Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atlantic city ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tvärtom finnes det forskare, som anse
dem alla uppbyggda av väteatomer.
Ato’mteori\ De kemiska
grundämnena kunna med varandra bilda olika
kemiska föreningar. Dessa utmärkas
därav, att grundämnena i dem ingå i
vissa bestämda proportioner. De
kemiska föreningarna hava med andra
ord en bestämd sammansättning, och
övergångsformer saknas dem emellan.
Vidare äro de kemiska föreningarnas
egenskaper helt olika de ingående
grundämnenas egenskaper. Mellan
kemiska föreningar och vanliga
blandningar är det således i alla
avseenden en grundväsentlig skillnad.
Vatten är ett exempel på en kemisk
förening, bestående av grundämnena
väte och syre. Om en vätgaslåga
antändes, förbrinner vätgasen i luften el.
i syrgas till vatten. Härvid förenar
sig exakt två liter vätgas med en liter
syrgas till vatten, motsvarande två
liter vattenånga. På grundval av
iakttagelser rörande de kemiska
föreningarnas sammansättning uppställde
engelsmannen Dalton i början på
1800-talet en lag, kallad lagen om de
multipla proportionerna, av följande
innehåll : Om två grundämnen med
varandra kunna ingå flera olika kemiska
föreningar, stå de viktsmängder av
det ena ämnet, som kunna förena sig
med en viktsmängd av det andra, i ett
förhållande till varandra, som kan
uttryckas med enkla hela tal. För att
förklara detta förhållande uppställdes
från experimentella utgångspunkter
teorin om atomer och molekyler, ett
åskådningssätt, som ungefär
tvåtusentvåhundra år tidigare från filosofiska
utgångspunkter hävdats av den
grekiske tänkaren Demokritos. Enligt
denna teori utgöres den minsta
tänkbara del, som kan förefinnas i fritt
tillstånd av ett grundämne el. en
kemisk förening, av en molekyl.
Molekylen är återigen uppbyggd av ett
visst antal atomer. Atom är den
minsta del av ett grundämne, som kan
ingå i en molekyl. Ett grundämnes
atomer hava alla samma vikt (jfr dock
Isotopa ämnen). Olika grundämnens
atomer hava däremot alltid olika vikt
(jfr Atomviktstabell).
Vätgasmole-kylen [H2] är uppbyggd av två
väteatomer, syrgasmolekylen [O2] av
två syreatomer, vattenmolekylen [II2O]
av två väteatomer ocli en syreatom.
I kemin betecknar man de olika
atomerna med begynnelsebokstaven
(el. ibland med denna tillika med
en annan bokstav) i grundämnets
latinska namn, t. ex. väteatomen
(hydrogenium) H, syreatomen
(oxy-genium) O, kolatomen (carboneum)
C, järnatomen (ferrum) Fe (övriga
beteckningar se Atomviktstabell).
Molekylernas sammansättning uttryckes
medelst kemiska formler, som ange,
av vilka atomer molekylen är
uppbyggd. Vattenmolekylens formel, el.
som man vanligen säger, vattnets
kemiska formel, är sålunda HHO el.
sammanskrivet H2O (siffran till
höger nedanför ett atomtecken anger
antalet atomer av detta slag).
Väte-molekylens formel är II2,
syremolekylens O2. Koksaltmolekylen, som
består av en atom natrium och en atom
klor, betecknas med NaCl. De olika
atomerna sägas besitta en el. flera
valenser (bindningsmöjligheter
gentemot andra atomer) el. sägas vara
en- el. flervärdiga. Väteatomen H
besitter en valens (är envärdig), likaså
Cl, Na och en del andra. En av dessa
atomer kan binda e n annan envärdig
atom till en molekyl t. ex. Na-Cl.
Andra atomer t. ex. syreatomen O
besitta två valenser (äro tvåvärdiga).
En atom med två valenser kan i en
kemisk förening binda två atomer,
vilka besitta en valens var, t. ex.
syreatomen i vattenmolekylen H-O-H.
Två tvåvärdiga atomer kunna med
båda valenserna binda varandra t. ex.
kolatomen och syreatomen i den
giftiga koloxiden C=0. Kolatomen
kan även uppträda med fyra
valenser (såsom fyrvärdig) t. ex. i
koldioxiden (kolsyra) 0=C=0 vanligen
sammanskrivet CO2 liksom i sumpgas
(metan) CHi. Valenserna antydas
ofta som i ovan givna exempel genom
motsvarande antal streck mellan de
förenade atomerna.
Ato’mviktstabell. Med ett ämnes
atomvikt (jfr Atomteori) förstås det
tal, som anger vikten av dess atom i
förhållande till vikten av en atom
väte, varvid vätets atomvikt sättes
lika med 1. Syrets atomvikt blir i
sådant fall 15.SS. Av praktiska skäl
har man emellertid numera övergått
till att sätta syrets atomvikt lika
med 16, varvid vätets atomvikt blir
1.00S. — I nedanstående tabell angivas
några av de viktigare grundämnenas
kemiska beteckning och deras
atomvikt.
Kemisk Atom
Grundämne beteckning vikt
Aluminium ____ Al 27.1
Antimon ....... Sb 120.2
Arsenik ........ ____ As 75.0
Barium ........ Ba 137.4
Pb 207.2
Bor ............ 10.!)
Brom .......... ____ Br 79.9
Fluor .......... ____ F 19.0
Fosfor ......... P 31.0
Guld ........... 197.2
Helium ........ He 4.0
Jod ............ J 126.9
Järn ........... Fe 55.S
Kadmium ..... Cd 112.4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
