Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Hedniska tidräkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig svårt att anse dessa tidsbestämmelser senare tilldiktade, då andra detaljuppgifter i sagorna
genom grävningar bekräftats. Veckodagsnamn förekomma visserligen icke i dessa uppgifter,
om den hedniska tiden, men dessa kunde väl också lättast falla ur minnet; så noggrann
tidsbestämmelse ansåg icke sagoförtäljaren behövlig.
Av de s. 18 anförda månadsnamnen begagnas blott porri, Gói och Einmánaðr vid
datering, t. ex. at fyrstu viku porra ’i första veckan av Thorre. Sannolikt voro många av
dessa i bruk som tidsbeteckningar, innan de betecknade månader. Så har fallet
uppenbarligen varit hos andra folk. Beda omtalar bland anglernas månader: »Junius Lida, Julius
similiter» Lida, i fråga om vilket Lida han tvekar, om det skall tolkas som ’blid’ eller’
lämplig för sjöfart’; tolkningen ’blid’ om juni och juli är säkert den rätta. Vidare kallades jan.
och dec. Giuli, och i ett fragment av en gotisk kalender kallas nov. fruma (den första)
Jiuleis, alltså dec. den andra; fragm. har 30 d. både i okt. och nov., jfr isl. första och
andra vintermånaden. Detta ord, som i isl. har formen Ýlir och börjar 10—17 nov., skulle
man då i motsats till Lida vänta betyda den ’stränga’ årstiden, och F. Kluge, Engl. Stud.
9, s. 311 f. har sammanställt ags. geohhol, geol, isl. jól ’jul’ av *jewla- med isl. él ’storm’
av *jehwla-, avböjande sammanhang med l. jocus.
Denna tanke upptager däremot S. Bugge, Arkiv f. nord. fil. 4, 135, som finner
osannolikt, att pl. av ordet ’il’ skulle brukats som namn på en religiös glädjefest, och antager,
att jul står i avljudsförhållande till l. joculus, vars stam varit brukad om religiösa
förhållanden, ty hos umbrerna betecknar iuka de högtidliga ord, varmed man hänvänder sig till
gudomen. Bilfinger 2, s. 131 utgår åter från Bedas mening, att månaderna Giuli hava sitt
namn »a conversione solis in auctum diei, quia unus eorum præcedit, alius subsequitur» (av
solens vändning till dagens ökning, emedan en föregår, den andra följer därpå), och sluter,
att för Beda ags. geohhol, geol alltså haft betydelsen ’vintersolstånd’. Betydelsen är sålunda
oklar såväl av högtidens som månadens namn, men så mycket står fast, att månadsnamnet
icke från början varit ett sådant utan betecknat en längre obestämd tid.
Om alltså icke månadsnamnen i urtiden alltid utgjort namn på månader, så hava dock
månader alltid funnits, ty månen har alltid varit hjälp för tidräkningen, och måne och månad
äro ursprungligen olika kasus av samma ord. Men vi känna icke månadernas form före de
isl. på 30 d., en på 34, men då dessa månader varken till sin början eller antal dagar
stämma med de julianska, måste de antagas uppkomna oberoende av dessa.
Även i Norge uppvisar Bilfinger 1, s. 23 förmedelst en kalender på en träskiva, som
finnes avbildad Worm, Fasti danici, s. 16 (100) men dock icke säges vara norsk, följande
månader: Sommar: 1. 14 apr.—13 maj 30 d., 2. 14 maj—12 juni 30 d., 3. 13 juni—13
juli 31 d., 4. 14 juli—12 aug. 30 d., 5. 13 aug.—11 sept. 30 d., 6. 12 sept—14 okt. 32
d.; Vinter: 1. 14 okt—12 nov. 30 d., 2. 13 nov.—12 dec. 30 d., 3. 13 dec—12 jan. 31
d., 4. 13 jan.—11 febr. 30 d., 5. 12 febr.—13 mars 30 d., 6. 14 mars—13 apr. 31 d.
Bilfinger påpekar, att enligt Finn Magnusson 1800-talets norrmän ännu betecknade 14
juli som midsommar, 13 jan. som midvinter. Denna kalender har alltså 8. 30 + 3. 31 +
1. 32 = 365 d., dock äro 31 dec. och 1 jan. uttryckta genom blott ett A. Dessa
solmånader skola vara utan namn, ty de faktiska norska månadsnamnen Torre, Gjö, Krikla l. Kvine
o. s. v. anser Bilfinger Aasens uppgifter visa vara månmånader, vilkas inträde berodde på
varaktigheten av julens måne, och dessa månmånader skola (1, s. 57) icke vara annat än
den jul. kalenderns månmånader, som stå i sammanhang med påsk och fastan.
Då nu i Norge sumarmál är d. 14 april, vinternatten 14 okt. samt även i Sverge den
forngutn. kalendern 1328 visar 14 apr. sumar och 14 okt. vintrnat, så böra åtminstone
dessa tidpunkter anses för samnordiska tidsmärken, fast datum på Island växlar för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
