- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
131-132

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aristoteles ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i den vidare delen inneslutande en
äggcell.

Arke’isk (el. arkäisk), beteckning för
jordens äldsta bergarter samt för den
tid, under vilken de bildades.
Skandinaviens ocli Finlands berggrund är
till största delen arkeisk. Se
Geologiska perioder.

Arkeologi’, fornkunskap, är
vetenskapen om människans första
uppträdande och hennes tillvaro under äldre
tider. Ur fornlämningar och
forn-saker såsom vapen och redskap,
prydnadsföremål, byggnads- och
gravlämningar etc. söker man få fram en bild
av folkens levnadssätt, seder och
åskådningar, av deras utbredning,
vandringar och strider under de
tider, från vilka vi sakna skriftliga
källor. Särskilt när det gäller de allra
äldsta tiderna kommer A. att beröra
geologiska och antropologiska
problem. Gränsen mot den historiska
vetenskapen, som grundar sig på
skriftliga källor, är ej heller fullt bestämd.

Arkia’ter, förr titel för vissa
ämbets-läkare.

ArkimandrPt, inom grek.-kat. kyrkan
överabboten över ett antal kloster.

Arkime’des, 287—212 f. Kr., den
grekiska kulturens störste märkesman
inom aritmetikens, geometriens ocli
mekanikens områden. A. föddes och
levde, åtminstone största delen av sitt
liv, i Syrakusa på Sicilien, som då
var en grekisk lydstat, och dödades
vid Syrakusas erövring av romarna.
Mest bekant av Arkimedes’ många
upptäckter är den s. k. arkimediska
principen. Denna innebär, att en
kropp, nedsänkt i en vätska, förlorar
lika mycket i vikt som vikten av den
undanträngda vätskemassan.

Arkimedes’ princi’p, se Arkimedes.

Arkipela’g, beteckning för ett örikt
havsområde (ex. den Grekiska
arkipelagen i Ägeiska havet).

Arkitekt’, fastställdes 1915 som titel
på bj^ggnadsingenjör, utexaminerad
från Kgl. Tekniska Högskolan.

Arkitektu’r, se Byggnadskonst.

Arkitra’v, i grekisk byggnadskonst
de bjälkar, som lågo närmast på
pelarnas kapital. Se fig. till
Pelarord-ning.

Arki’v. — 1. Benämning på vissa
facktidskrifter. — 2. Institution, som
förvarar urkunder. I Sverige finnes
ett riksarkiv i Sthlm, som har
överinseende över landsarkiven i Uppsala,
Vadstena, Göteborg och Lund samt
arkivdepån i Visby. Dessa förvara
äldre administrativa handlingar såsom
kyrkoböcker, domstolshandlingar etc.
Arkivarie kallas föreståndare el.
tjänsteman vid A.

Arkli’, ursprungligen benämning på
förvaringsrum för bågar och armborst,
sedermera för vapen och krigsförråd i

allmänhet. Förestods av en
arklimäs-tare.

Arko’na, en fordom befäst
tempelplats på Riigens nö. udde. A. var
medelpunkten för dyrkan av
vender-nas gud, Svantevit. Valdemar den
store av Danmark intog år 1169
denna plats, varvid helgedomen
förstördes.

Arkon’t, efter kungadömets
avskaffande titel på de högsta
ämbetsmännen i det gamla Aten. Till en början
utsedda på livstid, innehade de
ämbetet efter 683 f. Kr. endast på ett
år och antalet A. ökades med
samhällets fortskridande demokratisering
upp till nio.

Arko’s, bergart, bestående av
sam-m ankittat vittrin gsgrus.

Ark’tisk, belägen i närheten av
nordpolen, isliavs-.

Arktu’rus, en rödaktigt lysande
stjärna av l:sta storleksordningen i
stjärnbilden Björnvaktaren.

Arkwright [a’krajt], R., 1732—1792,
engelsman. A. är ryktbar som
uppfinnare av en spinnmaskin och för sina
förtjänster om maskinspinningens
utbredande i England.

Arkö, ö i Östergötlands skärgård
mellan Bråviken och Slätbaken.
Lots-och tullstation.

Arlöv, municipalsamhälle % mil nö.
om Malmö, sv. Skåne. 3.650 inv. Stor
mekanisk verkstad, tillverkning av
järnvägs- och spårvagnar, sockerbruk.

Arma’da, spansk örlogsflotta i
allmänhet. A. avser dock vanligen den
s. k. oövervinneliga armadan, en
ofantlig krigsflotta, som av konung Filip II
av Spanien år 1588 sändes mot
England. Flottans befälhavare var
hertigen av Medina-Sidonia. Anfallet gick
emellertid fullkomligt om intet, tack
vare de engelska sjöhjältarna Howard
och Drake, vilka understöddes av en
våldsam storm, som skingrade
armadans fartj^g.

Armato’ler kallades vissa krigiska
skaror, som redan under 1400-t. drogo
sig upp mot n. Greklands
bergstrakter. De förde sedan ett oavbrutet
småkrig mot turkarna. 1821 var det
A., som började den grekiska
frihetskampen.

Armborst, ett under äldre tider
använt skjutvapen. A. kan sägas vara
en med skaft och särskild
spännan-ordning försedd pilbåge. Pilen löpte
i en ränna i skaftet. Under senare
ticler användes i stället för pilar
blykulor.

Armé, i vidsträckt bemärkelse
sammanfattningen av ett rikes samtliga
lantstridskrafter. Med A. kan även
förstås varje för fullt självständigt
uppträdande rustad, större
underavdelning av dessa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free