då
påskfullmånen inträffade, jfr ovan s. 7, påsk är påföljande sönd. 29 mars.
Genom en dylik inre rad gyllental finnes i samma kalender på samma sätt
fastlagssöndagen, Esto mihi, bestämd, som var sjunde söndagen före påsk, och var särskilt viktig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
