Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fehrenbach ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F. liar ofta i nedre kanten en
bly-tyngd.
Fenn’ia, nylatinskt namn på
Finland.
Fcnnoma’n, fanatisk anhängare av
de finnfinska strävandena i Finland.
Fennoskan’dia, särskilt i den
geologiska litteraturen bruklig
beteckning för det stora, övervägande av
urberg bestående område, vilket
omfattar Skandinaviska halvön, Finland,
Karelen och Kolahalvön.
Fenol [fenål*], en grupp organiska
föreningar, som kunna tänkas
uppkomma genom en el. flera väteatomers
i bensolkärnan ersättande med
hyd-roxyl. Se Karbolsyra.
Fenol’ftalein, en förening, som
bildar färglösa kristaller. En lösning
av F. färgas redan av små mängder
av alkali skarpt röd. På detta
grundar sig F:s användning som
indikator vid bestämmande av
alkali-mängden i vätskor.
Fenome’n, företeelse. —
Fenome-n a’l, underbar.
Fenomenalism kallas inom filosofin
den åskådning, som betonar, att vi
ingenting veta om tingens egentliga
väsen, att vi endast ha kunskap om
den oss omgivande verkligheten på
grund av de sinnesretningar, de
intryck, vi mottaga från yttervärlden.
Strängt taget bevisa våra intryck ej
ens yttervärldens existens.
Filosofiskt sett kan denna lika väl vara en
elak dröm. Bland de filosofer, som
företrätt liknande synpunkter, må
nämnas Kant och Comte.
Fen’resulven (Fenrer), enligt den
nordiska gudasagan ett odjur med
Loke till fader. Gudarna satte F.
i bojor av järn, men han sönderslet
dem alla, tills han slutligen
fängslades med den förtrollade bojan
Gleip-ner., Denna skulle han ej kunna slita
förrän vid Ragnarök.
Blåval.
Fenvalsläktet (Balseno’ptera), ett
släkte bardvalar, som ha korta
bröstfenor med slät kant samt långsträckt
smal kropp med talrika hudveck
framtill på kroppens undersida. I n.
Atlanten förekomma följande fyra arter:
B 1 å v a 1 e n (B. musculus) är gråblå
med vitfläckigt bröst och gråsvarta
barder. Den är det största nu levande
däggdjuret (upp till 25 m. lång).
Den har enstaka gånger strandat vid
vår västkust. S i 11 v a 1 e n (B.
Phy-salus) har gråsvart översida och vit
buksida samt gråsvarta barder med
ljusa strimmor. Dess längd uppgär
till 20 m. Den följer ibland
sillstimmen intill vår västkust. Vikvalen
(B. acuto-rostrata) liknar föregående
i utseende men har gulvita barder och
är mindre (längd 8—10 m.),
förekommer sällan vid svenska kuster. S e
j-valen (B. borealis) liar biåsvart
översida och vit buk med vågigt
tecknad gräns i sidorna. Barderna äro
svarta, kroppslängd 12—16 m.
Feoda’1, läns-, som angår län under
medeltiden.
Feoda’lsystemet, länsväsen, den
form av statsorganisation, som
utbildades under medeltiden i Europa.
Landet uppdelades i län, som styrdes
och förvaltades av en länsherre,
vilken- också var skyldig att hålla en
viss truppstyrka till konungens
disposition. Egentligen styrde konungen
landet ”av Guds nåde” och
betraktades som ägare till landet, som han
sedan fördelade på länsherrarna, vilka
egentligen skulle vara hans
ståthållare och bero av hans nåd. På grund
av de dåliga kommunikationerna, det
outvecklade penningväsendet, som
nödvändiggjorde naturaskatter, de
ständiga krigstillstånden och den
därav följande oredan etc. blevo
länsherrarna i praktiken dock ganska
självständiga. Länen utgjorde små stater
innanför staten, vilka ofta lågo i
krig med varandra och ibland
sam-manslöto sig till partier, vilka
av-ocli tillsatte konungen, som på så sätt
i själva verket blev beroende av sina
länsherrars nåd. Då vid nyare tidens
början krutets uppfinning
möjliggjorde uppställandet av lättbeväpnade
och jämförelsevis billiga, stående
härar, kunde regenterna, stödda på
dessa, tvinga de mäktiga länsfurstarna
till underkastelse och genomföra en
fastare statsorganisation. Så gick
feodalsystemet och riddarväsendet
under.
Feodo’sia, livlig handels- och
sjö-fartsstad på s. kusten av Krim, s.
Ryssland, 40,000 inv.
Ferdinand, romer sk-ty ska kejsare.
— 1. F. I, 1503—64, romersk konung
1531 och kejsare 1556, hade 1521
kommit i besittning av de österrikiska
arvländerna och blev 1526 konung av
Ungern och Böhmen, sålunda
grundläggande den österrikisk-ungerska
monarkin. F. tvangs dock att avstä
större delen av Ungern till J. Zapolya
och hans son. — 2. F. II, 1578—1637,
den förres sonson, blev 1619 kejsare
och konung över Böhmen och Ungern.
F. var en fanatisk anhängare av
katolicismen och kuvade det
protestantiska Böhmen. Därefter gjorde F. sig
till ledare för den katolska
reaktionen i Tyskland och utgav restitutions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
