Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferdinand I ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fenol’, starkt befäst stad i
landskapet Galicien, nv. Spanien, vid
Atlanten. 30,000 inv.
Fer’roleg:eringrar äro legeringar av
järn med andra metaller, t. ex. krom,
mangan, nickel, aluminium el. kisel. P.
äro vanligen gråvita, mycket spröda,
osmidbara. De ha mycket stor
betydelse för framställning av olika
sorters specialstål. _
Fer’rooxalat, se Ferrioxalat.
Ferrotypi’, en fotografisk metod att
snabbt erhålla positiva bilder utan
hjälp av negativa bilder, som den
vanliga fotograferingsmetoden kräver.
Jfr Dagerrotypi.
Fer’rum, lat., järn.
Ferry [färi’j, J., 1832—93, fransk
politiker, 1809 ledamot av lagstiftande
kåren, efter Napoleons störtande
ledamot av nationalförsamlingen och
Paris’ borgmästare. F. var en ivrig
motståndare till monarkisterna. Som
undervisningsminister 1879—83
krossade han kyrkans makt över
skolväsendet, bland annat genom att
förbjuda religionsundervisning i
stats-skolorna. Senare var F.
konseljpresident och utrikesminister. Som sådan
utvidgade F. det franska
kolonialväldet till Madagaskar, Annam och
Ton-king.
Fer’sen, svensk adelsätt från
Estland, utslocknad 1839. — 1. Axel v. F.
d. ä., 1719—94, greve, fältmarskalk,
efter 1751 ledare för hattarna och
under riksdagarna 1755—56, 1760—62
och 1769 lantmarskalk. Han avhöll
sig från att ingripa i 1772 års
statskupp, var en tid därefter riksråd men
slöt sig snart till oppositionen mot
Gustav III. Från 1789 ägnade han
sig åt memoarförfattande. — 2. Axel
v. F. d. y., 1755—1810, den förres son,
greve, general, riksmarskalk, från
1788 Gustav III: s ombud vid franska
hovet, där han hade drottningens
särskilda bevågenhet. Efter revolutionen
planlade han flera försök att befria
konungaparet. Efter 1809 års
stats-välvning slöt sig F. till det
gustavianska partiet. Han blev tack vare detta
mycket impopulär och vid
tronföljaren Karl Augusts begravning dödades
han av Stockholms pöbel (Fersenska
mordet).
Ferti’I, fruktsam, fruktbar.
Fes, se Fets.
Fess, mus., den med ett b en halv
ton sänkta tonen f; förväxlas
enhar-moniskt med e.
Fessan’, provins i sö. delen av
Tri-polis, n. Afrika. F. utgör ett öde
ökenland med fruktbara oaser, de
enda beboeliga områdena. I nv. delarna
finnas saltsjöar, varur fås salt,
landets förnämsta produkt. Huvudstad
Mursuk.
Fcsti’na Ien’te, lat., skynda
långsamt! Utan att fjäska.
Festivite’t, lat. festi’vitas, festlighet,
högtidlighet.
Feston, fr., el. festong, virat band av
flätade blommor, lövverk, frukter o.
dyl.; även namn på i konsten använda
efterbildningar av sådana.
Fes’tum, lat. fest. — Post F.,
”efter festen”, för sent.
Feta’liebröder el. vitaliebröder
kallades de sjörövare, som under 13- och
1400-t. i stort antal uppträdde i
Östersjön. Under striden mellan
Dan-mark-Sverige-Norge och de
Mecklen-burgska hertigarna samt städerna
Rostock och Wismar förklarade dessa
senare år 1391, att de understödde
var och en, som ville skada Danmarks
rike. Så uppstodo stora skaror av
sjörövare, vilka dock snart även
beredde hanseaterna skada och under
fältropet ”Guds vänner och allas
fiender” anföllo alla fartyg. F.
innehade Gotland, och först efter öns
erövring av Tyska orden år 1398 bröts
deras makt, ehuru deras verksamhet
ännu en tid fortsatte i östersjön.
Fete [fät], fr., fest.
Fete’ra, festa, fira någon.
Fetisch’, förtrollad sak. Ett enkelt
obearbetat föremål, som hos primitiva
folk ägnas dyrkan.
Fetknopp, se Sedum.
Fets el. fez el. fäss, en i Turkiet
och Orienten bruklig huvudbonad
utan skärm, vanligen av rött ylle
och med svart tofs.
Fetstil, boktr., en sorts rubrikstil.
Se Stil.
Fett. Olika fettarter förekomma
såväl i växter som djur. I växterna
finnas de mest i fröna. Fetterna
kunna vara fasta eller flytande, de
sistnämnda kallas också för feta oljor.
De äro icke flyktiga, lättare än
vatten, lättlösliga i eter och en del andra
organiska lösningsmedel men olösliga
i vatten. Djurfett som talg, ister och
smör är i allmänhet fastare än
växt-fett, som oftast är flytande. De
viktiga palmfetterna äro dock fasta. —
Fetterna äro kemiskt sett estrar
(organiska salter) mellan glycerin och
olika organiska syror, främst
stearin-syra, palmitinsyra och oljesyra. Smör
innehåller även mindre mängder
gly-cerinestrar av smörsyra och vissa
andra syror. Under inverkan av
bakterier i närvaro av vatten sönderdelas
fetterna delvis i glycerin och fria
syror; en del av de senare ha en vidrig
lukt (härskning). Ur fetter
framställas bland annat stearin, tvål och såpa.
Fetthjärta, en vid allmän fettsot
förefintlig ökad fettansamling på
hjärtat och in mellan dess muskelknippen.
Om denna fettbildning i och för sig
har någon betydelse är osäkert. Be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
