Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergsskolor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den storo. B. blev Tyska rikets
huvudstad 1871.
B«^li’norblått nr ön mörVhlå
mH-larfärg. B. erhålles som fällning. om
till en lösning nv gult blodlutsalt
sättes ett iärnnnit. Kallas i ren form
ävon nariserblått.
B^rlFner Tioka’l-Anzei»rer
tsaj’gerl
tidning nv konservativ färs:, som [-dng-ligen utgives i Berlin sednn år 1883.
Berlinor Tageblatt, dnglig tidning,
som utsrives i Berlin. B., som
grnn-dndes 1872, är orgnn för demokratiska
(liberala) partiet och en av Tysklands
störstn tidningar.
Borlmcske Politiske og
Avertisse-ments Tidomle, dansk daglig tidning,
grundad 1721. B. är konservativ ooh
en av Danmarks mest spridda
tid-ningnr.
Borlinkongressen. hållen år 1878 i
Berlin. var en politisk sammankomst
med ombud från do europeiska
stor-makternn samt Turkiot. P».. som
leddes av Bismarek, avsåg närmast
om-arbotandot av froden i San Stofano,
vilken slutits snmma år mollnn
Rvss-Innd rioh Turkiet. B. resulterade i
Borlintraktaten. i vilken bl. a.
bestäm dos. att Rumänien. Sorbion ooh
Montenegro skulle bli självständiga;
att Bosnien ooli T-Terzegovina sknlle
förvaltas av österrike-TJngorn: att
Cypern skulle ockunéras nv England ooli
att Bulgarien sknlle erlägga tribut till
Turkiot men för övrigt vara
självständigt.
Berlioz rbärliå’sl. H., 1803—69,
fransk tonsättare. Han är den
kanske most typisko franske
reprosentan-ton för den nyromantiska riktningen.
S.ärskilt stor bet v delse har B. som
initiativtagaren till prog;rammusikon.
Bland hans kompositioner märkas
Symphonie fantastique och
La D a m n a t i o n de P a u s t.
Berlock, en hängprydnad, som
fästes vid klockkedjan.
Bermu’dasöarna, Storbritannien
tillhörig grupp av 300 små korallöar i
Atlanten 100 mil utanför U. S. A.
22,000 inv., övervägande negrer och
mulatter. Huvudstad I-Iamilton.
Odling av grönsaker och sy dfrukter.
Vinterkurort. Brittisk flottstation.
Bern. — 1. Kanton i v. Schweiz,
ytvidd 6,800 kvkm., 670,000 inv., den
folkrikaste och näst största av Schweiz’
kantoner. Viktigaste näringsgren är
lantbruk med mejerihantering,
särskilt ostberedning. Textilindustri och
urmakeri. — 2. Stad i schweiziska
kantonen med samma namn vid
floden Aar, 100,000 inv.
Förbundshuvud-stad, universitet.
Bernadotte [-dått], den släkt,
varifrån Sveriges nuvarande kungafamilj
utgått. Släkten härstammar från
Béarn, ett litet bergland vid
Pyrené-erna. — .Toan B.. 1763—1844. tjäna do i
den franska revolntionsnrmén ooh
del-tog sodan i Nnnoleons krig. Hnn blov
general, mnrskMk av Frankrike,
furste av Ponte Oorvo ooh valdes
slut-ligon är 1814 till Sveriges ooh Norges
konung. Snm sådan antog han
namnet Karl XTV .Tolian*.
Bernadotte, O. K. A., f. 1858. svensk
prins, greve av Visborg, son till
konung Oskar TT. ingick nkfonsknp med
Ebba H. Munok av Fulkiln ooh
avstod därvid från furstevärdigheten.
Hnn erhöll i stället titeln prins B.
Bern*™! rbärna’r1. — 1. Olnude B.,
1813—1878. frnnsk fvsiolog. som utfört
grundläggande undersökningar över
kroppens sookeromsättning. — 2.
Tristan P».. f. 1866. populär fransk
komedi- ooh romnnförfattare.
Bern er Oberland, den av höga alper
(Bernernlnernn) upptagna delen av
schweiziska kantonen Bern, med
alp-toppnrna Finsteraarhorn (4.775 m.),
Jungfrau (4.166 m.) ooh Alpernas
största glaciär, Aletschglaciäi-en.
Bernhard, Stora St., bergspass (2,400
m. högt). som ö. om Mont, P.lano
leder från Rlionodalen till Ttalien.
Passet är berömt för sitt kloster, som gav
härbärge åt resande och medels
därför dresserade hundar räddat många
från att under färden förolyckas. I
krigshistorien har passet spelat en roll
(bl. a. gick Napoleons tåg över
Alperna genom detsamma).
Bernhard, hertig av Sachsen
Wei-mar, 1604—39, härförare. Han deltog
tillsammans mod Gustav II Adolf i
trettioåriga kriget. B. vann slaget
vid Liitzen, sedan konungon stupat.
Därefter förde han befälet tillsammans
med Gustav Horn. Efter nederlaget
vid Nördlingen 1634 övergick han i
fransk tjänst.
Bernhard av Clairvaux [klärvå’]»
1090—1153, tillhörde en burgundisk
riddarfamilj, inträdde i
cistercienser-orden 1113 och grundade ett
dotterkloster i Clairvaux. Den förändring
av klosterreglerna, som B. här införde,
åsyftade en strängare tukt. B.
utövade ett vidsträckt inflytande, och det
andra korståget föranleddes delvis av
hans eldiga predikningar. Till sin
åskådning var han strängt konservativ
och bl. a. motståndare till Abelard.
B. förklarades 1174 för helgon. Efter
B. kallas ofta cistercienserorden för
berhardinerorden; egentligen utgör
denna en gren av cistercienserorden.
Bernliar’di, F. v., f. 1849, tysk
militärskriftställare och general. År 1912
utgav han boken Tyskland o c h
nästa krig, vilken särskilt på
grund av sin imperialistiska betoning
väckte stor uppmärksamhet. I världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
