Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringen med dess järnmalmer. Dess
kolproduktion är dock otillräcklig.
Industrin är till stor del förlagd till de
n. och ö. delarna av landet samt till
Paris. Särskilt är av betydelse
tillverkningen av siden (Lyon), yllevaror
och metallvaror (Parisbäckenet) samt
bomulls- och linnevaror (norra F.).
Järnindustrins centra äro Creuzot och
St. Etienne. Den franska industrins
produkter äro kända för sin höga
kvalitet. — F. har ett för handeln
gynnsamt läge. I fråga om
handels-omsättningens och handelsflottans
storlek torde F. vara det fjärde
landet bland jordens länder. Utförseln
omfattar huvudsakligen
industriprodukter och vin, införseln kol, råvaror
för industrin och livsmedel. — F. äger
ett synnerligen utvecklat
järnvägs-och kanalsystem. —
Befolkningstätheten är 71 inv. per kvkm.,
folkökningen har länge varit svagare än i
något annat europeiskt land. —
Invånarna tillhöra till största delen den
”romanska” folkgruppen. Religionen
är övervägande romersk-katolsk.
Sedan 1905 äro alla religionsbekännelser
jämställda. Folkbildningen är ej
särskilt hög. Den lägre
skolundervisningen (6—13 år) är dock numera
obligatorisk. Av universiteten äro de
äldsta Paris (1150), Montpeiller (1125)
och Grenoble (1339). Ansedda äro
vidare universiteten i Nancy,
Strass-bourg, Bordeaux, Lille, Lyon,
Tou-louse. Det i Paris räknar 20,000
studerande. — F. är en republik. Den
verkställande makten tillkommer en på
7 år vald president; den lagstiftande
tvenne kamrar. Dessa äro:
deputeradekammaren, vars 626 medlemmar
genom direkta val väljas på 4 år, och
senaten, vars 314 medlemmar genom
indirekta val väljas på 9 år. Vart
tredje år omväljes % av senaten.
Rösträtten är allmän och erhålles vid
21 års ålder, valbarhet till
deputeradekammaren erhålles vid 25 års ålder
och fullgjord värnplikt, till senaten
vid 40 års ålder. För
författnings-frågor och presidentval sammanträda
kamrarna gemensamt. Förvaltningen
tillkommer presidenten och av honom
utnämnda, för kamrarna ansvariga
ministrar. — I administrativt
hänseende indelas F. i 90 departement
under var sin prefekt, dessa åter i
arron dissement (385 st.) med
subprefekter och vidare i c o m m
u-n e s (38,000) med maires. I juridiskt
hänseende delas F. i omkring 3,000
cantons, ungefärligen motsvarande
våra domsagor. Härjämte förekommer
en uppdelning i provinser, ungefär
motsvarande våra landskap och
numera endast av historisk betydelse. De
viktigaste av dessa provinser äro: de
västra kustprovinserna Flandern, Ar-
tois, Normandie, Bretagne, Poitou och
Gascogne mellan Belgien och Spanien;
Languedoc och Provence vid
Medel-liavskusten; Dauphiné, Bourgogne,
Franche-Comté, Elsass (Alsace) i ö.
samt Lothringen (Lorraine) och
Champagne i nö. samt Isle de France
(omkring Paris), Maine, Anjou,
Orlea-nais, Bourbonnais och Auvergne i det
inre. Se vidare under dessa ord. —
F. är för närvarande Europas
främsta militärmakt. Lantarmén räknar i
fredstid 660,000 man, därav omkring
200,000 kolonialtrupper och 30,000 man
tilldelade luftförsvaret. Flottans
årsbudget är mera än 1 miljard francs.
Krigshamnar äro 10, av vilka
Cher-bourg, Brest och Toulon äro de
förnämsta. Vid gränsen mot Tyskland
en rad starka fästningar. —
Myntenheten 1 franc = 100 centimes. 1
guldfranc = 0.72 svenska kronor.
Guldmyntfoten upphävdes under kriget. Valutans
försämring har bragt ner värdet av 1
franc till omkring 11 öre (1926). F:s
utomeuropeiska besittningar upptaga
i Asien, Annam, Franska Kambodja,
Cochinkina, Tonkin, Syrien-Libanon
(mandat) S10,000 kvkm. med 23 milj.
inv.; i Afrika, Algier, Tunis,
Sudan, Guinea, Kongo, Madagaskar
m. m. 9,200,000 kvkm. med 36 milj.
inv.; i Amerika, Guayana,
Marti-nique, Guadeloupe m. m. 90,000 kvkm.
med 500,000 inv.; i Stilla havet
Nya Caledonien m. fl. öar 25,000 kvkm.
med 90,000 inv. Se vidare under dessa
ord.
— Historia. F. i äldsta t
i-d e r. Omkring 600 f. Kr.
undanträngdes de i F. boende ligurerna av
iberi-ska stammar. Ungefär samtidigt
kommo keltiska stammar, gallerna, och
bosatte sig i landet, som efter dem
benämndes Gallien. Senare utsträckte
emellertid romarna sina erövringar
även till Gallien och F. blev en r
o-mersk provins (52 f. Kr.—486
e. Kr.). Romarnas välde skakades
snart genom germanernas
anstorman-de och slutligen besegrades romarna
fullständigt av Klodvig, en frankisk
hövding av merovingernas ätt. Denne
gjorde sig till härskare över hela
Gallien och grundade det fran k
i-ska riket (486—752). Efter hans död
rådde en tid av söndring i landet, tills
slutligen den karolingiska ätten
(752—987) blev den härskande. Efter
dem kommo kapetingerna på
tronen (987—1792). Från 1200-t. blev
konungamakten starkare genom
förvärvandet av flera områden
(Normandie, Touraine, Champagne m. fl.).
1328 tillföll kronan en medlem av
huset Valois, som sedan regerade till
1589. Under denna tid utkämpades
hundraårskrigen mot engelsmännen.
Dessa kunde efter långa motgångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
