Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dajaker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vintrar, i landskapets västra del
jämförliga med Lapplands, och relativt
varma somrar, som dock ofta lida av
nattfroster. Korn och potatis odlas
upp till Särna, högre upp endast på
särskilt gynnade platser. Äppelträd
ge frukt under normala år upp till
Mora och Malung, vissa sorter gå upp
till Älvdalen och Lima; körsbär gå
till Malung och Mora, päron knappast
upp till Siljan. Av de ädla lövträden
når ek, såsom verkligt vildväxande,
ej upp i Dalarna, däremot lind och
lönn, som t. o. m. förekomma på en
synnerligen gynnad lokal
(”syd-berg”) i Älvdalen vid foten av
Hyck-jeberget. Se för övrigt
Kopparbergs län.
Dalarö, municipalsamhälle på
Dalarö vid södra segelleden till
Stockholm, sö. Södermanland, 500 inv.
Badort. Ett par km. s. om D. ligger pä
en liten holme den på 1600-talet
anlagda Dalarö skans, som sedan
mitten av 1800-talet fått förfalla såsom
försvarsverk.
Dalasandsten, en mäktig formation
av jotnisk ålder, bestående
huvudsakligen av rödbruna sandstenar
växlande med diabasbäddar. Den
upptager nordvästra delen av landskapet
Dalarna.
Dalbosjön, benämning på den västra
av Vänersnäs och Kållandsö mot ö.
begränsade delen av Vänern.
Dalcroze [-krås], se Jacques
Dal-croze.
Daldansen, se Dalupproren.
Dalén, Nils Gustav, f. 1869,
uppfinnare, ryktbar särskilt för sina
regle-ringsanordningar för belysning
(Aga-ljus*). D. erhöll Nobelpriset i fysik
1912.
Daler, en myntenhet, delad på 32
ören, präglades på 1500-talet i Sverige.
Senare skildes på D. silvermynt och
D. kopparmynt. D. användes ända
till slutet av 1700-talet.
Dalformationen, geol., en mäktig av
kvartsiter, konglomerat och skiffer
bestående, starkt hopveckad jatulisk
formation i Dalsland. Se
Dalsland.
Dalin, O. von, 170S—63, författare
och historiker, 1731 anställd vid
kansliet, utgav 1732—34 den satiriskt
moraliserande veckoskriften T h e n
Swänska A r g u s efter mönster av
den engelska Spectator. Tidskriften
blev oerhört populär, främst för sina
novellistiska artiklar med
återkommande figurer. D. var även
författare till politiska allegorier (Sagan
om Hästen), dikter och
sällskapsvisor, den satiriska komedien Den
avundsjuke samt sorgespelet
Brynhilda och hjältedikten Den
Swänska Friheten, båda
hållna i fransk-klassisk stil. Svea
Rikes Historia betecknar med
sin lediga stil och sin goda
psykologiska blick ett framsteg i den
svenska historieskrivningen. D. blev
kunglig bibliotekarie 1737 och
hovkansler 1763.
Daljunkern, en bedragare, som
utgav sig för Sten Sture d. y :s son
Nils och uppviglade allmogen i
Dalarna men slutligen avrättades. Se
vidare Dalupproren (2:a).
Dalkarlsberg, järnmalmsfält i Nora
socken, Örebro län, har brutits ända
sedan 1200-talet.
Dallas [dselFes], stad i Texas,
U. S. A. 160,000 inv. Viktig
järnvägsknut. Handels- och industristad.
Metodistuniversitet.
Dalma’tien, en smal, örik kuststräcka
utmed Adriatiska havet, sedan 1918
utgörande en del av konungariket
Jugoslavien, 13,000 kvkm., omkring
600,000 inv., serbokroater och italienare.
D. är ett högland, till stor del med
karst-natur, genomdraget av de
delvis skogbevuxna Dinariska alperna.
Boskapsskötsel och skogsbruk äro
huvudnäringar jämte vin- och olivodling.
Industrien omfattar huvudsakligen
likörtillverkning, tegeltillverkning och
skeppsbyggeri. Sjöfarten livlig.
Viktigaste hamnar äro Cattaro, Ragusa
och Spalato. Historia. D :s
äldsta innebyggare voro illyrierna. Av
Augustus införlivades D. med Roms
besittningar och efter roinarväldets
fall inträngde i D. gotiska stammar.
På 1000-talet kommo kuststäderna och
öarna under Venedig, medan
fastlandet lydde under Ungern. Från 1718
tillhörde det emellertid Venedig,
tillsammans med vilket det 1797
införlivades med Österrike. Efter 1918
uppställde såväl Italien som Jugoslavien
anspråk på D., som dock 1920
tillerkändes det senare med undantag för
en del mindre områden.
Dalny, se Dairen.
Dalripa, se Ripsläktet.
Dalsland eller Dal, västsvenskt
landskap, gränsande i n. till Värmland,
i v. till Norge och Bohuslän, i s. till
Bohuslän, i ö. till Vänern
(Dalbosjön). D. har en ytvidd av 4,136
kvkm., varav 450 äro vatten. Större
delen av D. är bergigt, med
höjdsträckningar upp till 2—300 m., vilka
övervägande ha en nord-sydlig
längdriktning, överensstämmande med den
förhärskande strykningen hos
bergarterna, som även ger sig tillkänna
i en liknande riktning hos sjöarna.
Bland dessa äro de största Stora Le,
Lelången, Silensjöarna och Laxsjön,
som alla sammanbindas genom den
i Vänern utfallande Upperudsälven och
Dalslands kanal samt de utanför
detta vattensystem fallande sjöarna
Ånimmen och I-Iästefjorden. ö. Dals-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
