Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Diabas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diaba’s, en vanligen finkornig, mörk
eller svart bergart, huvudsakligen
uppbyggd av kalk—natron—fältspat,
augit och magnetit, vartill ibland
kommer olivin (olivindiabas). En del
av den i stenindustrin mycket
använda s. k. svarta graniten utgöres av
diabas. D. förekommer dels som
gångar i andra bergarter och dels
som täcken eller bäddar ovanpå eller
emellan sedimentära bergarter t. ex.
överst på Västgötabergen Kinnekulle,
och Billingen, i Dalarnas och
Ångermanlands sandstensområden. Diabas
kallades, särskilt förr, ofta t r a p p,
ett namn, som beror på dess
förklyft-ning, varav uppkommer benägenhet att
bilda trappstegsartade avsatser.
Diabe’tes, se Sockersjuka.
Diabolisk [-bå’lisk], djävulsk,
satanisk.
Diade’m, ett pannsmycke, vilket
användes redan i forntiden av konungar
och andra högt uppsatta personer. I
Grekland blev D. ett av förnäma
kvinnor omtyckt smycke.
Diado’ker, de fältherrar, vilka efter
Alexander den stores död delade hans
rike mellan sig. Bland de riken, som
så uppstodo, märkas Macedonien, ciet
Seleukidiska riket och det av
Ptole-méerna behärskade Egypten. Dessa
sönderföllo ytterligare i smärre riken.
Dessa riken ha kallats de
hellenistiska, och ur kulturell synpunkt har
man kallat denna tid hellenismens
tidevarv.
Diafa’n, grek., genomskinlig. Den
färg, som olika föremål visa i
genomgående ljus, beror på vilka ljussorter,
som av föremålen i fråga
genomsläppas.
Diafrag’ma, se Mellangärde.
Diagno’s, bestämmande av en
sjukdoms natur.
Diagona’l, en linje, som förenar två
motstående hörn i en plan, rätlinig
figur (t. ex. en rektangel) eller i en
rymdfigur (t. ex. en parallellepiped).
Diagram’. — 1. Bot. En schematisk
teckning av en växtdel (vanligen en
blomma) i ett mot huvudaxeln
vinkelrätt plan. — 2. MeJc.
Arbetsdia-gram benämnas grafiska
framställningar av t. ex. ångans tryck och
volym vid olika tidsmoment i en
ångmaskin, gasernas tryck och volym i en
explosionsmotor. Genom
arbetsdia-grammen möjliggöras noggranna
bestämningar av det nyttiga arbetet,
som gasen eller ångan utför.
Registreringen av dylika
tryckvolymdia-gram sker med tillhjälp av en
indikator. Hastiglietsdiagrammen
åskådliggöra växlingarna i en maskins
hastighet. — 3. Mat. och stat. Se Grafisk
framställning.
Diako’n var i den gammalkristna
kyrkan medhjälpare till församlings-
f örestån daren och handhade mera
prakriska angelägenheter särskilt
kärleksverksamheten. Inom romerskt och
grekiskt katolska kyrkan blevo D.
medhjälpare i gudstjänsten och
indelades i olika grader subdiakoner och
arkidiakoner (jfr Ärkedjäkne). I den
lutherska kyrkan ha D. samma
ställning som i den gammalkristna
kyrkan och betecknar personer, som ägna
sig åt praktisk kärleksverksamhet.
Svenska diakonsällskapet stiftades
1898. Utbildningstiden för D. är 3—4
år.
Diakoniss’a, kvinnlig motsvarighet
till diakon*. I Sverige upprättades
den första D.-anstalten 1851.
Numera finnas c :a 500 D. i Sverige.
Utbildningstiden är 4—5 år och
försiggår å anstalter vid Ersta i Stockholm
samt i Härnösand och Göteborg.
Sa-mariterhemmet i Uppsala verkar i
samma riktning som dessa anstalter.
Dialek’t, se Folkmål.
Dialekti’k, diskussionskonst. —
Filosofiskt användes D. att beteckna ett
på påståenden (tes) och motståenden
(antites) byggd slutledning samt även
om konsten att med logiska former
förvilla motståndaren.
Dialog [-lå’g], samtal; litterärt
alster i samtalsform.
Dialy’s, metod att skilja lösta
ämnen från varandra. Därvid användas
djur- el. växthinnor, som endast
genomsläppa det ämne, vars molekyler
äro minst.
Di’amagnetism’. I motsats till
magnetiska ämnen såsom järn synas de
diamagnetiska ämnena stötas bort
från en magnetpol. En nål av ett
dia-magnetiskt ämne, fritt upphängd
mellan ett par kraftiga magnetpoler,
inställer sig ej längsefter utan
vinkelrätt mot förbindelselinjen mellan
polerna. Starkast diamagnetiskt är
vis-mut. Att ett ämne uppträder
diamagnetiskt kan anses bero på att
omgivande ämne (luften) påverkas
starkare av magnetpolerna; egentligen äro
alla ämnen ehuru i olika hög grad
magnetiska.
Diaman’t, kol, som kristalliserat i
kristallformer, tillhörande det
reguljära systemet. D. äro i allmänhet
färglösa eller svagt färgade; även
gula, blå eller svarta diamanter finnas
dock. D. är det hårdaste av alla i
naturen förekommande ämnen, dess
ljusbrytningsförmåga och
färgspridningsförmåga är mycket stor. De
numera mest betydande
diamantgruvorna äro belägna i Syd-Afrika. I
första rummet användas D. som
ädelstenar till smycken. Efter
slipnings-formen benämnes D. briljanter,
ta-velstenar, rosenstenar m. m. De
största diamantsliperierna äro belägna i
London, Amsterdam och Antwerpen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
