Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cornelia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tika dramats regler om handlingens,
tidens och rummets enhet.
Betecknande för C:s dramer är, att
huvudvikten lägges vid psykologiska
motsättningar i stället för vid
skildrandet av yttre händelser. C:s
skådespel bygga på hjältens strid mot
ödets makter, men i motsats till
antikens dramer betonar C. mera
människans av förståndet upplysta
vilje-förmåga. Den uppoffrande plikten står
för C. som människans ädlaste mål.
Corne’lia, moder till Graccherna*.
Corne’lius, Peter v., 1783—18G7, tysk
målare, en av de förnämsta
representanterna för sin tids av den klassiska
konsten och renässansen påverkade
måleri. Till hans mera kända arbeten
höra freskerna i gamla pinakoteket
och i glyptoteket i Miinchen.
Corne’lius Ne’pos, d. efter 32 f. Kr.,
romersk författare, bekant för sina
biografier över berömda män, D e
vi ris illustribus.
Corner [kå’ne], eng., hörn.
Amerikansk börsterm, avseende förvärv av
kontroll över alla tillgängliga
kvantiteter av en viss marknadsvara.
Spekulanter, som förbundit sig att
leverera varan, måste för att kunna
fullgöra sina åtaganden då betala vad
som begäres. C. kan alltså sägas
utgöra ett tillfälligt monopol, som
tvingar andra spekulanter in i ”ett hörn”.
Corn laws [kå’n lå’s], eng.,
spannmålslagar.
Cor’no, it., mus., horn.
Corn u [kårny’], M. A., 1841—1902,
fransk fysiker, vars viktigaste arbeten
falla inom optiken, såsom mätningar
av ljusets hastighet och av olika
ljussorters våglängder m. m.
Cornwall [kå’noål], Englands längst
åt sv. utskjutande udde, grevskap med
3,500 kvkm., 325,000 inv., delvis kelter.
Kusterna äro klippiga, det inre till
stor del upptaget av hedar och
mossar och dalgångarna skogbärande.
Boskapsskötsel, åkerbruk och fiske äro
huvudnäringar. Den förr betydande
gruvdriften på tenn (forntidens
”Tennöar”) och koppar är numera
obetydlig. C. är utomordentligt rikt på
fornminnen.
Corocoro, gruvstad i Bolivia, 10,000
inv. Betydande kopparproduktion.
Coroman’del [Korom], främre
Indiens sö. kuststräcka, utgör en av från
Deccan kommande floder bildad
allu-vialslätt med laguner och dynvallar.
Coro’na, lat., krans, krona. — 1.
Under antiken användes C. av romarna
som hederstecken och gavs exempelvis
åt triumferande fältherrar. Under
kejsartiden var lagerkransen ett
äretecken för kejsarna. — 2. astr., se
Korona.
Corot [kårå’], J. B. C., 179G—1875,
fransk målare. Utgående från det
traditionella klassiska
landskapsmåle-riet skapade C. en starkt personlig
stil. Han anslöt sig till
Barbizonsko-lan men strävade mindre efter
verklighetstrogen naturskildring än efter
att fånga och återge naturstämningar.
Hans i silvergrått och grönt målade
landskapsbilder ge ett drömlikt,
poetiskt gripande intryck. C. räknas till
landskapsmåleriets förnämsta
representanter och har på senare tid även
börjat uppskattas som figurmålare.
Co/ps [kår], fr., kropp; kår,
sällskap. — C. de b al let [dö ballä’],
balettkår. — C. de logis [dö låsji’]
el. kordelogi, huvudbyggnaden
(vanligen till ett slott). — C.
diploma-tique [-ticlc’], diplomatisk kår, se
Beskickning.
Corpus [kår’pus], lat., kropp. Som
namn på tryckstil även korpus, i
storlek mellan petit och cicero. Ex.
KorpUS. — C. j u’r i s, samling
rättskällor. — C. d e 1 i c’t i,
sammanfattande namn på spåren efter ett brott.
Corregrgio [kårrädd’jå], A. A., 1494—
1534, italiensk målare. C. målade i en
om Leonardo da Vinci påminnande
drömmande men mera sensuellt
betonad stil med smältande, lena färger.
C. har skapat talrika altarbilder samt
tavlor med mytologiska motiv.
Corriéntes, provins i nö. Argentina,
belägen mellan floderna Paranå och
Uruguay, 84,400 kvkm., 3G5,000 inv.
Cor’sica el. Korsika, ö tillhörande
Frankrike, belägen i Medelhavet, n.
om Sicilien, skiljes från denna ö
genom Bonifacio-sundet. Ytvidd 8,700
kvkm., 282,000 inv., huvudsakligen
italienare. Det inre av ön är bergigt
med höga ofta snötäckta toppar
(intill 2,700 m.). Bergen äro längre ned
täckta av stora ek- och olivskogar.
Yid västra kusten stupa bergen brant
i havet, som där bildar flera djupa
vikar. ö. kusten är låg, merendels
sumpig, med osunt klimat. Jorden är
fruktbar, men vanskött. Vete, råg,
vin och sy dfrukter odlas.
Boskapsskötsel är huvudnäring. Därjämte
idkas fiske och saltberedning.
Sjöfarten är livlig. Handeln, som
huvudsakligen bedrives med Italien,
omfattar vin, olja, sydfrukter och fisk.
Huvudstad Ajaccio, 9,000 inv.
Histo-r i a. C. beboddes ursprungligen av
liguriska och iberiska stammar, kom
därefter under foceerna, etruskerna
och kartagerna, tills det avträddes ät
romarna 238 f. Kr. Efter att ha
intagits av vandalerna och sedan tillhört
grekiske kejsaren och östgoterna,
erövrades C. av langobarderna omkring
750 e. Kr. Strax därpå intogs det
dock av franlterna och senare av
sa-racenerna, varefter det sönderföll i
flera smärre riken. På 1300-talet in-
Tidens Lexikon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
