Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Araméer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom det centralasiatiska höglandet.
Sjön är mycket fiskrik, men med
undantag för några fiskestationer ligga
de ökenartade stränderna öde.
Ar.améer kallas ett med israeliterna
besläktat folk av semitiskt ursprung. I
närheten av den syrisk-arabiska
öknen vistades de som nomader, men
under andra årtusendet f. Kr.
bildades en del mindre stater nö. om
Judéen. Den förnämsta blev
Damaskus, som dock jämte de flesta
aramei-ska staterna intogs av assyrierna år
734 f. Kr. I Palestina var arameiskan
det gängse talade språket vid tiden
för Jesu framträdande.
A’rarat, v. Asiens högsta fjäll, 5,200
m. ö. h., beläget i ö. delen av
Armeni-ska höglandet (sö. om Svarta havet).
Arauca’ria, växtsläkte, hörande till
barrträden (Pinacese) med flera arter i
Sydamerika och Australien. De ha
vågräta, kranssittande grenar med
breda, styva barr. A. odlas i Sverige
ofta som krukväxt. A. imbricata och
A. brasiliana ha stora kottar, vilkas
frön tjäna infödingarna till föda.
De växa i stora skogar på Andernas
sluttningar i Sydamerika.
Arauka’ner, indianstam i s. Chile på
omkring 100,000 individer.
Arbetarbladet, socialdemokratisk
tidning i Gävle, grundlagd 1902, daglig
sedan 1905.
Arbetarbostäder, se Bostadsfrågan.
Arbetar börs, en i vissa länder
förekommande, av fackföreningar
upprättad institution för studier av
arbetsmarknaden, arbetsförmedling m. m.
Arbetarbörserna motsvara i övrigt
vanligen ”Folkets hus” i Sverige.
Ar-betarbörsen i Liége, som upprättades
år 1880, är den äldsta. Den mest
kända torde vara arbetarbörsen i
Paris, från vilken arbetarnas fackliga
landsorganisation, C. G. T.
(Confé-dération générale du travail), ledes.
Arbetarekommun. De lokala
organisationerna inom Sveriges
socialdemokratiska arbetarparti och inom
kommunistiska partiet kallas
arbetarekommuner. Genom dessa sker
anslutningen till resp. partier.
Arbetaren, syndikalistisk, daglig
tidning i Stockholm, grundlagd 1922.
Arbetarfrågan i modern mening är
en produkt av industrialismen och
framträdde därför tidigast i England,
föregångslandet på den industriella
utvecklingens område. Äldre tiders
pa-triarkaliska förhållanden mellan
arbetsgivare och arbetare avlöstes mer
och mer av ett rent affärsmässigt
förhållande. De löntagande
kroppsarbetarna framträdde för första gången
som en socialt avgränsad klass. Drivna
av olika faktorer utnyttjade
företagarna mer eller mindre sitt övertag över
de oorganiserade och därför i den
ekonomiska striden underlägsna
arbetarna. Barns och kvinnors
arbetskraft utnyttjades hänsynslöst. En
omänskligt lång arbetstid, dåliga
arbetsförhållanden och låga löner
kännetecknade det industriella livet.
Framstegen på produktionens område
köptes med stora offer av
människomaterial. Under inflytande av de
härskande ekonomiska doktrinerna och
traditionerna från äldre tider ställde
sig statsmakten neutral, där den icke
uppträdde direkt fientlig mot de
försök att ernå en förbättrad ställning,
som gjordes från kroppsarbetarnas
sida. De olidliga förhållandena, som
med nödvändighet krävde en
förändring, framkallade så småningom
organiserade sammanslutningar bland
kroppsarbetarna, vilkas syfte var att
genom enhetligt uppträdande söka
förbättra löno- och arbetsförhållandena
samt levnadsförhållandena över huvud
taget. Föregångslandet var även i
detta avseende England. Ur dessa
sammanslutningar av olika slag och
med olika program utvecklade sig sä
småningom den moderna
fackföreningsrörelsen*. I England var
fackföreningsrörelsen länge helt opolitisk
och inriktad enbart på rent
ekonomiska spörsmål. På den europeiska
kontinenten (särskilt i Tyskland) fick den
däremot snabbt under inflytande av
de socialistiska strömningarna en
politisk karaktär.
A. är intet enhetligt spörsmål. Den
innesluter tvärtom hela det komplex
av frågor, som beröra
arbetareklassens ekonomiska och sociala ställning.
Arbetarnas och arbetsgivarnas
inbördes förhållande som parter på
arbetsmarknaden (se Arbetsfred) är en sida
av A. Frågorna om arbetarnas
med-inflytande på ledningen av
produktionen (se Industriell demokrati) är en
annan. En tredje bilda frågorna om
arbetarskydd (se
Arbetarskyddslag-stiftning). Till A. höra vidare en
serie försäkringsfrågor såsom
arbetslöshetsförsäkring, försäkring mot
olycksfall i arbetet m. fl. (se
Socialförsäkring), liksom frågan om de
åtgärder, som kunna vidtagas i syfte att
förbättra de lön ta gande
kroppsarbetarnas bostadsförhållanden (se
Bostadsfrågan), och många andra
spörsmål.
Från olika utgångspunkter hava
olika teorier uppställts rörande de
vägar, som böra följas, då man söker nå
fram till en mer eller mindre
fullständig lösning av A. Den äldre
liberalismen, den s. k.
manchesterliberalis-men, hävdade den fria konkurrensens
suveränitet. Staten borde ställa sig
neutral till striderna på
arbetsmarknaden och allenast tillse, att dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
