Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bäver ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillintetgjorde allt de påträffade
(”bär-särkagång”).
Bäver.
Bäver (Ca’stor Fi’ber) hör till
gna-garna. B. har tät, brun päls, simhud
mellan tårna och bred, platt,
fjällbe-täckt svans. Längden uppgår till c :a
1 meter, svansen inberäknad. B. är en
skicklig simmare och dykare och
le-ver vid insjöar och floder. Där
bygger den sitt kupolformiga bo av
trädstammar, som den avgnager med sina
mejselformade framtänder. B.
bygger vidare dammar och kanaler. Den
lever av unga kvistar och bark å
grenar av asp, pil, al m. m., av vilket den
upplägger vinterförråd. B. var förr
mera vanlig men har utsatts för ett
hänsynslöst utrotningskrig för den
värdefulla pälsens och bävergällens
skull. Bävergäll är en brunaktig massa,
som avsöndras ur ett par körtlar vid
könskörtlarna och vilken fordom
användes inom medicinen. I Norge och
i Tyskland finnes B. kvar i några
fridlysta trakter. I Sverige har ett
par inplanterats 1922 i Bjurälven och
senare även på andra ställen. I
Nordamerika finnes en något avvikande
bäverart.
Böck’lin, A., 1827—1901, schweizisk
målare, mestadels bosatt i Italien.
Hans ofta symboliska målningar
(mytologiska motiv, sagoväsen) präglas
av en rikt fantastisk inspiration.
Färgvalet är ofta grällt och brutalt. Bland
hans tavlor märkas Dödens ö,
Vågornas lek m. fl.
Böckling, rökt strömming el. sill.
Bögh, K., 1822—99, dansk författare
ocli journalist, bekant för sina
vådeviller och spirituella kåserier (”Dit
o g D a t”).
Böhme, Jakob, 1575—1624, tysk
filosof, skomakare i Görlitz. Illa tåld av
samtida, kyrkliga myndigheter har B.
dock senare skattats högt särskilt
under nyromantiken, vars böjelse för det
fantastiska och dunkelt djupsinniga
tillfredsställdes av B:s läror. Hans
åskådning är uppbyggd av kristliga
och mystiska element.
Böhmen, förr österrikiskt kronland,
efter världskriget ingående i
Tjeckoslovakien. 52,000 kvkm. 6.7 milj. inv.
Huvudstad Prag 680,000 inv. B.
inne-slutes i nö. av Riesengebirge och
Su-deterna, i nv. av Erzgebirge. i sv. av
Böhmerwald och i sö. mot Mähren av
en lägre bergssträckning. B.
avvattnas genom Elbe och dess bifloder
Mol-dau, Eger m. fl. Berggrunden utgöres
till det mesta i B. och dess randberg
av granit och kristalliniska skiffrar
samt mindre områden av silur, krit-
och tertiärformationerna. Längs
Erzgebirge förekomma tertiära
vulkanberg och i deras bälte varma källor
(Karlsbad, Eger, Teplitz). Åkerbruk,
humle- och vinodling; gruvdrift
(silver, bly m. m., brunkol).
Befolkningen är 4.3 milj. tjecker, 2.4 milj.
tyskar, 100,000 judar.
Religionsbekän-nelse övervägande (96 %) katolsk. —
Historia. De första århundradena
e. Kr. tillhörde B. flera germanska
folk, som efter varandra invandrade i
landet; tjeckerna, ett slaviskt folk,
invandrade på 500-t. På 800-t. härskade
i B. premyslidernas ätt. När denna
utdött (1306), kom B. under den
luxemburgska linjen till 1437.
Därefter besteg den jagelloniska ätten
B :s tron. Denna efterträddes 1526 av
habsburgarna och B. har sedan tillhört
Österrike. Från 1918 ingår B. i
republiken Tjeckoslovakien.
Böhmerwald, 240 mil lång, 30—60 km.
bred, intill 1,300—1,400 m. hög
bergskedja, som skiljer Bayern och
Böhmen. Huvudsakliga bergarter granit
och gneis. Högsta topp Grosser Arber
1,457, m.
Böhmiska bröder bildades på 1400-t
bland husiterna i Böhmen under
ledning av Peter från Chelcic. De
organiserade sig efter gammalkristet
mönster i församlingar med sträng
kyrkotukt och vunno trots förföljelser stor
utbredning under följande
århundraden. Bland deras medlemmar märkas
Comenius. En grupp B., som på 1720-t.
utvandrade till Zinsendorf, bildade
kärnan till ”den nya
brödraförsam-lingen” där. Jfr Hernhutismen.
Böhm von Bawerk, Eugen, 1S51—
19.14, österrikisk nationalekonom. Mera
kända arbeten Kapital und Kapitalzils, Zum Abschluss des
marx’schen Systems. B. har
särskilt behandlat kapitalbildningens
problem. B :s undersökningar över
kapitalräntan betraktas såsom ett av
de värdefullare bidragen i den nyare
teoretiska nationalekonomien.
Böjgen, enligt norska folksagor en
jätte i ormgestalt. B. är bekant genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
