- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
613-614

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska motorer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

då i fältmagneternas massa
tillräcklig remanent magnetism finnes, för
att maskinen skall kunna arbeta upp
sig. I en generator kan
fältmagneternas lindning vara antingen
kopplad parallellt med ankarets lindning
(shuntgenerator) eller i serie
(seriegenerator). Även en kombination
mellan de bägge typerna, den s. k.
com-poun dgeneratorn, finnes.

Likströmsmotorerna äro
konstruerade på i princip samma sätt som
likströmsgeneratorerna.
Likströmsmotorer med shuntkoppling utmärkas av
att varvantalet är i det närmaste
konstant även vid varierande belastning.
Motorer med seriekoppling
karakteriseras av ett varvantal, som hastigt
sjunker vid växande belastning. Där
jämn hastighet ej fordras, t. ex. vid
spårvägsdrift, hava sistnämnda
motorer emellertid på grund av andra
egenskaper stor användning.

Växelström sgeneratorerna hava i
regel fältinagneter, som matas med
likström, monterade på ett roterande
hjul (rotorn), men fasta induktorer
(statorn), vilket underlättar
strömmens uttagande. I en trefasgenerator
finnas å statorn tre enfaslindningar
med en sådan placering, att
strömmen i de tre lindningarna efter
vartannat med en tredjedels periods
mellanrum erhåller samma värden.

Med en växelströms frekvens förstås
det antal gånger under en sekund,
som strömmen har samma riktning
och styrka. En växelströms effektiva
strömstyrka, som skiljes från såväl
den momentana som den maximala
strömstyrkan, är lika med styrkan
hos den likström, som under en viss
tidsperiod i växelströmmens ledning
skulle åstadkomma samma
energiutveckling som den energiutveckling,
växelströmmen själv åstadkommer.
En växelströms effektiva spänning
definieras på liknande sätt.

Växelström kan transformeras till
likström t. ex. i en motorgenerator.
Växelströmmen får i detta fall driva
en motor, på vars axel är anbragt en
likströmsgenerator. För
transforme-ring av växelström av en spänning
till växelström av en annan
spänning användas transformatorer, som
i princip kunna sägas bestå av en
järnring, på vilken äro upplindade
två trådspolar, den ena med grövre
tråd i få varv, den andra med finare
tråd i många varv. När växelström
ledes genom t. ex. spolen med mänga
varv, induceras i spolen med få varv
en växelström med lägre spänning än
den ursprungliga.

Enfasväxelströmsmotorer användas
i praktiken blott för vissa speciella
ändamål t. ex. järnvägsdrift.
Trefasmotorerna, särskilt trefasinduktions-

motorerna, som äro asynkrona, d. v. s.,
vilkas varvtal ej stå i ett
oföränderligt förhållande till strömmens
periodtal, hava såsom enkla och driftsäkra
fått en betydande användning.

Elektriska motorer, se Elektriska
maskiner.

Elektriska måttsenheter. De E., som
användas för vetenskapligt bruk,
kunna härledas ur C. G. S.-systemets
tre grundenheter (cm., gr., sek.). Den
elektrostatiska enheten för
elektrici-tetsmängd är den elektricitetsmängd,
som påverkar en annan lika stor
elektricitetsmängd på en cm :s avstånd
med en kraft av en dyn. Den i
praktiken använda enheten, en coulomb,
är 3 * 10° dylika enheter. Enheten för
strömstyrka är styrkan hos den ström,
som, då den i en cirkelformig bana
med radien en cm. omkretsar en
magnetpol av styrkan ett, åverkar
magnetpolen med en kraft av en dyn för
varje cm. av periferin. En ampére
är en tiondel av denna enhet.
Enheten för potential definieras som den
potentialskillnad, vilken måste finnas
mellan ändpunkterna av en
ledningstråd, för att energiutvecklingen i
träden för varje sekund skall bliva
en erg, om den genom löpes av en
ström, vars styrka är lika med
enheten för strömstyrka. En volt är
10s sådana enheter. Enheten för
motstånd är motståndet hos en
ledningstråd, som, då
potentialdifferensen mellan dess ändpunkter är
lika med enheten för potential,
genomlöpes av en ström, vars styrka är
lika med enheten för strömstyrka. En
ohm är 10° dylika enheter. Som mått
på den elektriska energiutvecklingen
per tidsenhet (effekten,
arbetsförmågan) användes i allmänhet en watt,
som är 107 erg, det vill säga en joule
per sekund. En kilowatt är 1,000 watt.
En watt-timme (den vanliga enheten
för energi) är 3,600 joule. Enheterna
ampére, ohm, volt och watt motsvara
varandra. Ifråga om de tekniska
definitionerna på ohm och ainj)ére se
Elektricitet.

Multiplikator.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:22:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free