Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flagga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flaubert [flåbä’r], G., 1821—80,
fransk författare, mest bekant för
romanen Madame B o v a r y, i vilken
F. framstår som en skarp psykolog
och överlägsen stilist. F. är en av
naturalismens banbrytare, ehuru i lians
författarskap ingå även romantiska
element.
Fla’vius, romersk släkt, till vilken
blancl andra hörde kejsarna
Vespasia-lius*, Titus* och Domitianus*.
Flaxman [fl8ex’msen], J., 1755—1826,
engelsk bildhuggare. F. räknas som
nyklassicismens förnämsta
representant i England. Hans teckningar till
Homeros, Aiskylos, Dante etc. äro
berömda. För engelsk
lergodstillverkning har han även varit av betydelse.
Flecker [fläk’kse], J. E., 1884—1915,
engelsk författare. F. har i sin
diktning framför allt använt sig av
österländska motiv. Hans förnämsta
arbete är skådespelet H a s s a n.
Fleet Street [flit strit], gata i
Londons City, vid vilken de förnämsta
tidningarna ha sina lokaler.
Fleg;’ma, liknöjdhet, tröghet.
Flek’kefjord, stad i sv. Vest-Agder
fylke, Norges sydkust. 2,200 inv.
Gar-verier.
Flekte’rande, egentligen böjande,
kallas sådana språk, där ordens
betydelse i förhållande till varandra
bestämmas genom tillagda ändelser,
förstavelser el. dyl. Dessa
böjningsele-ment ha ej någon självständig
användning.
Fleming, svensk-finsk adelssläkt. —
1. Klas E: son F., omkring 1535—97,
riksmarsk, Finlands hövitsman 1591—
97, var en ivrig anhängare av
Sigismund och bekämpade hertig Karl och
hans vänner. — 2. Klas L:son F.,
1592—1G44, riksråd, amiral, förste
överståthållare i Stockholm. F.
verkade mycket för huvudstadens
utveckling och skapade bland annat en stark
örlogsflotta. F. förde befälet över
denna i danska kriget och mötte den
danska flottan vid Femern 1644, där
striden dock blev oavgjord.
Flen, municipalsamhälle vid v.
stambanan, mellersta Södermanland.
2,000 inv. Viktig järnvägsknut.
Flensburg (danska Flendsborg),
sjöstad i preussiska provinsen
Schles-wig-Holstein, vid östersjön, 61,000 inv.
Före världskriget betydande
handelsstad. Industrin omfattar bland annat
skeppsbyggerier, bryggerier, kvarnar
och pappersfabriker. Efter att hava
tillhört Danmark kom F. år 1864 i
tysk ägo. Som 90 % av inv. äro
tyskar, kunde staden ej efter
folkomröstningen i Schleswig år 1920
återförenas med Danmark.
Flers [flärj, Robert de, f. 1872,
fransk författare, som tillsammans
med Caillavet* skrivit talrika, lättare
skådespel. F. är sedan 1921 medlem
av Franska Akademin.
Fleteher [fletfsjse], J., 1579—1625,
engelsk dramatiker, högt skattad av
sin samtid. Hans skådespel äro
tekniskt välgjorda men ha ytlig
karaktärsteckning och äro oftast ganska
slippriga.
Fletfner, se Rotorfartyg.
Fleurist el. flörist, fr.,
blomsterhandlare.
Fleuron [flörOng’], S., f. 1874, dansk
författare. F. liar skrivit omtyckta
djurskildringar.
Fleury [flöri’3, A. H. de, 1653—1743,
fransk statsman, kardinal, var från
1726 till sin död statsminister under
Ludvig XV och ledde som sådan
Frankrikes politik. F: s styrelse var
mycket lyckosam både i inre och yttre
avseenden. 1733 avslöt F. det
bourbonska familjefördraget mellan
Frankrike och Spanien. Genom att ingripa
i polska tronföljdskriget förskaffade
F. Lothringen åt Frankrike. Senare
blev Frankrike mot F: s vilja
inblandat i österrikiska tronföljdskriget.
Flexi’bel, böjlig. —
Flexibilitet, böjlighet.
Flexu’r, geol., böjning i ett för
övrigt horisontellt berglager,
uppkommen genom en sänkning av området
på ena sidan om F. (jfr Förkastning).
Flibustiä’rer, Buckaniä’rer, vilda
sjörövare, som på 1600-t. skövlade och
plundrade de rika kolonierna i
Västindien och på västkusten av Amerika.
Flickundervisning:. Undervisningen
på folkskolestadiet är gemensam för
gossar och flickor. Den högre
undervisningen har däremot tidigare icke
bedrivits som samundervisning. De
liögre statliga
undervisningsanstalterna, läroverken, voro förr endast
öppna för gossar. Den högre
flickunder-visningen vilade, bortsett från Statens
normalskola för flickor vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm, helt
på de genom privat initiativ
tillkomna högre elementarläroverken för
flickor eller högre flickskolorna. Dessa,
som sedan åtskilliga decennier
tillbaka åtnjuta stats- ocli
kommunalunderstöd, äro i regel åttaklassiga,
vartill kommer tre ofta även för
gossar öppna förberedande klasser.
Avgångsbetyg från dessa skolor medför
i allmänhet normalskolekompetens,
det vill säga ungefärligen samma el.
något högre kompetens än
realskole-examen. Några av flickskolorna äro
förenade med ett gymnasium, som för
fram till studentexamen. Därjämte
finnas även några enskilda högre
samskolor, vid vilka studentexamen
avlägges. Numera äro även de
kommunala så kallade mellanskolorna
samt de statliga samskolorna, vilka
föra fram till realskoleexamen, öppna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
