Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekvator ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bygger på det förhållandet, att två
lika stora tal förbli lika stora, om
man ökar el. minskar dem el.
multiplicerar el. dividerar dem med lika
stora tal. En ekvation med flera
obekanta kan ej lösas, för så vitt
ej andra ekvationer finnas, i vilka
dessa ingå; det måste finnas lika
många ekvationer som obekanta. —
En ekvation, i vilken den obekanta
förekommer i n: te digniteten, säges
vara av n:te graden. — Ekvationer,
ofta av mycket invecklad karaktär,
och för vilkas lösning andra än
alge-braiska räkneoperationer erfordras,
spela en viktig roll inom
matematiken. Vetenskapen om ekvationerna
kallas ekvationsteori. I den
analytiska geometrin använder man
sig av ekvationer för behandling av
geometriska problem av skilda slag.
(Jfr Analytisk geometri och
Koordi-nater). Ekvationslära, se Ekvation.
Ekva’tor. — 1. Geogr., den cirkel
runt jorden, vilkens plan går
vinkelrätt mot jordaxeln genom jordens
medelpunkt. — 2. Astr., den cirkel på
himmelssfären, i vilken jordekvatorns
plan ligger.
Ekvatorialström. — 1. Varm
havsström, som från trakten av ekvatorn
rör sig i riktning mot polerna. E.
gå längs havens västsidor, detta pä
grund av jordens rotation. — 2.
Luftström i de högre luftlagren, vilken
rör sig från trakten av ekvatorn i
riktning mot polerna.
Ekva’torshöjd, vinkeln mellan
ekvatorn och en orts horisont. Denna är
densamma, som vinkeln mellan
jordaxeln och ortens lodlinje.
Ekvilibris’t, en som kan balansera,
lindansare.
EkvinoxMer, de punkter i
jordbanan, där dag och natt äro lika långa,
d. v. s. vår- och
höstdagjämnings-punkterna (21 mars och 23 sept.).
Ekvivalc’nt, kem. En
gramekviva-lent av ett ämne är den mängd, som
kan ersätta eller som motsvarar ett
gram väte. Eftersom syreatomen har
två valenser, kan varje atom syre
ersätta två atomer väte. 8 gram syre
(syrets atomvikt är 16) kunna
därför i kemiska föreningar ersätta 1 gr.
väte. Syrets ekvivalenttal är därför
8, liksom i allmänhet ekvivalenttalet
•är atomvikten dividerad med
valenser-nas antal. Syrets gramekvivalent är
8 gr.
Elabore’ra, utarbeta, utförligt
utveckla.
Élan [elang’], fr., hänförelse,
lyftning, sclnvung.
Elasticite’t är egenskapen hos
kroppar att efter sträckning, böjning,
vridning el. sammantryckning återtaga
sin ursprungliga form. Påverkas en
kropp så kraftigt, att den efteråt ej
återtar sin ursprungliga form, säges
elasticitetsgränsen vara överskriden.
Vissa kroppar äro tänjbara över
elasticitetsgränsen, t. ex. dragen
ståltråd, andra äro spröda och gå sönder,
om elasticitetsgränsen överskrides,
t. ex. glas. — Flytande kroppar visa
E. gentemot volymförändringar, hos
gasformiga kroppar motsvaras E. av
trycket.
Elaslislc, jfr Elasticitet.
El’ba, en till Italien hörande ö,
belägen i Medelhavet mellan Corsica och
italienska fastlandet, 224 kvkm. 31,000
inv. ön är mycket bergig men väl
odlad (vin och oliver). E. var tidigt
känd för sina rikliga
järnmalmstill-gångar. Huvudort Portoferraio pä n.
kusten av ön. Under åren 1814—15 var
E. såsom furstendöme upplåtet till
Napoleon I.
El’be, en av Tysklands största
floder, upprinner i Böhmen på s. sidan
av Riesengebirge, flyter i huvudsaklig
nordvästlig riktning genom Böhmen
och Nordtyska låglandet och
utmynnar i Nordsjön. Längd 1,160 km.
Viktigaste bifloder äro från vänster
Mol-dau, Eger, Mulde och Saale, från
höger Havel. E. är segelbar från
sam-manflödet med Moldau och är en av
Tysklands viktigaste trafikleder med
kanalförbindelser med östersjön
(Nord-östersjökanalen) och med flera av
mellersta Tysklands floder.
El’berfeld, stad i preussiska
provinsen Iihenlandet, nv. Tyskland,
sammanbyggd med staden Barmen,
157,000 inv. En av Tysklands
förnämsta handels- och industristäder.
Huvudsakligen textil- och
färgämnes-industri.
Erbing, stad vid en flod av samma
namn, Ostpreussen, Tyskland. 65,000
inv. Järnindustri, skeppsvarv.
EPbrus, slocknad vulkan i
Kaukasus, dess högsta topp 5,600 m. ö. h.
Eld, se Förbränning.
Elddon. För erhållande av eld
användes av primitiva stammar verktyg
av olika slag. I en del sådana
frambringas värmen genom gnidning av
tvenne trästycken mot varandra t. ex.
en pinne, som roteras med händerna
mot ett trästycke. Det av nötningen
framkallade värmet antänder det
bildade trämjölet. Vid ett annat slags
E. frambringas värmet genom att
luften i ett rör kraftigt hoppressas
medelst en i röret löpande kolv. Sådana
apparater gjorda av bamburör
användas i Bortre Indien och pä
Bor-neo. Det alstrade värmet antänder
ett på kolvens undersida anbragt
stycke fnöske. Vid ett tredje slags
E. använder man sig av gnistor, som
framkallas genom att slå tvenne
hårda föremål (flinta och stål, svavelkis
el. dyl.) mot varandra. De bildade
Tidens Lexikon.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
