Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ego ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E’go, lat., jag.
Egoism, själviskhet, egennytta.
Egotism, sjiilvförgudning.
Egypten, sedan 1922 självständigt
kungarike, till en viss grad dock
under engelsk kontroll. 1 milj. kvkm.
14 milj. inv. I-Iuvudstad Kairo, 800,000
inv. E. upptager nö. hörnet av
Afrika jämte Sinaihalvön, gränsar i v.
till italienska Nordafrika med 25 :e
meridianen som gräns, i s. till Engelsk
-egyptiska Sudan med 22 :a
breddgraden såsom gräns, i ö. till Röda
havet och Palestina. Omkring 97 %
av landets areal är öken, endast
något över 3 % odlingsland, bildat av
deltat och en smal remsa närmast
floden .i den 10—30 km. breda Nildalen
samt några oaser.
Sinaihalvön och Arabiska öknen
(landsträckan mellan Nildalen och
Röda havet) äro bergiga med höjder upp
till 2,000—2,G00 m. Libyska öknen,
landet v. om Nildalen, bildar lägre
bergsplatåer och har i n. depressioner,
som ligga under havets nivå
(Fayum-bäckenet m. fl.).
Landets klimat är ytterligt torrt
med endast sällsynta lokala störtregn,
ofta med årslånga mellantider.
Medeltemperaturen är i januari 15—20°
C., i juli 25—30°, för året 20—25° med
betydande växlingar, ända till 30°
och mera, mellan dag och natt. I
n. E. äro nö.-vindar förhärskande,
som föra med sig någon svalka frän
havet. Nildalens och deltats
bördighet betingas helt och hållet av Nilen.
Genom de stora nya dammarna vid
Assuan i övre E. regleras
bevattningen så, att icke allenast stora arealer
kunnat läggas under odling, utan
även genom vattnets jämnare
utpor-tionerande på årstiderna flera
skördar pr år kunna utvinnas på samma
areal. I samband härmed ha
omfattande dräneringsarbeten inom
Nildel-tat även utförts. Ers förnämsta
jordbruksprodukter äro, utom sädesslagen
(vete, ris, majs m. fl.), bomull,
sockerrör, oliver och sydfrukter. Särskilt
av betydelse är bomullen på grund av
dess höga kvalitet, den spelar också
den ojämförligt största rollen i
landets export (bortåt 1 miljard kronor).
Jordbruket är landets väsentliga
inkomstkälla; mellan 60 och 70 % av
befolkningen är jordbrukare (lösa
arbetare, småbrukare och arrendatorer).
En betydande del av jorden är i
händerna på större bolag och enskilda
storgodsägare. Den lägre
jordbruksbefolkningen (fellahs) har en
ytterligt låg levnadsstandard.
Industrin är i det hela av ringa
betydelse, till största delen mera
hantverksmässig. Bergsbrukets produkter
spela också en underordnad roll i lan-
dets ekonomi; de viktigaste äro
manganmalmer (från Sinai) och fosfater.
Statsfinanserna äro goda, tack
vare i främsta rummet jordbeskattning
och exporttull på bomull.
Kommunikationerna förmedlas inom landet av
Nilen och dess kanaler samt av ett
relativt väl utvecklat järnvägssystem.
Utrikeshandeln går till det mesta över
Alexandria, landets största
handelsstad (450,000 inv.).
Ers befolkning anses till väsentlig
del härstamma från de gamla
egypterna och räknas till den semitiska
folkstammen. Islam omfattas av mera
än 90% av befolkningen; 8% äro
koptiska kristna med patriarken av
Alexandria som överhuvud, övriga
religionsbekännare äro mest
romerskkatolska och judar. Se f. ö. under
Nilen, Suez, Kairo, Alexandria.
Historia. Den
fornegypti-ska tiden (till 332 f. Kr.). Ur
Nildalens ursprungliga småriken
utbildade sig så småningom två stater,
Nordriket och Sydriket, vilka
omkring 3400 f. Kr. enades till ett rike.
Man brukar indela den följande tiden
efter de härskande dynastierna.
Under 3 re—6 re dynastierna (gamla
riket, omkring 2980—2475) gick E.
oerhört framåt (från denna tid stamma
de stora pyramiderna) men sedermera
följde en tid av inre strider, tills riket
åter enades under 11 re och 12 re
dynastierna (mellersta riket, 2160—178S).
Härefter uppkommo åter inre
stridigheter. Ett semitiskt folk, hyksos,
begagnade sig av dessa och lyckades
erövra E., vilket de sedan behärskade
ungefär ett sekel. De fördrevos av en
tebansk furste, varefter E rs största
blomstringsperiod vidtog under 18 re
—20 re dynastierna (nya riket, 1580—
1090). E. uppdelades sedan i mindre
furstendömen och kom en tid under
etiopernas välde, därefter under
assyriernas. 6G3 fördrevos emellertid
inkräktarna och i E. härskade den 26 re
eller saitiska dynastin. 525 intogs
E. av perserna, och 332 lade Alexander
den store det under sitt välde. Den
fornegyptiska tiden är märklig för
den höga kulturella utveckling, som
karakteriserade den. Från denna tid
stamma storartade byggnadsverk
(pyramider, tempel) rikt prydda med
fristående skulpturer och reliefer.
Särskilt matematik och astronomi stodo
hos de gamla egypterna högt. De
voro ett fredligt folk av konservativ
läggning. Deras kultur stelnade sä
småningom i tomma former och
kraftfullare grannfolk underkuvade dem.
— Den g r e k i s k-r o m e r s k a tiden
(332 f. Kr.—640 e. Kr.). Vid delningen
av Alexander den stores rike kom E.
under Ptolemaios, som med E.
införlivade Palestina, Fenicien och Cypern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
