- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
125-126

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Areopagen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

125

Areopagen—Argus

12G

specifika vikt el. också är graderad i
s. k. Beaumégrader. För bestämmande
av fasta kroppars spec. vikt finnas
särskilda A. av annan konstruktion.

Areopa’gen är namnet på en kal och
brant klippmassa nära Akropolis i
Aten. På A. samlades medlemmarna
av en ryktbar domstol, som även
benämnes A. Denna utövade ett mäktigt
inflytande på statens styrelse.

Arequipa [areki’pa], Perus näst
största stad, 50,000 inv., belägen i
landets sydligaste del, grundlagd av
Pi-zarro 1540. Universitet.

A’res, den grekiske krigsguden, var
son till Zeus och Hera. Enligt en del
sägner var A. älskare el. make åt
Afrodite, och de grekiska konstnärerna
avbildade dem ofta tillsammans. De mest
berömda statyerna av A. äro A. L
u-d o v i’ s i i Rom och A. Borglie’se
i Louvren.

AretPno, P., 1492—1556, italiensk
författare, beryktad för sina
skandalösa, satiriska skrifter, vilka
förskaffade honom namnet ”furstarnas
gissel”.

Arfvidsson, Ulrika, 1734 — början av
1800-talet, spåkvinna i Stockholm.
”Mamsell A.” var mycket anlitad och
besöktes bl. a. av Gustaf III.

Argcnti’na, republik i s.
Sydamerika, mellan Kordiljeran och
Atlant-kusten. Ytvidd 3 milj. kvkm; 9,5 milj.
inv. Huvudstad: Buenos Aires, 1,8
milj. inv. —
Naturförhållanden. A. är övervägande ett slättland,
som från Andernas fot sakta sluttar
mot kusten. I nv. breda dock
Andernas fjällkedjor ut sig till ett
omfattande högland, liksom lägre
bergskedjor äro rätt långt framskjutna även i
mellersta A. (Cordoba). Sydamerikas
högsta fjäll, Aconcagua (7,020 m.),
ligger i A. intill chilenska gränsen.
Frånsett de sterila fjällområdena i
n. och de mellersta och sydliga, av
skogar klädda argentinska
Anderslutt-ningarna kan man särskilja i s. det
patagoniska stäpplandet med gles och
torr gräsvegetation samt kring Buenos
Aires pampasområdet, jämförligt med
Nordamerikas prärier, som mot det
inre övergår i torrare, för jordbruk
mindre gynnsamma trakter och mot n.
i halvtropiska skogsområden av skilda
slag. —
Befolkningsförhållanden. Av landets urspr. inv.,
indianerna, återstå nu endast några
tiotusental, förträngda till de
ogynnsammaste trakterna. Av den vita
befolkningen äro kreolerna el. ättlingarna av
de tidiga spanska invandrarna liksom
senare invandrade spanjorer i alla
avseenden dominerande; av övriga
immigranter ha italienarna varit
talrikast. Språket i A. är spanska.
Statskyrka existerar icke, men så gott som
hela befolkningen är katolsk. Mycket

har gjorts för folkundervisningen,
men ännu torde ett par tiotal procent
av befolkningen vara analfabeter. Den
högre undervisningen är tämligen väl
tillgodosedd, de främsta universiteten
ligga i Buenos Aires ocli Cordoba. —
N ä r i n g a r. A. är utpräglat
jordbruksland. Näst Indien och U. S. A.
har A. det största antalet nötkreatur
(37 milj. nötkr., 31 milj. får, 9 milj.
hästar). Största delen av A:s stora
produktion av vete och majs (5 milj.
ton vardera) går till export. A. odlar
mera linfrö (1*4 milj. ton) än något
annat land, huvudsakligen för
beredning av olja. Jämförda med
jordbruket och boskapsskötseln spela övriga
näringar en ringa roll. På senare tid
har en lovande petroleumutvinning
börjats. — A. upptäcktes 1516 av dö
spanska upptäcktsfararna Solis och
Pinzon. 1535 grundlädes av Mendoza
staden Buenos Aires. 1816 förklarade
sig landet efter ett frihetskrig
oberoende av Spanien. Under tiden efter
oavhängiglietsförklaringen rådde
mycket oordnade förhållanden till 1853, då
en ordnad och stadigvarande styrelse
kom till stånd.

Argo’n, ett gasformigt
grundämne, som förekommer i luften till 1,3
viktsprocent. Kem. tecken A. el. Ar.
Atom vikt 40. Atomvärde 0. A. hör till
de fåtaliga grundämnen, de s. k.
ädelgaserna, vilka icke förena sig med
andra ämnen. På grund av sin
kemiska indifferens upptäcktes ej A.,
trots att det förekommer så rikligt i
vanlig luft, förrän 1894 (av Rayleigh
och Ramsay). En del elektriska
me-talltrådslampor äro fyllda med A.

Argona’uterna kallas i de grekiska
sagorna de hjältar, som på skeppet
Argo seglade i liärnad mot Kolkis,
beläget på kusten av Svarta Havet.
Konungasonen Jason skulle därifrån
liämta ett gyllene vädurskinn. Med
hjälp av konungadottern Medea
lyckades det Jason att stjäla skinnet.

Argonn’erna, skogsområde i n.
Frankrike på v. sidan om Meuse nära
Belgien. Såväl under världskrigets
första skeden som under de allierades
slutoffensiv var A. skådeplatsen för
häftiga strider.

Ar’gos, grekisk stad på Peloponnesos.
Moderstad för Tiryns och Mykene.
Efter deras förstöring åter huvudort
i provinsen Argolis och ett av den
klassiska kulturens centra (argiviska
skolan i skulpturen).

Argumen’t, bevisgrund, de skäl, som
anföras för bevisandet av en saks
sanning.

Argumcnte’ra, söka bevisa.

Ar’grus, en ”Politisk, Litterär och
Commerciell Tidning”, uppkallad efter
Dalins tidning, grundades år 1820 av
Scheutz och Johansson. Tidningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free