Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blindundervisning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ilöda blodkroppar.
Blod är en klibbig, röd vätska,
sammansatt av gulaktigt, klart serum ocli
i detta uppslammade röda och vita
blodkroppar. De röda äro platta
bildningar utan kärna med en diameter av
c:a 0.007 mm. De innehålla ett
färgämne, hämoglobin, som ger blodet dess
färg. Hos mannen finnas 5 milj. röda
blodkroppar pr kbmm., hos kvinnan 4%
milj. De vita blodkropparna äro
fåtaligare, omkring 10,000 pr kbmm., samt
äro dels enkärniga dels s. k.
flerkär-niga, som äro större och ha
uppklu-ven kärna. De enkärniga bildas i
lymfkörtlarna, de flerkärniga vita
blodkropparna samt de röda
blodkropparna bildas i benmärgen. De
röda blodkropparna upptaga med sitt
färgämne syrgas, när blodet passerar
lungorna, och avge sedan syrgas till
kroppens vävnader. De utgöra därför
en viktig länk i kroppens
ämnesom-sättningsmekanism. De vita
blodkropparna ha förmåga att röra sig och
vandra till i kroppen inkomna
bakterier samt angripa dessa. Var består
av vita blodkroppar. De äro alltså
ett viktigt försvarsmedel för kroppen.
Serum innehåller äggviteämnen, som
utfalla om blodkärlets vägg
genom-skäres. Därigenom tilltäppes kärlet
och hindras förblödning. Detta
äggviteämne, fibrin, kan även utfalla
inuti ett skadat blodkärl. Så uppstår
blodpropp. Blodets stelnande
efter döden beror på samma sak.
Blodbrist kallas de sjukdomar,
där blodets halt av blodfärgämne,
hämoglobin, är nedsatt, antingen
genom minskning av de röda
blodkropparnas antal el. genom att dessa
innehålla för liten mängd av färgämnet.
Orsaken kan vara rubbningar i
blodkropparnas bildning i den röda
benmärgen el. också förlust av
blodkroppar genom blödning i synnerhet
smärre och ihållande sådana.
Behandlingen går ut på att undanröja orsaken
till sjukligheten (hämma blödningar
etc.) samt för övrigt genom
allmänstärkande behandling, järnmedicin
m. m. underlätta blodbildningen.
Vid den svåraste formen av
blodbrist, den perniciösa anemien, är
-blodbildningen i regel så svårt
rubbad, att varaktig hälsa ej står att
återvinna.
Blodbrist, se Blod.
Blodförgiftning orsakas av
bakterier, som inkommit i kroppen. Oftast
är ingångsporten ett större el. mindre
sår. Från detta tränga bakterierna
vidare in i kroppen, vanligen utefter
lymfbanorna. Dessa bliva
inflammerade och synas ibland som röda
strimmor från såret. Tillhörande
lymfkörtlar (på benen i ljumsken, på armen i
axelliålan) svullna och bli ömma och
feber inträder. Kunna bakterierna ej
hejdas i lymfkörtlarna, tränga de
vidare ut i kroppen. Sjukdomen
utmär-kes i fortsättningen av feber, ibland
frossbrytningar samt avtagande av
krafterna. Dödsrisken är mycket stor.
En riktig behandling av sår, även
mindre sådana, är den viktigaste
förebyggande åtgärden.
Blodhostning beror på blödning i
lungorna, oftast men ej alltid på
grund av lungsot. Det upphostade
blodet är ljusrött och skummigt.
Ibland är hostanfallet förenat med
kräkning och blödningen kan
uppfattas komma från magen. Fullkomlig
stillhet är nödvändig. Läkare kallas
skyndsamt.
Blodiga Maria. Se Maria.
Blodiga söndagen, namn på den 22
jan. 1905, då ryska regeringstrupper
i Petersburg gåvo eld på arbetare,
vilka deltogo i en demonstration.
Blodigel.
Blodige! (Hiru’do medicina’lis), en
ringmask, som har platt kropp med
sex längsgående, rostbruna strimmor.
I munändan finnas tre broskartade
käkar, med vilka B. kan genomskära
huden och sedan utsuga blod. Ett av
B. avsöndrat ämne, hirudin, hindrar
blodet att stelna, varför såret
vanligen blöder en god stund, sedan B.
borttagits. Numera användes B. myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
