Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beust ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik XIV :s giftermål med Elisabet av
England och Maria Stuart av
Skottland.
Beust [böj st], F. F. v., 1809—
86, saxisk och österrikisk statsman.
1849 blev han saxisk utrikesminister.
Han motarbetade Preussens försök
att ena Tyskland. Som österrikisk
minister åstadkom han uppgörelsen med
Ungern 1867 och arbetade på liberala
reformer.
Beuthen [böj’ten], viktig
industristad i tyska Obersclilesien på gränsen
till Polen. 70,000 inv. Kolgruvor,
järnverk.
Bevattning, se Irrigation.
Bevillning. — 1. Bevillning av fast
egendom samt av inkomst, jfr
Skattelagstiftning. — 2. Bevillning i mera
vidsträckt betydelse är en
sammanfattande benämning för svenska
statsverkets inkomster av skattenatur. Alla
i riksstaten under rubriken Skatter
redovisade inkomster med undantag av
mantalspenningar samt prästerskapets
till statsverket indragna tionde äro
sålunda betecknade såsom bevillning.
I riksstaten för budgetåret 1925—1926
redovisas följande inkomsttitlar såsom
bevillning: inkomst- och
förmögenhetsskatten, bevillning av fast
egendom samt av inkomst,
bevillningsavgifter för särskilda rättigheter och
förmåner, stämpelmedel,
lastpenningar, automobilskattemedel, tullmedel,
sockerskatt, tobaksskatt,
brännvins-tillverkningsskatt, rusdrycksförsälj-ningsmedel, maltskatt,
omsättnings-och utskänkningsskatt å spritdrycker
samt överskottet av postverkets
rörelse, vilket dock ej är en skatt, men
uppfört under rubriken Inkomster av
statens produktiva fonder. Beloppet av
bevillningarna beräknades i denna
riksstat till 504,350,000 kronor.
Bevill-ningen skiljes från övriga
statsinkomster därigenom, att dess storlek
vid det fall, att riksdagens kamrar
fatta skiljaktiga beslut, skall .
bestämmas genom gemensam
omröstning. Då alla andra statsinkomster än
bevillningarna äro bestämda, skall
skillnaden mellan dessa ”ordinarie”
statsinkomster och statsutgifterna
fyllas medelst bevillningar enligt
riksdagens åtagande.
Bevillningsutskottet. Se Riksdagens
utskott.
Beylc [bäl], M. H., 1783—1842, fransk
författare under pseudonymen
Sten-dhal. Bland hans romaner märkas
främst Le rouge et le noir (Rött
och svart) och La chartreuse
de P a r m e (Kartusianerklostret i
Parma), där han visar sig som en
genomträngande psykolog. Hans
materialistiska och ateistiska åskådning
förebådar den realistiska riktningen i
fransk litteratur.
Béziers [besiä’r], stad i s.
Frankrike vid Canal du Midi, nära
medelhavskusten. 56,000 inv.
Vintillverk-ning och brännerier.
Bezoa’r, runda, ibland mera
oregelbundet formade, fasta bollar,
förekommande i magen hos en del
idiss-lare. B. bildas kring främmande
föremål (hår, sandkorn etc.) och
användes förr som läkemedel.
BhagavadgFta, ”den höges,
Krisj-nas, sång”, Indiens ryktbaraste
lärodikt. B. utgör en del av
Mahabha-rata.
Bhavabhu’ti, en av Indiens mest
framstående dramatiska författare,
vilken levde i början av 700-t.
Bhil, indisk folkstam, c:a 1 y2
miljon, tillhörande Dravidafolken.
Bhopa’1, engelskt
förvaltningsdi-strikt i n. Främre Indien, 18,000 kvkm.
700,000 inv. Huvudstad av samma
namn, 45,000 inv.
Bhuta’n, se Butan.
Bi, kem., tecken för en atom vismut
(Bismuthum).
Bi, sjöv. Att dre ja bi el. att
lägga bi är att genom förändring av
kurs — fartyget lägges upp mot vind
och sjö — och segelställning starkt
förminska dess fart.
Bi: 1. arbetsbi 2. drottning 3. drönare.
Bi (Apis), ett insektsläkte av
familjen Gaddsteklar. Den enda europeiska
arten är honungsbiet (A. mellifica).
Ett bisamhälle är sammansatt av 20—
30,000 arbetsbin, förkrympta honor,
som utvecklas ur befruktade ägg med
knapp uppfödning, 2—300 drönare el.
hannar från obefruktade ägg, och en
fullt utvecklad hona, drottningen el.
visen, från ett befruktat ägg med
näringsrik föda. Arbetsbina äro
jämförelsevis små, ha väl utbildad
sugsna-bel och gadd samt ha en borstig,
ur-liålkad led å bakbenen,
”frömjöls-korg”. Drönarna sakna gadd och ha
trubbig bakkropp. Visen har spetsig
bakkropp samt gadd. Sedan visen
befruktats, fördrivas drönarna. När en
ny vise utvecklats, försöker den gamla
döda denna. Misslyckas detta, ger
den gamla visen sig i väg med en del
arbetsbin — ”bina svärma”. Av den
insamlade honungen leva bina över
vintern utan att falla i dvala. B. har
sedan urminnes tider varit männi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
