Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beecher-Stowe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lijärta ocli lungor. I stor
utsträckning använder man därför
lokalbedövning, vid vilken en novokainlösning
insprutas under liuden. Denna
bedövningsform är ofarlig. En övergående
eliuru ej så effektiv känslolöshet
er-hålles genom frysning med kloretyl.
Beecher-Stowe [bi’tje-stå], Harriet,
1812—90, nordamerikansk
författarinna, vars mot negerslaveriet riktade
roman Onkel T o m s stuga
ernått en oerhörd popularitet.
Beeren Eiland (Björnön), en liten
obebodd ö, 173 kvkm., mellan Norge
ocli Spetsbergen på 74° n. latitud, ön
håller betydande stenkolslager och är
geologiskt av stort intresse. B.
upptäcktes 159G. Kom 1920 under Norge
genom Spetsbergskonventionen.
Bee’thovcn, Ludwig van, 1770—1827,
världens största musikaliska geni.
Fadern var en belgisk musiker. B. skrev
redan som gosse kompositioner ocli
slog sig senare ner i Wien. I hans
första arbeten märkes påverkan från
I-Iaydn och Mozart. Efter 1800 äro
hans verk fullt självständiga och
karakteriseras av en storslagen kraft
ocli stämningsrikedom.
Kompositionerna från hans senare år bryta
kanske mera med den traditionella
formen och ha ett fördjupat,
drömmande innehåll. Till den sista
perioden hör Nionde symfonien
och Missa solemnis. Från den
andra perioden härstamma en stor
del av lians pianosonater (S o n a t a
quasi una fantasi a,
Wald-steinsonaten) samt sju
symfonier, bland vilka märkas den av
Napoleon inspirerade Symfonia
Eroica, Femte symfonien
och Pastoralsymfonien. Till
hans tidigare höra en del sonater samt
Första symfonien. B. var ej
blott fabulöst begåvad som musiker;
även som människa ingjuter han
respekt med sin rakryggade, något
vresiga självständighet och sin frihet
från småaktighet och fåfänga. En
med åren tilltagande dövhet gjorde
lionom misstänksam ocli ensam och
hans liv var föga lyckligt.
Befolkningsstatistiken har till
uppgift att utreda folkmängden i ett land,
dess sammansättning ur olika
synpunkter ocli de förändringar, den
undergår. Siffror häröver erhållas dels
genom folkräkningar, som företagas
vanligen vart tionde år, dels genom
årligen insamlade uppgifter om
födelser, giftermål, dödsfall 111. m. Något
så när tillförlitliga uppgifter har man
endast för de sista hundra åren.
Europas befolkning beräknas till omkr.
190 milj. år 1800 och till omkr. 400
milj. år 1900. ökningen beror på att
födelsernas antal överskridit
dödsfallens. Emellertid har det allmänna fö-
delsetalet, d. v. s. antalet födda per
1,000 innevånare, stadigt minskat i
alla Europas länder, men samtidigt
har det allmänna dödstalet, antal döda
per 1,000 innevånare, också sjunkit.
I Sverige var exempelvis födelsetalet
i början av ISOO-t. omkr. 34 (födda
per 1,000 innevånare) och dödstalet
omkring 20. I början av 1900-t.
var födelsetalet omkr. 25 och
dödstalet omkr. 15. Sjunkandet av
födelsetalet beror dels på att
äktenskapens antal förhållandevis minskat och
försenats dels på att det
genomsnittliga barnantalet i äktenskapen är
lägre. Utom dessa mera grova
uppgifter om folkmängden och dess
sammansättning har B. till uppgift att
närmare söka utreda den mekanism,
varav dessa företeelser beror.
Emigrationens roll, inflyttningen till
städerna, dödsfallens olika sjukdomsorsaker
m. m. höra hit.
Befruktning. Till vänster: i ägget
inträngande sädescell. Till höger:
äggets första delningar.
Befruktning. Hos flereelliga
organismer sker fortplantningen dels
genom knoppning, vegetativ
fortplantning, dels genom befruktning,
köns-lig fortplantning. Vid befruktningen
sammansmälta två könsceller med
varandra. Hos en del växter (t. ex. vissa
alger) äro de sammansmältande
könscellerna, gameterna, lika till utseendet
och en sådan B. kallas kopulation.
Som regel kan man i växt- och
djurriket skilja på en hanlig könscell,
som är mindre och rörlig, och en
lion-lig äggcell, som är större, icke rörlig
och innehåller upplagrad näring,
vilken tjänar till byggnadsmaterial vid
den första utvecklingen. Hos
människan är den hanliga könscellen,
sper-mien, 0.05 mm. lång och ägget 0.17 mm.
i genomskärning. Det väsentliga vid
befruktningen är ur
ärftlighetssyn-punkt kärnornas sammansmältande.
Dessa innehålla bandformiga
bildningar, de s. k. kromosomerna, till
bestämt antal för olika arter. Hos
människan finnas sannolikt 47 el. 48
sådana kromosomer i kärnorna. Dessa
kromo somer äro bärare av ärftliga
egenskaper. Före befruktningen un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
