Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talare och stilist. Han författade den
svenska socialdemokratins första
program, som antogs 1897.
Danism, från danskan hämtad
språkform.
Danmark, konungarike, bestående av
det egentliga Danmark, Färöarna samt
Grönland. 43,000 kvkm., 3,400,000 inv.
Island, som med D. har gemensam
konung, är numera erkänt som
självständigt. Det egentliga Danmark bestär
av den från den europeiska
kontinenten utskjutande halvön Jylland
(Jut-land) samt de sö. om densamma,
mellan Kattegatt och östersjön belägna
Danska öarna. De största bland
dessa äro Själland, belägen mellan
östersjön och Stora Bält, Fyen mellan
Stora Bält och Lilla Bält, de s. om
dessa belägna Als, Langeland,
Lolland, Falster och Möen samt ö. ut i
östersjön, Bornholm. Geologiskt är
D. ett jämförelsevis ungt land. Om
man undantager Bornholm, som i
detta hänseende hör samman med Skåne,
finnas i D. ej äldre bildningar än
från tertiär- och kritperioden. Dessa
täckas emellertid nästan fullkomligt
av jordarter och träda mera sällan i
ytan, såsom vid Möens Klint, Stevns
Klint (Själland), Mariager och
Aal-borg (Jylland). Större delen av ytan
upptages av moränlera, en mindre del
av ishavslera, västra Jylland av
sandhedar. Jorden är till det mesta
fruktbar. Ej mindre än 3A av ytan upptages
av åker, äng och trädgård. Endast
omkring x/n är skogbevuxen.
Återstoden utgöres av ljunghedar och
flyg-sandsfält med huvudsaklig
utbredning i mellersta och v. Jylland. Dessa
marker ha i stor utsträckning gjorts
produktiva genom skogsplantering
och uppodling. Av den brukade
jorden användes nära hälften till
spannmålsodling, på % odlas foderväxter,
på drygt ya rotfrukter. Havre odlas
på omkring % av spannmålsarealen;
därnäst komma korn, råg och
blandsäd. Boskapsskötseln har på de sista
50 åren utvecklats till ett synnerligen
viktigt näringsfång. Kreatursstocken
är i förhållande till landets folkmåingd
och yta större än i något annat land.
Särskilt produceras smör, fläsk och
ägg till export. För att tillgodose
behovet av kreatursfoder måste
emellertid en betydande mängd
foderämnen importeras. Fisket,
huvudsakligen bedrivet som kustfiske, lämnar
ett avsevärt exportöverskott. På grund
av att Danmark saknar
mineraltillgångar, kol och vattenkraft är
industrin ej av någon större betydelse.
Viktigast äro metallindustri,
livsmedelsindustri och textilindustri. Den
är till stor del förlagd till
Köpenhamn med Frederiksberg. På Lolland
och Falster märkes en betydande soc-
kerindustri, i n. Jylland
cementindustri. D:s ur samfärdselsynpunkt
förmånliga läge har i hög grad främjat
handeln. I fråga om
handelsomsätt-ningens storlek i förhållande till
folkmängden överträffas D. endast av
Holland, Belgien och Schweiz.
Införseln, som är större än utförseln,
omfattar råämnen för industrin,
foderämnen för boskapsskötseln etc., dess
värde uppgick år 1924 till 2,361 milj.
danska kronor. Utförseln omfattar
i främsta rummet produkter av
jordbruk och boskapsskötsel, dess värde
uppgick år 1924 till 2,152 milj. danska
kronor. Det största varubytet sker
med England och Tyskland. D :s
karaktär av sjöland orsakar, att
sjöfarten är det viktigaste samfärdsmedlet;
järnvägsnätet är däremot föga
utvecklat. Trafiken mellan D :s olika
delar samt på Sverige och Tyskland
sker huvudsakligen med ångfärjor.
England, Tyskland, och Sverige äro
de länder, med vilka D. har den
livligaste sjöfarten. D :s liandelsflotta,
av vilken omkring 5/o hör hemma i
Köpenhamn, är i förhållande till
folkmängden större än Sveriges. — D. är
mycket tätt befolkat,
befolkningstätheten är 78 inv. pr kvkm. Av landets
3,400,000 inv. bo 1,800,000 i städerna
och ej mindre än 700,000 i Köpenhamn
med Frederiksberg. Bland övriga
större städer märkas Aarhus, Aalborg,
Horsens och Randers på Jylland,
samt Odense på Fyen.
Under 1800-talet har D. i likhet med
de flesta europeiska länder haft stark
folkökning. År 1800 uppgick
befolkningen till 930,000 inv. — D :s klimat
är ett utpräglat kustklimat med
måttligt varma somrar och milda
vintrar. — D. är ett ärftligt konungarike.
Riksdagen har två kamrar:
Landstinget och Folketinget. Landstinget
har 72 medlemmar valda på 8 år, av
vilka en fjärdedel utses av detta själv
genom proportionella val, de övriga
genom indirekta proportionella val.
Folketinget har högst 140 medlemmar,
valda på 4 år enligt proportionell
valmetod (direkta val). Valrätt och
valbarhet till Landstinget tillkomma
män och kvinnor, vilka fyllt 35 år,
till Folketinget de, vilka fyllt 25 är.
Den lagstiftande makten utövas av
konung och riksdag gemensamt, den
verkställande av konungen, som vid
sin sida har ansvariga ministrar. —
Administrativt indelas D. i 19 amt,
ecklesiastikt i 7 stift. — Historia.
Vid tiden för den germanska
folkvandringen bodde på Jylland jutar
och i Skåne och på öarna daner,
vilket senare namn övergick att
beteckna även jutar och slutligen även
ingick i landets namn. På 900-talet
blev D. ett enhetligt rike, till vilket
Tidens Lexikon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
