- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
65-66

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Alt, mus., betecknar den djupa
kvinnorösten (gossrösten) och räknas
omfatta ostrukna a till tvåstrukna c.
Musikinstrument med lägre tonläge
kallas altinstrument, t. ex. altviolin.

Alta’i, centralasiatisk bergskedja,
sträckande sig från Irtisch’s och Obs
källområden i v. in i Gobiöknen i ö.
I v. högsta toppen Bjelucha, 4,540 m.
Betydande gruvdrift i synnerhet på
guld och silver. Huvudort Barnaul
med järnvägsförbindelse till sibiriska
banan.

AFtair, fixstjärna av första storleken
i örnens stjärnbild.

Alta’iska språk, en språkstam, som
äldre forskare ansett besläktad med
de uralska språken. A. delas i: 1. Det
tungusiska spiåket, 2. De mongoliska
språken, 3. De turko-tatariska
språken.

AItami’ra, ort i n. Spanien, berömd
för sina kalkgrottor med målningar
från äldre stenåldern. Jfr fig. till
Grottmålningar.

Alta’n, en på pelare vilande, öppen,
med bröstvärn försedd utbyggnad på
ett hus. A. användes ofta liktydigt
med balkong*.

Altenburg, stad i Tyskland, s. om
Leipzig, 40,000 inv. Huvudstad i
forna hertigdömet Sachsen-A.

Alteration, oro, förskräckelse. —
Altere’ra, oroa, uppröja..

Al’ter e’go, lat., ”andra jag”,
betecknar vanligen en i tycken och
åsikter överensstämmande vän.

Alternativ, utväg, val mellan två
el. flera möjligheter. — A 11 e r n
e’-rand e, turvis växlande.

Altlise’a, växtsläkte av fam.
Mal-vacese. Stockrosen (A. rosea) är
en omtyckt prydnadsväxt. Roten av
A. officinalis innehåller växtslem och
användes för beredning av läkemedel.

AFtona, tysk stad, fullständigt
sammanbyggd med Hamburg* vid Elbes
utlopp. 170,000 inv. Livlig industri,
handel och sjöfart.

Altoona [seltå^ia], stad i
Pennsylvania (TJ. S. A.). 60,000 inv.
Metallindustri.

Altranstädt, by i Tyskland nära
Liitzen, där Karl XII 1706 slöt fred
med August av Sachsen på villkor, att
denne avstod från sin polska krona.
År 1707 slöt vidare Karl XII här ett
fördrag med kejsar Josef I, genom
vilket lutheranerna i Schlesien fingo
religionsfrihet.

Altruism, den åskådning el.
karak-tärsriktning, som i motsats till
egoismen sätter andras väl före det
egna jagets. — A 11 r u i s’t i s k,
oegennyttig.

AlumPnium, en av de lättaste
metallerna. Kemiskt tecken Al.
Atomvikt 27. Atom värde 3. Spec. vikt
2.7, smältpunkt 657°. A. är en silver-

glänsande metall, som i luften
överdrages av en grå oxidhinna. —
A.-oxi-den el. lerjord »[AI2O3] förekommer i
naturen som ädelstenarna korund,
safir och rubin. Av A.-salterna el.
ler-jordssalterna märkes sulfatet, som
med alkalimetallernas sulfat ger
dub-belsalter, alunarter (jfr Alun). — A.
användes inom järn- och
stålindustrien, vid lödning och svetsning (se
Termitsvetsning), för mekaniska
ändamål, särskilt när materialets lätthet är
av betydelse som i flygmaskiner. A.
användes på grund av sin stora
elektriska ledningsförmåga ibland för
telefonledningar o. d. — En stor del av
A.-pro duktio nen går vidare till
tillverkning av kärl o. d. för
husliålls-ändamål el. för den kem. industrien.

— Ehuru A. är den i naturen
vanligaste metallen, den ingår i fältspat
och många andra vanliga mineral, är
den ganska dyrbar att framställa i
metalliskt tillstånd. A. framställes
tekniskt på elektrokemisk väg ur
mineralet bauxit. Världsproduktionen av
A. uppgick 1924 till 167,000 ton, varav
omkring hälften från U. S. A. Priset
på A. är omkring 50 öre pr kg.

Aluminotermi, framställning av
svårreducerbara metaller ur deras
oxider genom reduktion med aluminium.
I princip utföres reduktionen på så
sätt, att metalloxiden blandas med
den mängd aluminiumpulver, som är
behövlig för att binda syret i
metalloxiden, varefter blandningen* antändes
och brinner vid mycket hög
temperatur. Därvid bildas aluminiumoxid
(lerjord) och den andra metallen blir fri.

Alum’n, skyddsling, lärjunge.

A’lun, ett dubbelsulfat av kalium
och aluminium [KA1(SO.j)23. Den
framställes ur bauxit el. kryolit
genom behandling med svavelsyra och
tillsats av kaliumsulfat el. ur
mineralet alunit, som består av ett annat
dubbelsulfat av kalium och
aluminium. A. användes i garverier och i
färgämnesindustrien m. m. Numera
ersättes i tekniken A. till stor del av
aluminiumsulfat.

Alun kiffer, en lerskiffer, vilken
innehåller kol och kollialtiga ämnen,
ofta tillräckligt för att kunna
användas som bränsle. Den har sitt namn
därav, att man förr ur den
framställde alun; skiffern innehåller
nämligen svavelkis, vilken vid bränning
inverkar på andra
mineralbeståndsdelar till bildning av alun. Jfr vidare
Oljeskiffrar.

Alv, det närmast under matjorden
liggande jordlagret, som är mindre rikt
på multnande beståndsdelar och oftast
ljusare till färgen än matjorden.

Alvaret, beteckning för den
öländska, av en stäppartad natur utmärkta
kalkstensplatån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free