Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Essens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inv. En av Tysklands största
fabriksstäder. Främst järnindustri
(Kruppverken).
Essens [essang’s], (egentligen)
väsende; välluktande olja till parfymer
o. dyl.
Essentiell [-tsiell’], väsentlig,
nödvändig.
Essex [ess’iks]. —1. R. Devereaux, earl
av E., 1566—1601, gunstling hos
drottning Elisabet, 1593 medlem av Privy
Council, arbetade för en verksammare
utrikespolitik, särskilt riktad mot
katolicismen. E. blev 1599
generalguvernör på Irland men ådrog sig snart
Elisabets misshag och avskedades frän
sina ämbeten. Efter misslyckade
förrädiska intriger blev E. avrättad. —
2. Se Cromwell.
Essex [ess’iks], grevskap i ö.
England, n. om Thames mynning. 4,000
kvkm. 1,300,000 inv. Huvudnäring
åkerbruk.
Ess’ing:en, Stora och Lilla, holmar
i Mälaren tillhörande Stockholms stad.
0.84 kvkm. 1,300 inv.
Ess’ling:en, stad i Wiirtemberg, vid
Neckar, ö. om Stuttgart. 38,000 inv.
Maskin- och textilindustri. Vinodling.
Ess moll, molltonart med sex b
som förtecken framför h, e, a, d, g
och c samt med ess till grundton och
gess dur till parallelltonart. E.
förväxlas enharmoniskt med diss moll.
Es’te, gammal berömd italiensk
furstesläkt, bland vars medlemmar
märkes Alfonso I, 1486—1534, förmäld med
den ryktbara Lucrezia Borgia.
Esteti’k, läran om skönhetsvärdena.
I den äldre filosofin antog man
existensen av det absolut sköna, ett ideal,
som aldrig fullt kunde nås. Så
småningom har man inom E. mera
kommit att undersöka skönhetsvärdena ur
psykologisk synpunkt. Ingenting är
skönt i och för sig utan endast i den
mån det framkallar ett skönhetsintryck
hos åskådaren. Olika människor
reagera på olika sätt. Den härskande
smaken under olika tidsperioder
spelar in. Olika raser, olika kulturer
betinga olika mottaglighet för speciella
skönhetsvärden. På så sätt utvecklar
sig E. mera till en psykologisk
vetenskap, till en lära om hur människor
reagera inför olika slags konstnärliga
skapelser, naturscenerier m. m.
Es*tland (estländska Eesti),
republik på ö. sidan av östersjön. 47,500
kvkm. 1,110,000 inv. — Till E. höra
de stora öarna ösel och Dagö liksom
Runö och andra mindre öar. E.
gränsar i s. till Lettland och i ö., där
gränsen går över Psovska sjön och
sjön Peipus, till Sovjetryssland.
Viktigaste flod är Narowa, som, nära
gränsen till Ryssland, förbinder
Peipus med Finska viken. E. är i stort
sett ett slättland, i sö. förekomma
dock höjder på ett par hundra meter
(högsta berg 324 m. ö. h.).
Somrarna äro ungefär lika varma som i
södra Sverige, vintertemperaturen
motsvarar Hälsinglands. — Av
befolkningen utgöres 92 % av ester, 6 % av
ryssar, 1.5 % av tyskar. På Runö och
på en del orter efter den nv. kusten
och ett par öar därutanför bo
omkring 8,000 svenskar, vilkas förfäder
sannolikt invandrat kring början av
800-t. Den svensktalande befolkningen
var på 1600-t. dubbelt så stor som nu.
— Huvudstad är Reval (estländska:
Tallin) med 124,000 inv., bland övriga
städer märkas Dorpat (Tartu), 50,000
inv., med universitet, grundlagt av
Gustav II Adolf, samt Narva, 27,000 inv. —
E:s huvudnäringar äro jordbruk och
boskapsskötsel. Av sädesslagen
upptaga råg, havre och korn de största
åkerarealerna, veteproduktionen
täcker ej landets eget behov. Potatis
och foderväxter odlas i stor
utsträckning, liksaså är linodlingen
betydande. Potatisen går delvis till
spritbränning (estnisk sprit).
Mejerihanteringen är starkt utvecklad och
lämnar betydande överskott för export.
Kustbefolkningen idkar fiske
(strömming och vassbuk el. ”killo”).
Omkring 20 % av landet upptages av
skogar, därav % barr- och Vé
lövskogar. Sågverksindustrin är föga ut-.
vecklad, trämasse- och
pappersindustrin är av större vikt. Papper är en
viktig exportprodukt på Ryssland. E.
har stora tillgångar på oljeskiffrar,
från vilka en rätt betydande brytning
äger rum. Likaså brytes kalksten för
olika ändamål, bland annat för
cementtillverkning. För övrigt saknar
E. mineraltillgångar. Textilindustrin
har nått en stark utveckling,
särskilt bomullsväverierna. Genom en
långt driven jordreform indrogos 1919
de större godsen till staten,
odlings-områdena ha sedan utdelats till
småbrukare, medan staten behållit
skogarna. — Estland har 1,240 km.
järnvägar, handelsflottan är ännu föga
betydande (52,000 ton). — Den
estniska riksdagen har 100 ledamöter,
valda på 3 år genom allmänna,
proportionella val. Folkomröstning skall
äga rum, om 25,000 medborgare
begära det. — Försvarsväsendet är
grundat på allmän värnplikt,
övnings-tiden är 1 y2 år. Krigsflottan är
obetydlig. Karta, se Baltiska staterna.
— Historia. Den danska
konungen Valdemar II Sejr företog ett
korståg till E. och grundläde 1219
staden och biskopsstiftet Reval. Den
del av E., som ej innehades av
Danmark, kom snart under tyskarna och
1346 sålde Danmark sina områden i
E. till Tyska orden. Då denna
splittrades i och med reformationen, sökte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
