Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bokhandel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det ena debiteras (skuldskrives) och
det andra krediteras (gottskrives).
När en räkning betalas, krediteras
t. ex. kassakonto, som tillhandahållit
de för likvideringen erforderliga
penningmedlen, medan kontot för den
person, som erhållit betalningen,
debiteras. När en vara mottages,
debiteras varukonto, medan leverantörens
konto krediteras. I huvudboken skall
finnas ett ingående balanskonto, å
vilket tillgångar och skulder vid
bokfö-ringsperiodens början redovisas. Vid
utgången av en bokföringsperiod göres
bokslut, vilket innebär, att de olika
kontonas i huvudboken saldon
överföras till ett utgående balanskonto, å
vilket skulder och tillgångar vid årets
slut redovisas, samt till ett
vinst-och förlustkonto, där vinsterna och
förlusterna för olika konton
sammanställas. Vid sidan av ovan omnämnda
böcker användas i praktiken en hel
del hjälpböcker såsom reskontra med
konton för skulder och fordringar till
personer eller firmor, lagerbok,
växelbok.
I Sverige finnas föreskrifter rörande
bokföring i en numera föråldrad lag
av år 1855. I denna angivas dels de
personer eller företag, som äro
bok-föringspliktiga, dels de böcker, som
obligatoriskt skola föras.
En särställning bland
bokföringssystemen intager den kamerala
bokföringen, vars centrala uppgift är att
belysa de för en budgetperiod
beräknade inkomsternas och utgifternas
storlek i förhållande till verkliga
inkomster och utgifter.
Bokhandel. Redan i det gamla Rom
funnos bokhandlare, som försålde de
av slavar verkställda avskrifterna av
författarnas arbeten. Under
kejsartiden ökades bokhandelns omfattning,
och rika samlare skaffade sig
betydande bibliotek av handskrifter.
Under medeltiden var klostren de
ställen, där den litterära traditionen bäst
vidmakthölls och där avskrifterna av
de litterära verken utfördes. Med
boktryckarkonstens uppfinning fick
bokhandeln ett kraftigt uppsving. Vid
denna tid var oftast utgivningen av
böckerna (förlagsbokhandeln) och
försäljningen av böckerna till
allmänheten (sortimentsbokhandeln) förenade
hos samma personer. Så småningom
hava dessa yrkesgrenar emellertid
skilts från varandra. Den äldsta
svenska bokhandlaren skall hava varit
Herman Sulke, som i slutet av
1500-t. öppnade en boklåda i Stockholm.
Efter hand uppstodo boklådor på flera
platser i landet. Sin nuvarande
planmässiga organisation erhöll dock
bokhandeln i Sverige först fram emot
mitten av 1800-t. I Svenska
bokförläggareföreningen äro numera de svenska
bokförläggarna organiserade. Av
denna antagas såsom kommissionärer
sortimentsbokliandlare, som åtnjuta
förmånen att från förläggarna få
mottaga böckerna i kommission, d. v. s.
med rätt att återsända de böcker, som
icke säljas. Bokhandlarna äro
sammanslutna i Svenska
bokhandlareföreningen. Under de sista decennierna
har försäljning på avbetalning,
särskilt av större verk, börjat
systematiskt bedrivas både av bokförläggare,
bokhandlare och särskilda
affärsföretag. De olika
folkbildningsorganisa-tionerna hava ock startat en
omfattande förmedling av bokinköp.
Bokha’ra, förut lydstat till
Ryssland, belägen n. om floden
Amu-Darja, som bildar landets s. gräns
mot Kirgisrepubliken och Afganistan.
1924 förenades B. med den v. därom
liggande forna ryska lydstaten Khiva
till den socialistiska sovjetrepubliken
Uzbek. B. omfattar en ytvidd av
200,000 kvkm. med omkr. 1.5 milj. inv.
Huvudstad Bokhara, 75,000 inv. — B.
är i ö. bergigt, i v. ett torrt
stäpp-larid, som emellertid delvis genom
konstgjord bevattning och inom oaser
är tillgängligt för odling. Viktigaste
produkter äro korn, ris, bomull,
tobak, silke och frukt. Fåravel. Den
härskande befolkningen utgöres av
uz-beker. Den ryska transkaspiska
järnvägen går genom B. Kulturen står
lågt, religionen är islam.
Bokstavsrim, se Allitteration.
Boktryckarkonsten. Den första
proceduren vid framställningen av ett
tryckalster, sättningen, sker antingen
för hand eller med maskin. Vid
handsättning äro typerna (bokstäverna och
övriga tecken), som äro gjutna-av en
för ändamålet särskilt lämpad
metalllegering (se Stilmetall), placerade i
facklådor, kallade kast eller stilkast.
Av sättaren plockas typerna från
kasten samman till rader i en
vinkelhake, varifrån raderna, sedan ett visst
antal rader (vanligen 8—10) satts,
flyttas över till ett sättskepp. När ett
större antal rader överflyttats till
sättskeppet, tages ett avdrag (se
Korrektur), som läses och rättas, varefter
eventuella felsättningar ändras. Efter
korrekturläsningen sker ombrytning,
d. v. s. ett indelande av de satta
raderna i grupper, var och en
motsvarande en trycksida. Härefter
överflyttas de mot ett arks olika sidor
svarande typsatserna till tryckformar,
där de fastkilas, så att de ej rubbas
under tryckningen. Vid
maskinsättning, för vilken användas särskilda
sättmaskiner av olika slag,
radgjut-ningsmaskiner eller
typgjutningsma-skiner, sker gjutningen av typerna i
samband med själva sättningen. Själva
tryckningen sker med tillhjälp av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
