Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma antal tjänsteår som den på
sista förslagsrummet uppförde.
Fjärde ståndet, namn, använt på
1800-t. i flera länder som beteckning
på hantverkare, arbetare och bönder,
d. v. s. den kroppsarbetande klassen.
Fjärdhundra, område i sv. Uppland,
delat på Uppsala län och
Västmanlands län. F. var ett av de tre
folk-landen.
Fjärding, fjärdedel, gammalt
rymdmått. För våta varor är 1 F. = %
tunna - 2 åttingar = 31.4 1. För torra
varor är 1 F. = y8 tunna = 4 kappar =
18.3 1.
Fjärilar (Lepidoptera), en ordning
insekter, som ha de undre käkarna
rännformigt utbildade tillsammans
bildande ett sugrör, vilket i vila
hålles spiralformigt inrullat, övriga
mundelar äro förkrympta. Antenner äro
vanligen väl utvecklade och ha
varierande form. Vingarna äro vanligen
två par och äro täckta av taktegellikt
anordnade, färgade kitinfjäll. Äggen
fästas i allmänhet på larvens
närings-växt. Larverna äro masklika, ha
bitande mundelar och vanligen tre par
bröstfötter och fem par bukfötter.
Efter fyra till fem hudömsningar
övergår larven till puppa, antingen
hängande med huvudändan nedåt
(häng-puppa) el. fastsatt med en tråd runt
kroppen (gördelpuppa), i en del fall
slutligen omgiven av eh kokong. —
F. delas i Stor fjärilar och
Små-fjärilar. De senare omfatta
Mått-fjärilar, Vecklarefjärilar,
M alfjärilar och Fjädermått.
Storfjärilarna kunna indelas i:
Dagfjärilar, som ha en spenslig kropp,
klubblika antenner samt breda, i vila
uppåt hopslagna vingar.
Skymningsfjärilar, som ha grövre
kropp, spolformiga antenner och
smala, i vila takformigt hoplagda vingar.
Nattfjärilar, som ha antingen
tjock (Spinnare och Nattflyn) el. smal
(Mätare) kropp, trådformiga med
kamtänder försedda antenner och
breda vingar, som i vila hållas platt
utbredda el. takformigt hoplagda,
mera sällan uppåt hopslngna.
Fjärran österns republik, en 1920—
22 existerande republik mellan
Bajkal-sjön och Stilla havet i ö. Asien. F.
kallades även Tjita-republiken efter
huvudstaden. 1922 införlivades F. med
Ryssland dock med bibehållande av
en viss självständighet.
Fjärrorgel, se Orgel.
Fjärrpunkt, se Öga.
Fjärrverkan, den inverkan, som en
kropp utövar på en annan utan
förmedling av mellanliggande medium.
Så ansågs förr en elektriskt laddad
kropps inverkan på en annan som F.
Med denna åskådning bröt emellertid
den engelske fysikern Faraday under
1800-t: s första hälft.
Fjär’singar (Trachinid[e), till tagg-
feningar hörande fiskfamilj, som ha
långsträckt kropp, lång analfena och
lång bakre ryggfena, styva taggar i
främre ryggfenan och en kraftig tagg
på gällocket. Till F. hör Vanliga
Fjärsingen (Trachinus traco),
som har grönbrun rygg med ljusare
snedstrimmor, blåstrimmiga sidor och
vit buk med gula och blåa streck.
Ryggfenstaggarna och gällockstaggen
äro förenade med giftkörtlar och
kunna därför orsaka riskabla sår. F.
förekommer i Medelhavet och Atlanten
och är ganska allmän vid vår
Västkust. Den lever huvudsakligen av
räkor. Köttet är välsmakande.
F-klav, se Bas-klav.
F. K. F. It., se Föreningen för
kvinnans politiska rösträtt.
Fl, kem., tecken för en atom fluor.
Fla., förkortning för Florida.
Flacon el. flakong, fr., flaska.
Fladdermus.
Fladdermöss, Flädermöss el.
Läderlappar (Chiroptera), en ordning
däggdjur, som kännetecknas av att de
utefter kroppens sidor mellan bakbenen
och frambenen, vilka senare ha starkt
förlängda fingerleder, ha en tunn
flyghud. De ha små ögon med dålig
syn. Däremot är hörseln mycket väl
utvecklad. Framför öronöppningarna
finnes en hudflik, öronlocket,
antagligen avsedd att skydda mot för
starka ljud. F. leva vanligen av
insekter, som de fånga i flykten. En del
arter leva av frukter el. äro
blodsu-gare. I allmänhet äro F. nattdjur. I
vila hänga de med huvudet nedåt,
fasthakade med bakfötterna. Många
arter tillbringa vintern i dvala. Till
F. hör Flygande hundar,
Blad näsor, Hästskonäsor
och Egentliga flädermöss.
Till den senare gruppen höra flera i
Sverige vanliga arter, vilka nå en
storlek av 4—8 cm, olika för olika arter.
Flageoletton [flasjålätfton], en
flöjtliknande ton, som erhålles å
stråkinstrument, om man under ett
stråkdrag endast mycket lätt med
fingret berör strängen i någon av
dess naturliga delningspunkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
