Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Hedniska tidräkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bilfinger ib. II, s. 116 f. påpekar, att uti den goda isl. litteraturen vid räkningen
efter vintrar icke menades ’år’, som hette tolf mánaðir l. tvau misseri, utan verkliga
’vintrar’. Ett stadgande i Grágas (I 35) år 1125 säger den vara förpliktad att fasta, som föreg.
första sommardag (at sumarmálum áðr), torsd. 9—15 apr., varit 12 vintrar gammal. Man
skall icke tillräkna honom vintern, om han är så född, att en natt var förbi av
ifrågavarande vinter.
Ordet ’år’, isl. ár, fht., mht. jār, g, jēr, ags geár, avest. yāre, fs. gār (gēr) torde ock
utgöra ett dylikt förallmänligande av en årstid. Kluge EDWb. anser grundbetydelsen vara
’vår’, varpå hänvisas av skr. jaru ’Frühling’, ags. geár zuweilen ’Frühling’, gr. ιυρα ’Jahreszeit,
Frühling, Jahr’ (ιυρα ετου ’die gute Jahreszeit, Frühling, Sommer’, Benseler Gr. Wb., pl. ’år’).
Ordet ár betyder ju ock ’äring’.
Bilfinger II, s. 129 anför andra bevis för att ’år’, såsom gr. ιυρα brukas i bet. ’die
gute, fruchttragende Jahreszeit’. Ags. geár förekommer så i Beow.: ’Der Winter schlug das
Meer in seine Eisfesseln, bis das neue Jahr in die Well kam’ (oð ðæt ôðer geár côm in
geardas). I sydtyska Weistümer (uppteckningar av sedvanerätt) förekommer ofta
sammanställningen jar und louprisi ’sommar och vinter (lövfall)’.
På Island fanns en dubbel tidräkning: för de kyrkliga festerna den julianska, i alla
borgerliga ting en egendomlig tidräkning, som enligt isl. tradition var hednisk och även så
uppfattas av nyare forskare. Det är B:s uppgift att granska denna uppfattning och dessförinnan,
då så ej annorstädes skett, giva en sammanhängande framställning av denna tidräkning.
Den borgerliga tidräkningen kallas I, s. 93 landstjórnar-ár (politiskt år) l. búskapar-ár
(ekonomiskt år).
Det isl. året sönderfaller i två årstider (misseri) på sex månader var: sommar
(sumar) och vinter (vetr). Sommaren delas i två hälfter: 1) från början (sumarmál, 9—15
apr.) till midsommar (miðsumar, mitt sumar, 13—20 juli), 2) från midsommar till vintern,
som ock delas i två hälfter: 1) från början (vetrnætr, 11—18 okt.) till midvinter (miðvetr,
miðr vetr, 9—16 jan.), 2) från midvinter till sommaren.
Var månad (mánaðr) räknar 30 d., blott tredje sommarmånaden 34 (30+4 aukanætr).
Sommarens månader börja sålunda: 1. Gaukmánaðr, Sáðtið, Harpa 9—15 apr., 30 d.
2. Eggtið, Stekktið (inhägningstid), Skerpla 9—15 maj, 30 d. 3. Sólmánaðr, Selmànaðr
(fäbodmånad) 8—14 juni, 34 d. 4. Miðsumar, Heyannir 14—20 juli, 30 d. 5. Tvímánaðr
(från vars början två mån. återstå av sommaren, enligt Bilfinger), Kornskurðarmánaðr 12—19
aug., 30 d. 6. Haustmánaðr 11—18 sept., 30 d. Vinterns månader hava följande början:
1. Gormánaðr 11—18 okt., 30 d. 2. Frermánaðr, Ylir 10—17 nov., 30 d. 3. Jólmánaðr,
Hrútmánaðr, Morsugr 10—17 dec, 30 d. 4. Þorri 9—16 jan., 30 d. 5. Gói l. Góa
8—15 febr., 30 d. 6. Einmánaðr (från vars början en månad återstår av vintern, enligt
Bilfinger), 30 d. Sommaren har 184 d., alltså 26 v. + 2 d., vintern 180 d., sålunda 26 v.
— 2 d., summa 52 v. = 364 d.
Då isl. året är jämt 52 v., faller varje isl. tidpunkt vart år på samma veckodag:
sumarmál alltid torsd., miðsumar sönd., vetrnætr lörd., miðvetr fred.; jfr s. 4.
Vår (vár) och höst (haust) voro övergångstider utan bestämd begränsning.
Isl. året är c. 1 1/4 d. kortare än det julianska, och dess dagar skrida därför på 4 år
5 data tillbaka, varför ett periodiskt inskott behöves för utjämning av skillnaden. Då man
ville bibehålla det fasta förhållandet mellan veckodagarna och sådana tidpunkter som
sumarmál, midsommar, alltingets början o. s. v., sköt man in en hel vecka, då differensen stigit
till 7 dagar. Detta inskott kallades sumarauki l. lagningarvika (jfr leggia við sumar) och
insköts vid slutet av tredje sommarmånaden, omedelbart före miðsumar, så att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
