Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finländsk litteratur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1500-1700 -t. Under denna period
utvecklades det lialvt allmogeartade
kyrkomåleriet i Österbotten,
företrätt bland annat av M. Toppelius.
Renässansen, barocken och rokokon
uppvisa en del slottsbyggningar. Den
folkliga konsten nådde en avsevärd
utveckling exempelvis i Karelen.
Under den gustavianska tiden utfördes
målningar, skulpturer och enstaka
byggnader, dock mest av svenska
konstnärer. 18 0 0 -t. Banbrytarna
för den finländska konsten sökte sig
först till Sverige, såsom bildhuggaren
B. Cainberg och målaren R. V.
Ekman. Senare valde Ekman nationella
motiv och verkade för en fosterländsk
konst, liksom bildhuggaren C. E.
Sjöstrand. Betydande för F:s
utveckling äro bland annat arkitekten K. L.
Engel och landskapsmålarna V.
Holmberg och V. Westerholm samt
bildhuggarna W. Runeberg och J.
Taka-nen. På 1880-t. började franskt
inflytande göra sig gällande. Det
främsta namnet från denna period är A.
Edelfelt, vilkens måleri mycket
uppmärksammades även i utlandet.
Finlands natur och folk framställdes av
bland annat E. Järnefelt, P.
Halo-nen samt framför allt A.
Gallén-Kalela, den mest typiskt fin ske av
dem alla, vilken skapade kraftfyllda
bilder ur folkets liv och stundom
hämtade motiv från Kalevala. 19 0 0 -t.
Den moderna riktningen inom F.
företrädes bland annat av arkitekterna
Saarinen, W. Thomén, målarna M.
Enckell, J. Rissanen, T. K. Sallinen
samt bildhuggaren V. Aaltonen.
Finländsk litteratur. Medeltiden.
Den medeltida F. blomstrade främst
kring Åbo biskopssäte och
företräddes bland annat av den lärde
författaren J. Budde. Vid sidan härav
utvecklades folkdiktningen, vilken
senare sammanförts i Kalevala och
Kanteletar. Under
reformationstiden utkom M. Agricolas finska
översättning av Nya Testamentet.
Skalden S. A. Forsius skrev på
svenska bland annat psalmer. 1 G 0 0 -1.
Efter grundandet av Åbo akademi
började den finska kulturen
uppblomstra. Litteraturen hade en
övervägande religiös färgning. 17 0 0 -t.
Vid mitten av århundradet uppstod en
rörelse för befrämjandet av inhemsk
finländsk odling. Denna riktnings
främste representant var H. G.
Porthan. Skalden F. M. Franzén liksom
förut G. F. Creutz överflyttade senare
till Sverige. 18 0 0 -t. Finlands
förening med Ryssland framkallade en
strävan att bibehålla och utveckla
den nationella kulturen. J. L.
Runeberg var medelpunkten i en talrik
litterär krets. Snart blev F. delat i två
kulturgrupper, varav den ena arbetar
på den finska kulturens frigörelse
från svenskt inflytande, den andra
söker bevara svenskt språk och svensk
odling. Representanter för den
finskspråkiga litteraturen äro bland andra
lyrikerna J. Krohn och A. Ahlqvist,
skalden A. Kivi, K. Bergbom,
grundläggaren av den finska teatern, samt
romanförfattarna J. Aho, A.
Järnefelt, lyrikern J. H. Erkko och
prosaförfattaren J. Linnankoski. Den andra
gruppen har företrätts av Z. Topelius,
K. A. Tavaststjerna och J. Ahrenberg,
lyrikerna B. Gripenberg, Hj. Procopé
samt romanförfattarna A. Mörne och
R. Schildt m. fl.
Finn, enligt sägnen en jätte, som
byggde domkyrkan i Lund.
Finnar, Finlands urinvånare, höra till
den finsk-ugriska språkstammen. Ur
rassynpunkt har man velat hänföra
dem till en ost-baltisk ras, som
ursprungligen haft sin hemvist i ö.
Europa och av vilken folköar ännu
finnas kvar i Ryssland (mordviner
m. fl.). Till utseendet äro F.
kortväxta och kortskalliga, ha ljust hår,
blåa ögon och tämligen grova drag
med brett ansikte.
Finnboda, stort skeppsvarv invid
Stockholm.
Finne, genom inflammation i en
talgkörtel uppkommen varbildning.
Under 15—20-årsåldern äro F.
särskilt vanliga, beroende på att
talgkörtlarna denna tid börja utvecklas
och funktionera. För förhindrande av
F. är renlighet av vikt. Tvättningar
med ljumt vatten och ibland med
sprit göra nytta. I svåra fall
användes behandling med såpsprit, svavel
o. dyl. Även serumbehandling har
man sökt använda.
Finnforsen, vattenfall med
kraftstation i Skellefte-älven, 3G km. v. om
Skellefteå.
Finnmarken, gammalt namn på den
nordligaste delen av Skandinavien,
särskilt på den del, som numera
utgöres av Finnmark fylke i Norge. F.
var länge omstritt och Karl XI :s
anspråk på F. var en av orsakerna till
Kalmarkriget. I freden 1613 avstod
Sverige från F.
Finnmarker, skogstrakter i
Värmland, Västmanland, Dalarna och
Hälsingland, vilka huvudsakligen vid
nyare tidens början koloniserades av
inflyttade finnar. Det finska
språket är i dessa trakter numera nästan
utdött.
Finnmark fylke, Norges nordligaste
fylke. 48,152 kvkm. 46,000 inv., därav
8,000 i fylkets städer Hammerfest,
Vardö och Vadsö. Befolkningen
utgöres till stor del av lappar och
finnar.
Finnveden, beteckning för ett
skogsområde i Småland, omfattande nuva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
