Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A
A, den första bokstaven i vårt
alfabet. — Mus. Den kroinatiskn
skalans sjätte ton, i ettstrukna oktaven
med svängningstalet 435. — Som
gammalromerskt taltecken = 500. — Tecken
för en atom argon. — A. som
beteckning för vitsord = berömlig, a = med
utmärkt beröm godkänd.
Aabenraa [ä*henrä’]t stad i
Sönder-jyllniid, Danmark. 8,700 inv.
Residensstad i A. amt. Tillhörde 1804—
1921 Tyskland och hette då
Apen-rade.
Aabenraas amt [å’benrås], danskt
amt i SönderjyIland (Nordschleswig).
785 kvkm. 35,000 inv.
Aachen La’ken], stad i Preussen
nära gränsen till Holland och
Belgien. 155,000 inv. Området kring A.
utgör en fortsättning av det stora
belgiska sten kolsstråket och
kännetecknas av en livlig industri
(järn-och textilvaror), för vilken A. är
medelpunkten. Staden är berömd för
sina varma hälsokällor samt för en
domkyrka, byggd omkr. år 800.
Teknisk högskola. A. grundlädes på
romartiden och var fordom de tyska
konungarnas kröningsstad.
Aakirkeby [å’-], stad i det inre av
Bornholm, Danmark, med 1,500 inv.
Aakjair [å’kjär], Jeppe, f. 1800, dansk
författare. Mera kända bland hans
arbeten äro romanerna Vredens
börn, llvor der er gjserende
krsefter, Jens Langkniv.
Aal borg [å’~ ], stad vid Limfjorden,
n. Jylland, Danmark. 42,200 inv.
Residensstad i A:s amt, biskopssäte i
Aalborgs stift. Livlig industri
(maskinindustri och skeppsbyggeri,
Aal-borg Portland Cementfabrik m. fl.,
to-baksfabrik, textilindustri, brännerier
etc.). Utförsel av lantbruksprodukter.
Aalborgs amt, danskt amt i ö.
Jylland, 2.932 kvkm. 100,000 inv., varav
52,000 i amtets städi-r: Aulborg
(residensstad), Nörresundby, Nibe och
Lögstör.
Aplesund, norsk stad, se Ålestind.
Aaltonen [a’l-], V. V., f. 1894, finsk
skulptör. Hans arbeten äro utförda i
starkt förenklad, monumental stil.
Aar LarJ, biflod till Rhen, Schweiz’
största flod, rinner upp vid
Finster-aarhorn och flyter genom Haslidalen
samt förbi städerna Interlaken och
Bern.
Aaraii [a’rao], huvudstad i
schweiziska kantonen Aargau. 11,000 inv;
Ruiner av borgen Habsburg frän
1000-talet.
Aargau [ar’gao], kanton i n.
Schweiz, ytvidd 1,400 kvkm., 240,000
inv., tysktalande. Huvudstad Aarau.
— Frukt- och vinodling.
Sidenväve-rier.
Aarhus [å-], fordom Aros, stad vid
Aarhusbukten av Kattegatt, ö.
Jylland, Danmark. 80,000 inv.
Danmarks andra stad. Residensstad för
Aarhus amt, biskopssäte för Aarhus’
stift. Livlig industri (gjuteri,
margarinfabrik, stort bryggeri,
trikåfa-brik, oljefabrik etc.). Näst
Köpenhamn Danmarks mest betydande
handelsstad. Utmärkt hamn. Stort
museum för konst och historia.
Berömd domkyrka, byggd omkr. år 1200.
Aarhus amt, danskt amt i ö.
Jylland. Delas i tvenne am trådskretsar:
Aarhus amtsrådskrets, 803 kvkm.,
131,000 inv., därav i Aarhus
(residensstad) 75,000 inv., samt Skanderborg
amtsrådskrets, 1,707 kvkm., 106,000 inv.,
varav 42,000 i kretsens städer:
Horsens, Skanderborg och Silkeborg.
Aasen [å’sen], I. A., 1813—96, norsk
språkforskare, utbildade det norska
landsmålet, vilket är grundat på
väst-ländska dialekter och avser att mera
betona det äktnorska kynnet än det
dansk-norska språket förmår. Pä
detta språk skrev A. även visor och
dikter.
Aavasaksa, 222 m. högt berg på den
finska sidan av Torne älv nära
polcirkeln, i synnerhet förr ofta besökt
av turister, som ville se
midnattssolen.
Ab, lat., från. En försäljning ”ab”
en plats innebär, att varan avsändes
från denna plats på köparens risk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
