Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander I ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alliansen 1815. — 2. A. II, 1818—81,
kejsare 3855, avslöt f. å. freden i
Paris med faderns fiender under
Krimkriget, turkar, engelsmän och
fransmän. A. uppliävde livegenskapen 1861.
3877 anföll han Turkiet, som tvingades
till den förödmjukande freden i San
Stefano 1878. En del av sina i denna
fred erhållna landvinningar måste
emellertid A. lämna tillbaka på
Ber-linkongressen s. å. A. mördades på
anstiftan av ett revolutionärt parti, de
s. k. nihilisterna. — 3. A. III, 1845—
94, den förres son, kejsare 1881,
utmärkte sig för reaktionära strävanden
och satte som sitt främsta mål att
utrota nihilisterna. Ars utrikespolitik
kännetecknades i stort sett av fredliga
tendenser, ehuru väl det ryska
framträngandet i Asien med kraft
fortsattes. Han ingick med Frankrike en
allians, som vid senare politiska
händelser fick en avgörande betydelse.
Alexander I, 1870—1903, blev 1889
konung av Serbien. Efter sitt
giftermål med den serbiska hovdamen
Draga behärskades han fullständigt
av sin gemål, som var begåvad men
intrigant och illa omtyckt. Vid en
revolution mördades konungaparet.
Alexander, 1S93—1920, konung av
Grekland, tillträdde regeringen 1917
efter faderns (Konstantins)
tronavsägelse. Den egentliga
regeringsmakten innehades emellertid av Ars
premiärminister, Venizelos.
Alexanderarkipelagen, namn på
öarna vid British Columbias kust,
Nordamerika. Tillhör Alaska, U. S. A.
Alexanderbergen, bergskedja i Cen:
tralasien.
Alexandersarkofagen benämnes en
vid Sidon 1887 funnen, rikt smyckad
marmorsarkofag, troligen härrörande
från 320—300 f. Kr.
Alexander-slaget är namnet på
antikens ryktbaraste mosaikbild. Den
hittades i Pompeji år 1831 och
förvaras numera i Neapel. Bilden
framställer Alexander den store och
Da-rius i slaget vid Issus.
Alexandria, Egyptens viktigaste
hamnstad, belägen vid v. delen av
Nil-deltat. 450,000 inv., varav närmare
100,000 européer, huvudsakligen greker
ocli italienare. Så gott som hela
Egyptens utrikeshandel går över A.
Viktigaste exportprodukter äro
bomull, säd, bomullsfrö, bönor, ris ocli
socker. — A. grundlädes under
Alexander den store år 331 f. Kr., blev under
Ptolemeerna Egyptens huvudstad och
senantikens främsta bildningshärd.
När Egypten underkuvades av Rom
(år 30 f. Kr), blev A. det romerska
rikets näst största stad. Numera är
A. en prosaisk hamn- och affärsstad,
som ifråga om byggnadsstilen förlo-
rat det mesta av sin österländska
prägel.
Alexandrin, sextaktig jambislc vers
med markerad paus (c e s u r) i
mitten och med omväxlande vanligen
parvis ställda manliga el. kvinnliga rim.
Första delen av Tegnérs Svea är
skriven på A.: ”Jord, som mig fostrat
har och fädrens aska göinmer” etc.
Alexandrinska biblioteket, det
största biblioteket under forntiden.
Grundat i Alexandria omkr. 200 f. Kr. Lär
1m omfattat 700.000 band eller rullar.
A. nedbrann år 389 e. Kr.
Alexandrinska tidsåldern benämnes
en kulturperiod, som från 300-talet
f. Kr. går fram till den arabiska
erövringen av Alexandria omkr. 640
e. Kr. och under vilken greker ocli
österlänningar tillsammans voro
bärare av kulturen. Jfr Hellenism.
Alexej (Petrovitsch), 1690—1718, var
Peter den stores äldste son. A., som
behärskades av det gammalryska
partiet, medverkade tidigt i stämplingar
mot sin fader. Han fängslades och
dömdes till döden men blev benådad.
Emellertid dog han kort därpå, efter
vad man tror till följd av misshandel
i fängelset.
Alexi’. — 1. Oförmåga att uppfatta
skrivet el. tryckt, beroende på skada
å hjärnan. — 2. A. är äldre
benämning på vissa i blodet förekommande
skyddsämnen mot bakterier.
Alf, svensk konung av .
Ynglinga-ätten.
Alfa, se Grekiska alfabetet.
Alfa-Alfa, se Luccrn.
Alfastrålar, se Atomernas byggnad
och Radioaktivitet.
Alfer voro enligt fornnordiska
gudaläran ett slags naturväsen. Deras
boning hette Alfhem och de voro
liksom asarna föremål för offer. De
indelades i ljusalfer, som voro blida,
vackra väsen, och svartalfer, onda
väsen, som bodde under jorden.
Al fi’ne, se Da capo.
Alfkors (Älvkors, Ellakors) är ett
tecken, som av allmogen på sina håll
ännu anses vara ett skydd mot onda
makter. Det förekommer i form av
en femuddig stjärna, som inristas på
dörrar, väggar etc.
Alfons, namn på konungar av
Spanien. — 1. A. XII, 1857—85, bekämpade
framgångsrikt de s. k. carlisterna,
vilka understödde tronpretendenten
Don Carlos i dennes försök att
be-mäktiga sig den spanska kronan. —
2. A. XIII blev vid sin födelse år 1886
förklarad konung av Spanien.
Regeringen fördes av modern till hans
myndighetsförklaring 1902.
Alfred den store, 849—901, blev år
S71 angelsaclisarnas konung i
England, vilket så gott som helt och
hållet då innehades av danskarna. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
