Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chaconne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vars till omkr. 500,000 kvkm,
uppskattade areal är fördelad mellan
Argentina, Bolivia och Paraguay. El Gran
Chaco sträcker sig ungefär mellan
19:de och 29:de breddgraderna i n.—s.
och gränsar i v. mot Anderna, i ö. mot
Paranafloden. Landet är delvis öken
och saltstäpp, delvis gräsbärande
slätt; inom flodernas
översvämnings-område har det en yppig vegetation
men är ännu endast till ringa del
koloniserat. Områdets urinnevånare,
som uppskattas till några tiotusental
själar, äro indianer, tillhörande skilda
stammar, av vilka flera äro tämligen
oberörda av civilisationen.
Chaconne [sjakänn’], spansk el.
italiensk dans i % takt.
Chacun a son grout [sjaköng’na sång
go’J, fr., var och en har sin smak.
Chadwick [tj£edd’oick], sir E., 1800
—90. Engelsk socialpolitiker. C. var
en av dem, som verksammast bidrogo
till tillkomsten av 1834 års fattiglag.
Han utförde ock ett betydande arbete
för arbetareskyddslagstiftningens
utveckling.
Chagos-öarna [tjej’ges-] en av flera
små korallöar bestående brittisk
ö-grupp, belägen i Indiska oceanen, nö.
om Mauritius. 110 kvkm., omkring
1,000 inv. Kolstation.
Chagrrin, se Chagräng.
Chag:räng; el. schagräng, läder från
åsna, häst el. get med pressad
översida, användes bl. a. till bokband.
Chaise [sjä’s], fr., stol; tvåhjulig
vagn (se Schäs). —
Cliaise-lon-g u e, se Schäslong.
Chaldrea, se Kaldéen.
Chalkidike, se Kalki dike.
Clialleng;er [tjäll’indjer], namnet på
en engelsk korvett, som utrustad av
engelska regeringen åren 1872—76
utförde en jordomsegling för
undersökning av världshaven. Resultatet av
den s. k. Cliallenger-expeditionens
undersökningar blev av stor betydelse för
kännedomen om världshavens
växt-och djurliv, ström- och
temperatur-förhållanden o. s. v.
Chalmerska slöjdskolan, se Chalmers
tekniska institut.
Chalmers tekniska institut, teknisk
läroanstalt i Göteborg med en högre
och en lägre avdelning. Den högre
avdelningens läroämnen motsvara
ungefärligen Tekniska högskolans i
Stockholm; dock finnes vid C. ingen
avdelning för bergsvetenskap. C., som
sedan år 1835 åtnjutit statsunderstöd,
grundades under namn av
Chalmerska slöjdskolan år 1811 genom en
donation av en affärsman i Göteborg,
som hette W. Chalmers.
Lärjungeantalet är för närvarande över 500.
Vid C. finnes även en
materialprov-ningsanstalt.
Chalons-sur-Marnetsjalång-syr-ma^n],
gammal biskops- och militärstad i
Champagne, nö. Frankrike. 31,000 inv.
De historiskt bekanta Catalauniska
fälten ligga s. om staden.
Clialons-sur-Saone [sjalång-syr-så’n],
handels- och industristad i Bourgogne,
ö. Frankrike. 32,000 inv.
Chamberlain [tjejm’belin]. — 1. J.
C., 1836—1914, brittisk statsman,
borgmästare 1873—76 i Birmingham, vars
representant han 1876 blev i
underhuset, där han ledde det liberala
partiets vänstra flygel. I Gladstones
andra ministär var C. handelsminister
1880—85 och i hans tredje
inrikesminister 1886, men han avgick, då han ej
gillade förslaget om irländsk
självstyrelse, utträdde ur det liberala partiet
och blev en av ledarna för de liberala
unionisterna. 1895—1903 var han
kolonialminister i ministärerna Salisbury
och Balfour. Som sådan utvidgade C.
Englands besittningar i Afrika,
särskilt genom boerkriget, och verkade
vidare för kolonialrikets omvandling
till med varandra likställda brittiska
stater. 1903 framlade C. ett förslag,
att genom preferenstullar befrämja
moderlandets handel med kolonierna.
Planen gick dock om intet och 1906
utträdde C. ur parlamentet, där han
1910 åter invaldes. — 2. J. A. C., f.
1803, den förres son, brittisk statsman,
medlem av underhuset 1892, ingick
1895 i samma ministär som fadern och
var finansminister 1903—05, under
vilken tid han förde en frihan delsvänlig
politik. Senare blev han emellertid
ledare för de tullskyddsvänliga
unionisterna. 1915—17 var han minister för
Indien och blev 1918 finansminister
under Lloyd George. 1921 blev C.
underhusets ledare och unionistpartiets
chef efter Bonar Law. Han vår
anhängare av Lloyd Georges
koalitions-politik och drog sig därför tillbaka
1922, då unionisterna omintetgjorde
koalitionen. I Baldwins andra
ministär, år 1924, blev C. utrikesminister
och har som sådan bl. a. gjort sig
känd för sitt bestämda
avståndstagande från det s. k. Genéveprotokollet. —
3. H. S. C., f. 1855, tysk författare av
engelskt ursprung, bekant för sitt
arbete Die Grundlagen des
neunzehnten Jahrhunderts,
där han framställer germanerna som
skapare av den moderna kulturen och
bl. a. gör gällande, att Kristus ej var
av semitisk ras.
Chambers [tjej’mbes], E. C., omkr.
1680—1740, engelsk hantverkare, vilken
utgav det första engelska
konversationslexikonet. Detta arbete gav
Di-derot och d’Alembert uppslaget till
deras berömda Encyclopédie.
Chambery [sjangberi’], stad i ö.
Frankrike. 23,000 inv. Var fordom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
