Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dulong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor utsträckning i de tropiska
delarna av Asien ocli Afrika och är
dessa trakters viktigaste sädesslag. I
s. Europa och i Amerika odlas D.
numera även som foderväxt.
Durskala, diatonisk skala, i vilken
de halva tonstegens plats är mellan
3:e och 4:e samt 7 :e och 8:e tonerna.
Duse [do*se], Eleonora, f. 1859,
ryktbar italiensk skådespelerska, främst
bekant för sina tolkningar av tragiska
roller (Kameliadamen, d’Annunzios
dramer), har gästspelat i flera länder
och efter en lång frånvaro åter
börjat uppträda 1923.
Dussin, tolv stycken. I
sammansättningar såsom t. ex. dussinvara
användes D. i förklenande betydelse.
Dusö’r, drickspengar.
Duvbo, municipalsamhälle, s.
Uppland, förstadssamhälle till Stockholm.
1,750 inv.
Duvfåglar (Columbte) ha medelstor,
vid roten mjuk näbb, korta ben med
tre tår framåt och en tå bakåt samt
medellånga, spetsiga vingar. De äro
goda flygare och leva av vegetabilier.
Ungarna, som vid födelsen äro nakna,
uppfödas till en början med en
mjölk-liknande avsöndring från de pariga
krävorna hos bägge föräldrarna.
Duvsläktet (Columba) har två
arter i Sverige. Skogsduvan
(Columba fenas) är gråblå med
mörkare fläckar på vingarna. Den är vanlig
i Sverige och häckar i lövskog.
Ringduvan (C. palumbus) är gråblå med
vit fläck på halsens sidor samt något
större än föregående (c:a 40 cm. lång).
Den häckar vanligen i . barrskog.
Klippduvan (C. livia) har två
svarta tvärband å vingen, finnes i
Medelhavsländerna och är stamfader till
tamduvan, vilken senare finnes i mänga
olika varieteter, den vanligaste
brevduvan. Förvildade duvor visa ofta
klippduvans fjäderdräkt. —
Turturduv-släktet (Turtur) har en art
turturduva, som enstaka gånger
förekommer i Sverige. Den har brun rygg,
vinröd färg å hals och bröst samt vit
buk.
Duvhök, se Höksläktet.
Duvpost grundar sig på brevduvans
benägenhet att återvända till sin
hemort även när den bortförts långa
avstånd. D. har egentligen endast haft
praktisk betydelse i krig. Under
Paris belägring 1870—71 fördes duvor i
luftballong från staden, dit de sedan
återvände med på fotografisk väg
förminskade brevkopior. En duva kunde
på så sätt medföra 30,000 brev.
Dvi’na, en av n. Rysslands största
floder, uppkommer av tvenne
källflo-der, Vytjegda och Suhoma, och
utfaller i en vik av Vita havet, strax n.
om staden Arkangelsk. D. står ge-
nom Alexanderskanalen i förbindelse
med Volga.
Dvordk [dvå’rsjak], A., 1841—1904,
böhmisk kompositör, skapare av
symfonier (Från Nya Världen),
uvertyrer, operor samt kammarmusik.
Dvärg. Som D. brukar man
rubricera personer, vilka som fullvuxna ha
en kroppslängd under 110—120 cm.
Orsakerna kunna vara av flera slag. I
en del fall beror D. på rubbningar i
den inre sekretionen, men även andra
sjukdomsprocesser kunna ligga bakom.
Äkta D. kallar man sådana, som äro
väl proportionerade.
Dvärgfolk, gemensam benämning på
lågt stående, småväxta folkraser.
Kroppshöjden är hos D. mindre än
1.5 m. D. tycks flerstädes ha utgjort
urbefolkningen men bebo nu endast
mindre delar av det inre Afrika och
Asien. På gränsen till D. stå en del
i polartrakterna levande folk, t. ex.
lappar och eskimåer.
Dvärgpinscher, se Hundraser.
Dvärgträd. Genom otillräcklig
näring och omsorgsfull beskärning kan
man erhålla miniatyrformer av träd,
exempelvis barrträd, vilka trots hög
ålder (50—100 år) endast nå en höjd
av omkring % m. D. odlas för
pryd-nadsändamål särskilt i Japan och
betinga där höga pris. — Genom att
ympa äpple- el. päronkvistar på
kvitten, paradisäppelträd el. dyl. kan man
erhålla fruktträd, vilka lämna frukt
betydligt tidigare än vanliga
fruktträd men i stället ha kortare
livslängd.
Dy. — 1. Kem. Tecken för en atom
dysprosium. — 2. Geol. Beteckning för
starkt multnad torv, torvdy.
Dy’asperioden, geol., detsamma som
permperioden*.
Dybböl, dansk socken vid Alssund,
bekant för de hårda strider, som där
utkämpades under dansk-tyska
krigen 1848—59 och 18G4.
Dyck [dajk], A. van, 1599—1641,
flamländsk målare, elev av Rubens,
främst ryktbar som porträttör och som
sådan verksam i Italien och från 1631
i England som Karl I:s hovmålare. D.
var utomordentligt produktiv; hans
målningar kännetecknas av förfinad
elegans och kokett, stundom
sentimental grace. Bland D: s berömdaste
dukar märkas målningarna av Karl I
och hans familj samt av medlemmar
av den engelska aristokratin.
D. Y. G., De yngre gubbarna,
radikal studentförening i Lund, som bl. a.
verkar för folkupplysning genom
utgivande av skriftserier.
Dygn. Tiden från det solen står
rätt i söder tills den åter kommer i
detta läge kallas ett s o 1 d y g n.
Soldygnets längd är något olika under
årets lopp, varför man för den bor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
