- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
549-550

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dityramb ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dityram’b, hos grekerna en sång,
sjungen av körer vid
Dionysosfester-na. D. utvecklades konstnärligt bl. a.
av skalden Pindaros. Numera
betecknar D. en lyrisk dikt av stark
hänförelse (ex. slutet av Tegnérs Svea).

Di Va, uppburen skådespelerska.

Diva’n, en låg och bred österländsk
soffa utan ryggstöd och karmar. —
Turkiska regeringen kallas ofta divan.

Diversen’», skiljaktighet. Gående i
olika riktning.

Divertissemang’, förströelse, mindre
skådespel, dans el. balett, t. ex. som
en del av en opera.

Di’vide et im’pera, lat., ”söndra och
härska”; splittra motståndarna för att
sedan lättare besegra dem.

Dividen’d. — 1. Mat., det tal, som
skall divideras (delas). — 2. D.
användes även för att beteckna
vinstandel i ett ekonomiskt företag liksom
för ‘ att beteckna den utdelning, som
vid en konkurs kommer
fordringsägarna till godo.

Divi’na Comme’dia, ”den gudomliga
komedin”, dikt av Dante*.

Divination, aning, ingivelse,
förutseende av kommande händelser och
tilldragelser.

Divisi’bel, delbar.

Division, delning, ett av de fyra
enkla räknesätten. Genom D. finner
man, huru många gånger ett tal (d
i-v i s o r n) innehålles i ett annat tal
(dividenden). Tecknet för
division är : eller bråkstreck. Användes
tecknet :, skrives dividenden före och
divisorn efter tecknet; användes
bråkstreck, skrives dividenden över och
divisorn under strecket.

Dix’i, lat., ”jag har talat”.
Uttrycket: ”Dixi et salvavi animam meam”,
hämtat från profeten I-Iesekiel,
betyder ”jag har talat och räddat min
själ”.

Dix’miiiden [-möjden], liten stad vid
Yser, Belgien, bekant från
världskriget, då den fullständigt ödelädes.

Djing’is Khan (Temudjin), 1162—
1227, mongolisk erövrare, som omkring
1200 underlade sig mongolstammarna
mellan Bajkalsjön och Amurfloden och
därpå en del turkiska grannstammar.
1206 blev D. ”storkhan” och
utvidgade under de följande åren sitt välde
med erövringar av bl. a. nordkinesiska
riket och det muhammedanska riket
Kovaresmien i Turkestan. Efter
härjandet av de nordindiska provinserna,
fortsattes erövringarna över Kaukasus
till Krim. Efter D :s död delades hans
ofantliga välde mellan sönerna.

Djinn, i österländsk mytologi
andeväsen.

Djonk, se Junk.

Djungel, från Indien
härstammande benämning på tropisk urskog med

tät undervegetation av buskar,
gräs-och slingerväxter.

Djupbergarter (el. a b y s s’i s k a
bergarter), kallas sådana bergarter
(t. ex. granit, diorit, gabbro), vilka
bildats genom att en glödflytande
massa (magma) stelnat på större djup
under jordytan. De utmärkas av att
massans alla beståndsdelar stelnat
som kristallkorn, ofta äro de
grovkorniga. I motsats till D. menas med
ytbergarter sådana, vilka
stelnat ovanpå eller nära jordytan. Se
vidare Bergarter.

Djuphavsavlagringar, sediment, som
bildas ute på de stora oceandjupen.
Jfr Globigerinaslam, Radiolarieslam,
Röd djuphavslera.

Djupviken, municipalsamhälle och
hamnplats vid Bottniska viken 1 mil
s. om Umeå, s. Västerbotten. 500 inv.

Djur (Animalia). De levande
organismerna indelar man i djur och
växter, dock utan att gränsen alltid kan
dragas på ett otvetydigt sätt. D. ha
förmåga av frivillig rörelse samt
känsel, men även en del växter besitta
rörelseförmåga och reagera för
intryck. Växterna uppbygga av
oorganiska ämnen organisk substans och
upptaga därför ur luften kolsyra samt
avge syre. D. förbränna organiska
ämnen till oorganiska och upptaga
därför ur luften syre och avge
kolsyra. Även detta kännetecken
stämmer dock ej alltid. Andra osäkra
särmärken äro, att i växterna
förekomma cellulosa och klorofyll. För
fler-celliga organismer är dock i
allmänhet skillnaden utpräglad. När det
gäller encelliga varelser, är gränsen mera
svår att draga, och man har velat
utskilja en avdelning bland dem, som
varken räknas till D. el. till växter.

Man indelar D. i huvudavdelningar,
provinser, t. ex. ryggradsdjur, dessa
i sin tur delas i klasser, t. ex.
däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur och
fiskar. Klasserna delas i ordningar,
t. ex. bland däggdjur människor, apor,
rovdjur m. fl. Dessa slutligen delas i
släkten med en el. flera arter.

Djurgården, halvö tillhörande
Stockholms stad mellan Östermalm och
Lilla Värtan. 15.7 kvkm. Delas av
Djurgårdsbrunnsviken och
Djurgårds-brunnskanalen i två delar, en nordlig
och en sydlig; i dagligt tal avser man
med ”Djurgården” den senare. Där
ligger Nordiska museet med dess
fri-luftsavdelning Skansen.

Djurkol, kol, som erhålles genom
upphettning av animaliska ämnen
(vanligen slakteriavfall) utan
lufttillträde. D. har stor förmåga att
uppsuga färgämnen ur vätskor och
användes på grund härav som
avfärg-ningsmedel bland annat vid
socker-raffinering.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free