- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
321-322

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Borgia [bär’dja], en från Spanien
härstammande italiensk adelssläkt.
Till släkten B. hörde påven Alexander
VI. Av hans barn med romarinnan
Vanozza Catanei äro följande mest
bekanta. — 1. Cesare B., 1476—1507,
kardinal, hertig av Romagna. Han
arbetade ivrigt att bilda ett konungarike
av mellersta Italiens småstater men
måste vid faderns död 1503 avstå frän
sina planer. Han tillfångatogs men
rymde och gick i Navarras tjänst.
Liksom fadern var han typen för en
slug och sedeslös renässansfurste. —

2. Lucrezia B., 1480—1520, den förres
syster, var berömd för sin skönhet och
begåvning och mycket använd av
fadern och brodern i deras många
intriger. Efter att ha varit gift två
gånger, blev hon hertig Alfonsos av
Ferrara gemål. Vid hans hov omgav
hon sig med en krets av skalder och
konstnärer.

Borgmästare, magistratens (ej i
Stockholm, där överståthållaren är
magistratens preses) och
rådhusrättens ordförande i de svenska
städerna. Borgmästare utses av Kungl.
Maj :t bland tre på förslag uppsatta
personer. Förslaget upprättas genom
val, i vilket alla kommunalt
röstberättigade äga deltaga med en röst var.
I städer, som ej hava egen
rådhusrätt utan ligga under landsrätt, är en
kommunalborgmästare ordförande i
stadsstyrelsen. I Göteborg finnas två
borgmästare, en justitieborgmästare
och en handels- och politiborgmästare.
Borgmästareinstitutionen är i Sverige
av gammalt datum. Den infördes
redan vid slutet av 1200-t. efter tyskt
mönster.

Borgs villastad, municipalsamhälle
v. om Norrköping. 1,150 inv.

Borgå, stiftstad i s. Finland,
Nylands län. 6,000 inv. Trävaruindustri.
Folkhögskola och lyceum. Runebergs
hem (1852—77) och grav.

Borgå svenska stift, som omfattar 72
övervägande svenskspråkiga socknar i
ö. och s. Finland samt Åland,
inrättades vid den nya stiftsindelningen

1923.

Boris III, f. 1894, konung av
Bulgarien sedan 1918, då han efterträdde
sin fader, Ferdinand I, som tvangs att
abdikera.

Boris-Gleb, ett obetydligt område
i nordligaste Finland, på v. sidan
Pasviksälven, vilket 1826
tillerkändes Ryssland men 1921 återföll till
Finland.

Borkum, den västligaste av de till
Tyskland hörande Frisiska öarna vid
Nordsjökusten. 36 kvkm.
Utgångspunkt för de flesta tyska
underhavs-kablarna. Berömt havsbad. Före
världskriget starkt befäst.

Borlänge, köping vid Dalälven,
mellersta Dalarna. 1,900 inv.
Järnvägsknut. I närheten Domnarvets
järnverk och Kvarnsvedens pappersbruk.

de Born, Bertrand, [bertrang’ dö
bårn], omkr. 1140—1215, fransk
trubadur från Provence, vars politiska,
skarpt satiriska dikter, ”sirventes”,
höra till de förnämsta inom denna
diktart.

Bo’rneo, den största av Sundaöarna,

735,000 kvkm, föga mindre än
Skandinaviska halvön, 2y2 milj. inv. ön
skäres över mitten av ekvatorn; den
genomdrages av 2—4,000 m. höga tertiära
bergskedjor, som radiera från dess
centrala parti; mellan bergen och vid
kusterna utbreda sig alluvialslätter.
Klimatet är hett och fuktigt,
nederbörden (omkr. 3,000 mm.) tämligen
jämnt fördelad på de olika årstiderna.
Tropiska urskogar upptaga största
delen av ön, sagopalmer äro utmärkande
för de låglänta markerna och
mangrove för flodmynningarna.
Djurvärlden ansluter sig till de övriga
Sundaöarnas. Bland däggdjur
märkas elefanter, noshörningar,
orangu-tanger. I den inre delen av ön leA^a
nomadiserande dajakstammar som jägare
och fiskare. Vid kusterna bo
muhammedanska malajer och kineser.
Dessutom finnas där några tusen araber
och européer. Större delen av ön
tillhör det nederländska Ostindien;
under brittisk överhöghet stå tvenne
större områden och ett mindre
(tillsammans omkring 200,000 kvkm.) på
Nordborneo samt den därutanför
liggande lilla ön Labuan. En del
sul-tanat både under Nederländerna
och Brittiska väldet intaga ännu
en relativt självständig ställning,
öns viktigaste exportprodukter äro
petroleum, kautschuk, trä, copra,
sagomjöl, kryddor. — Historia.
Malajerna torde på 1200-t. ha
invandrat till ön, där de grundade
flera stater (sultanat). Portugiserna
började handel på ön under 1500-t.
men blevo på 1600-t. undanträngda av
holländarna, som småningom lagt
under sig större delen av ön.
Engelsmännen satte sig fast på öns n. del
omkring mitten av 1800-t.

Borne’ra, skumma sig, fradga.

Borne’rad, begränsad, trång,
inskränkt.

Bornholm, dansk ö i östersjön, sö.
om Skåne, bildande eget amt. 590
kvkm. 43,000 inv. Residensstad och
viktigaste stad Rönne. 10,000 inv.
40 % av öns areal är uppodlad.
Åkerbruk, fiske, stenhuggerier (granit),
cementtillverkning, lervaruindustri.
Genom Roskildefreden 1658 kom B. i
Sveriges ägo men återlämnades efter
två år till Danmark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free