Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drog, till beredning av läkemedel
använt råämne (t. ex. torkade blad,
rötter, frön el. dyl.).
Drogden, sund mellan Saltholm och
Amager, ö. Själland, Danmark.
Dromeda’r, se Kameldjur.
Drommen, 1,140 m. högt fjäll i
Jämtland, v. om Storsjön. Vid
fjällets fot turistorten Bydalen.
Droppsten, se Stalaktiter.
Dro’sera, se Sileshår.
Drots, kallades under medeltiden
konungens närmaste man. Senare
blev D. en tom titel, som tilldelades
någon storman. 1614 förenades med
D. presidentskapet i Svea hovrätt och
1634 blev D. en av de fem
riksäm-betemännen till 1686, då ämbetet
lämnades obesatt.
Drottningholm, kungligt slott vid
Mälaren 1 mil v. om Stockholm.
Bakom slottet vidsträckt och vacker park.
Drouet [droä’1, J. B., 1763—1824,
fransk revolutionsman, bekant för att
lia igenkänt konungaparet (Ludvig
XVI) under deras flykt 1791 och
föranstaltat deras häktande i Varennes.
Drui’der, de forna gallernas och
bri-tannernas präster, vilka även
tjänstgjorde som skalder, medicinmän och
domare. D. utgjorde en klass med
fast organisation och stort inflytande
och tillhörde de främsta familjerna.
Drum’Iin (pluralis drumlins), geol.,
beteckning för ett slag av välvda, i
landisens rörelseriktningar utdragna
ryggar el. kullar, som bestå av
bottenmorän.
Drunkning, se Livräddning.
Drury Lane Tlieatre [dro’ri lejn
thi’8ete], den äldsta talscenen i
London, innehar ehuru ej statsunderstödd
ställningen av ett slags nationalteater.
Druser, folkstam i mellersta Syrien,
D. ha under sista tiden befunnit sig i
uppror mot Frankrike, under vilket
Syrien för närvarande lyder.
Druvsocker, dextros, glykos [kem.
formel C0I-L2O0] tillhör de så kallade
enkla sockerarterna, som ej under
upptagande av vatten kunna
sönderfalla i andra sockerarter. D.
förekommer i söta bär (särskilt
vindruvor) och frukter samt i honung. D.
finnes även i djurorganismen samt i
urinen från personer, som lida av
sockersjuka. Handelns stärkelsesocker
el. potatissocker är D. (ej rent), som
fabriksmässigt framställts genom
kokning av stärkelse med utspädd
svavelsyra. Vanligt D. är optiskt aktivt och
vrider polarisationsplanet åt höger,
varav namnet dextros.
Dry [draj], eng., torr. D. användes
om spritdrycker.
Drya’der, i den grekiska
gudasagan namn på kvinnliga naturväsen.
Dry’as (fjällsippa), en vitblommig
fjällväxt med små, läderartade blad,
som också finnes fossil i botten på
södra Sveriges torvmossar, bevarad
ifrån istidens slut, då en fjällflora
levde där.
Dryden [dra’jden], J., 1631—1700,
engelsk skald, på sin tid högt skattad
för sina dramer och lustspel.
Dräktighet. — 1. Sjöv. Enligt äldre
språkbruk var ett fartygs D. dess
förmåga att bära last, det vill säga dess
deplacement mellan vattenlinjen, då
fartyget ej var lastat men i övrigt
färdigutrustat, och lastvattenlinjen.
Numera betecknas med
bruttodräk-tighet rymden av alla fartygets rum
och med netto dräktighet rymden av
alla rum utom besättningens rum,
navigationshytt, maskinrum, kolboxar
o. dyl. Dräktigheten mätes i ton
(registerton). Ett ton = 2.83 kbm. —
2. Zool. D. inträder, när ägget
befruktats, och kännetecknas av
brunstens upphörande och av ansvällning
av livmodern. Vid tiden för födelsen
svälla blygdläppar och juver. D.-tiden
varierar och är i allmänhet längre för
större djur: ston 340 dagar, kor 280
dagar, suggor 115 dagar, kattor 55
dagar, kaniner 30 dagar.
Dräll, förr 3-skaftad, numera 4- el.
5-skaftad linnevävnad (duktyg,
ser-vietter) med mönster vanligen i
stjärnor el. rutor.
Dränera, täckdika, avleda vatten.
Drätsel, de svenska kommunernas,
speciellt städernas, finansförvaltning.
Dröbak, stad vid Oslofjorden, sv.
Akerlius fylke, sö. Norge 2,000 inv.
Badort. I stadens närhet ligger
Os-karsborgs fästning.
Dröbaksund, Oslofjordens smalaste
del, belägen omkring 4 mil s. om Oslo.
Dröglapp, ett hudveck, som
nedhänger på undersidan av en del
nötkreaturs hals.
Dröppel, se Gonorré.
Dschaf (Djauf). — 1. Oas i n.
Arabien. — 2. Oas i sv. Arabien.
DscliungarPet, centralasiatiskt, under
Kina lydande öken- och stäppområde
mellan Altai och Tianschan, med en
del oaser och gamla städer vid foten
av den senare bergskedjan. Genom
passen mot v. ryckte på sin tid
hun-nerna, mongolerna och kalmuckerna
mot Europa.
Ds.fa’far, vesir hos
Harun-el-Ra-schid.
Dsjid’da, arabisk stad vid Röda
havet, Mekkas hamnstad, 30,000 inv.
D-sträng, uppifrån räknat tredje
strängen på violinen, andra på
altfiolen, violoncellen och kontrabasen. Den
har d dur till grundton.
DuaJis’m, en åskådning, där två
olika saker el. principer antagas för att
förklara ett problem. Inom filosofin
avser D. den åskådning, som antager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
