Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bisyllabisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delser till högförräderi. Straffet
efterskänktes 1921.
Björkö, ö i Mälaren med vidsträckta
lämningar efter det forna Birka.
Björn, svensk konung på 800-t. vid
tiden för Ansgars mission. Under B :s
regering brandskattades Birka av en
dansk sjörövarflotta, vilken leddes av
B:s broder Anund, som förjagats av
B. (jfr för övrigt Ansgar).
Björnar (Ursidse), en rovdjursfamilj
med arter spridda särskilt över n.
halvklotet; finnes ej i Australien och
Afrika s. om Atlasbergen.
Kindtänderna äro trubbknöliga. I
allmänhet äro B. allätare, snarast växtätare.
De äro hälgångare och ha ej
indrag-bara, starka klor samt ha kraftigt
byggd kropp och kort svans. Den
vanliga bruna björnen (Ursus
arctos) är vårt lands största
rovdjur (längd upp till 2 m., vikt c:a
200 kg.). B. finnes sällsynt i
fjälltrakter i Dalarna, Jämtland,
Härjedalen och Lappland. I
nationalparkerna (Stora Sjöfallet, Sarjeks och
Sonfjällets) är B. fridlyst. På hösten
reder B. i en klippskreva, under en
trädrot el. dyl. ett ide av löv och
mossa, där den sedan ligger i dvala. Här
framföder honan vanligen 2 ungar
knappast större än råttor. I s b j ö
r-n e n (U. maritimus) lever i de n.
polartrakterna, är till färgen vit el.
gulvit. Den har fotsulorna liårklädda för
att ej halka på isen. Lever
huvudsakligen av sälar och simmar utmärkt.
Andra arter äro: Bambubjörnen
(Aeluropus melanoleucus) i Tibet,
som lever av bambuskott.
Läppbjörnen (Melursus ursinus) i
Ostindien och Ceylon, vilken fått sitt
namn av sin långa nos och sina
rörliga läppar. Baribalen (Ursus
americanus) i Nordamerika, vilken
som pälsdjur är den viktigaste av B.
Grizzly el. gråbjörn (Ursus
horribilis) i Nordamerika är den
största av B. (längd upp till 2.5 m.). Det
rykte för vildhet och blodtörstighet,
som denna B. har, är delvis
överdrivet. Grottbjörnen (Ursus
spe-Iseus) är en utdöd art, som levde i
Europa under den äldre kvartärtiden.
Benrester av denna ha anträffats
tillsammans med skelettdelar av
förhistoriska människoraser.
Björnbär, se Rubus.
Björneborg. — 1. Stad i sv. Finland
nära Kumo älvs mynning. 17,000 inv.
Livlig handelsstad. Trävaruexport. —
2. Betydande järnverk i Värmlands
län, sö. om Kristinehamn.
Björneborgarnas marscli, en bekant
melodi, till vilken Runeberg satte
ord 1860 (”Söner av ett folk, som
blött”), troligen härstammande från
Frankrike.
Björnen, stora och lilla,
stjärnbilder på norra stjärnhimmeln. Jfr
Stjärnhimmeln.
Björneröd och Kroken,
municipalsamhälle vid gränsen till Norge, n.
Bohuslän. 1,000 inv.
Björn Järnsida, son till Ragnar
Lodbrok, företog vikingafärder till
Frankrike, England, Spanien och
Italien.
Björnkloört, se Acanthus.
Björnmossa (Polytrichum commune),
å fuktig skogsmark vanlig mossa med
små, barrliknande blad.
Björnson. — 1. Björnstjerne M. B.,
1832—1910, norsk skald och politiker,
förestod nationalscenen i Bergen och
blev senare medredaktör i
Aätenbla-det och spelade en betydande politisk
roll. Omkr. 1872 är den första
perioden i B :s diktning avslutad. Denna
omfattade huvudsakligen norska
forn-tidsdramer, såsom Mellem s 1 a g
e-ne, Kong Sverre, Sigurd
Jor-s a 1 f a r, samt folklivsskildringar
exempelvis Synnöve
Solbak-ken, Arne, En glad g u t,
genomgående utmärkta av en frisk realism
och en hoppfull livssyn. 1873—75
vistades B. i Italien och bosatte sig vid
hemkomsten på gården Aulestad.
Hädanefter behandlade han nutida
samhälls- och psykologiska problem,
såsom i En fallit, En handske,
Over sevne, Paul Lange o g
Tora Parsberg. B. erhöll
Nobelpriset 1903. — 2. Björn B., f. 1859, den
förres son, skådespelare, teaterledare
och författare. Chef för
Nationalteat-ret i Oslo.
Björnön, se Beeren Eiland.
B. L., förkortning av eng. Bachelor
of laws [b£et’sje- åvv lås]. Se
Bachelor.
B. Jj., förkortning av lat. bene’vole
lec’tor, benägne läsare.
Blaavandshuk [blåvanns-], Jutlands
västligaste udde, framför vilken ligger
det för sjöfarten farliga Hornsref.
Blackburn [bl£BCk’bön], stad i nv.
England, nv. om Manchester, 130,000
inv. Textilindustri.
Blad utgå på växterna alltid från
stammen och indelas i 1) hjärtblad,
som utvecklas från grodden och äro
växtens första blad, 2) lågblad,
fjälllika, vanligen brunaktiga, sittande vid
basen av skott el. på växtens nedre
delar, 3) mellanblad, växtens gröna
blad, 4) högblad, vanligen små blad,
som sitta högre upp på växten
närmast 5) blommans blad, som
vanligen äro av fyra olika slag, jfr
Blomma. Mellanbladen bestå vanligen av en
skiva (enkelt blad) ibland av flera
(sammansatt blad). Sitta skivorna i
senare fallet fästade i en punkt,
kallas bladet fingrat, sitta
skivorna två och två, kallas det par-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
