Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fram ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fran’ken, gammalt stamhertigdöme
i Tyskland, sträckande sig från n.
Sydtyskland till de bölimiska bergen.
Då Karl den stores välde delades 843,
blev F. det förnämsta tyska landet.
Därifrån liärstammade de frankiska
kejsarna. På 1500-t. bildades den s. k.
frankiska kretsen, som bestod av sö.
delen av det ursprungliga F. En stor
del av kretsen sammanslogs 1806 med
Bayern.
Fran’ker, en från 200-t. e. Kr. känd
germansk folkstam, bestående av
flera smärre stammar, t. ex. östfranker,
moselfranker, ripauriska ocli saliska
F. De sistnämnda trängde över
Belgien in i n. Frankrike på 400-t. Från
de ripauriska F. ocli östfrankerna,
som kommo under de saliska F:s
välde, härstammade den karolingiska
ätten. F. har givit upphov till
namnet Frankrike.
Franke’ra, förse med frimärke.
Frank’fort [fr£en’kf£et], huvudstad i
Kentucky (U. S. A.). 10,000 inv.
Frankfurt am Main [fran’kfort am
majn], betydande handelsstad i
preussiska provinsen Hessen-Nassau, v.
Tyskland, vid floden Main, 435,000 inv.
Näst Berlin Tysklands viktigaste
börsplats (bankirhuset Rotscliild).
Knutpunkt för flera viktiga
järnvägslinjer. Livlig industri:
järngju-terier, maskintillverkning, kemiska
och elektrotekniska fabriker.
Universitet med tillhörande institutioner och
samlingar. Goethes födelseort. I F.
slöts 10 maj 1871 den fred, som
avslutade fransk-tyska kriget.
Frankfurt an der 0’der [-[fran’k-fort-],-] {+[fran’k-
fort-],+} stad i preussiska provinsen
Brandenburg, Tyskland, belägen vid
Oder, 65,000 inv. Järnindustri.
Tillverkning av choklad, cigarrer och
socker. Knutpunkt för kanallinjer till
Elbe och Weichsel.
Frankfurter Zeitung [fran’kforter
tsaj’tong], inflytelserik, daglig tysk
tidning, tillhörande det demokratiska
partiet och utgiven i Frankfurt am
Main.
Frank Heller, se Serner.
Fran’kiska kejsare el. Saliska
kejsare, de tysk-romerska kejsare, som
regerade 1024—1125. Se Konrad och
Henrik.
Franklin [fr£en’klin]. — 1. Benjamin
F., 1706—90, nordamerikansk politiker
och naturvetenskapsman, uppfann
åskledaren och uppställde en teori om
elektricitetens natur. F. deltog i
kongressen i Philadelphia samt
medverkade till oavliängighetsförklaringen
1776. Som sändebud i Paris
utverkade han Frankrikes hjälp i kriget
mot engelsmännen. 1787 bildade F.
en förening för slaveriets avskaffande.
F. är en av de främsta statsmännen i
Amerikas historia. — 2. Sir John F.,
f. 1786, engelsk amiral och polarfarare.
Företog flera resor i de norra
polartrakterna. Under en expedition,
företagen i syfte att finna
nordvästpassagen, omkom han med alla sina
följeslagare (1847). F. var 1837—43
guvernör över Tasmanien.
Fr an’ko innebär som handelsterm,
att riskerna under en transport åvila
säljaren, som det även tillkommer att
bestrida försäkrings- och
fraktkostnader.
Frankrike, republik, omfattande v.
Mellaneuropa jämte ön Corsica. 551,000
kvkm. 39.5 milj. inv. F. har utom i
nö. mot Tyska riket och Belgien
naturliga gränser. På gränsen till
Schweiz och Italien löpa Jura och
Västalperna, i s. gränsar F. till
Medelhavet och skiljes genom
Pyrenéerna från Spanien, i ö. gränsar det
till Atlanten och i nv. skiljes det från
England genom Engelska kanalen. —
Kusten har tämligen skiftande
karaktär. Längst i n. invid Pas de Calais,
det sund, som förbinder Engelska
kanalen med Nordsjön, är den låg och
delvis täckt av flygsand. Utmed
Engelska kanalen utgöres kusten till en
stor del av kritklippor. Längst i v.
utskjuter halvön Bretagne, vilken har
branta, sönderskurna stränder. S.
därom blir kusten allt lägre för att
längs den öppna Biscayabukten bliva
låg med laguner och stranddyner.
Medelhavskusten upptages till stor del
av det sumpiga Rliönedeltat. Längst
i ö. mot Italienska kusten är den
bergig. — I det inre av F. märkes ett
höglandsområde, Franska
Centralplatån, Massif Central (800—1,000 m. ö. h.),
ett urbergsområde, här och där
genombrutet av vulkaniska bergarter,
som bilda talrika, numera ej
verksamma vulkaner, bland vilka
Gan-tal och Mont Dore nå 1,850—1,900
m. ö. h. Centralplatåns sö. del,
Cevennerna, stupar brant ner mot den
bördiga Rhönedalen. I s. gränsar den
till en kalkplatå, Les Causses, ett
karstområde med storartade
grott-bildningar. I v. och n. sänker den
sig sakta mot Garonnebäckenet och
Parisbäckenet, vilka tillsammans
bilda Franska låglandet. Halvön
Bretagne är bergig med ö-v:ligt
strykande bergsryggar (högsta höjd 417
m. ö. h.), rester av en gammal
bergskedja. De mellan höglanden
liggande områdena upptagas av jura-,
krit-och tertiära formationer och äro till
större delen av utmärkt bördighet. —
De flesta av F: s floder upprinna pä
Centralplatån. De ha i stor
utsträckning kunnat genom kanaler
förbindas med varandra och äro därigenom
betydelsefulla för samfärdseln. De
största äro Seine, som utfaller i
Engelska kanalen, Loire och Garonne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
