Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franska Somaliland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionstribunalet ocli giljotinen. Offer
för dessa blevo bl. a. girondisterna,
drottningen, kommunens ledare
Hé-bert samt slutligen Danton, varefter
Robespierre var enväldig. Snart
störtades emellertid även han
(thermi-dorkuppen) och därmed var det slut
på skräcken, som bland annat
avskaffat den kristna tideräkningen och
infört revolutionskalendern. 1795 antogs
direktorialförfattningen, som avsäg
att stabilisera republiken. De
franska arméerna voro fortfarande
segerrika, 1795 ingicks fred med Preussen
och 1797 med Österrike efter general
Bonapartes glänsande fälttåg. Stora
områden förvärvades och flera
franska lydstater upprättades.
Direkto-riet kunde emellertid ej i längden
upprätthålla ordningen, och då efter
Bonapartes egyptiska fälttåg den
andra koalitionen bildades mot
Frankrike, förlorade direktoriet sitt
anseende. Genom brumairekuppen (9 och
10 nov. 1799) tog Bonaparte makten i
sin hand, varefter
konsulatförfattningen stadfästes. Enligt denna blev
Bonaparte förste konsul och i
realiteten så gott som enväldig. Med
Österrike slöts fred 1801 och med
England 1802.
Franska Somaliland, fransk
besittning i Östafrika, bestående av ett
område vid nordvästra kusten, s. om
Bab-el-Mandeb-sundet, 21,000 kvkm.,
omkring 50,000 inv. F. utgöres till
övervägande del av ett ofruktbart
stäppland. Står genom järnvägar i
förbindelse med Abessinien och
förmedlar detta lands exporthandel.
Viktigaste hamnstad Djibuti. Livlig
handel. Viktigaste exportvaror äro
elfenben och kaffe.
Franska Västafrika, gemensam
benämning på de franska kolonierna i
Västafrika: Senegal, Franska Guinea,
Elfenbenskusten, Togo, Dahomey,
Kamerun, Franska Ekvatorialafrika
(Franska Kongo) samt Franska
Sudan, tillsammans omkring 3,960,000
kvkm. med 12.3 milj. inv.
Fransk klassicism, den -litterära
smakriktning, som uppstod i
Frankrike på 1600-t. I anslutning till den
grekisk-romerska, klassiska
litteraturen strävade man efter lugn och
klarhet i stilen, undvikande överdrifter
och svulstigheter. De teoretiska
reglerna, som exempelvis fastslogos av
Boileau-Despreaux*, följdes dock ibland
alltför slaviskt, vilket medförde en
överskattning av formen på
innehållets bekostnad. Till riktningens
förnämsta representanter i Frankrike
höra Moliére, Racine, La Rochefoucauld,
Fénelon m. fl. F. utövade stort
inflytande på hela den europeiska
litteraturen.
Fransk lilja.
Fransk lilja el. Fleur de lis [flör
dö li], heraldisk lilja, en stiliserad
lilja, som redan under äldsta kristna
tiden var en vanlig prydnad på
kronor, spiror samt på minnesvårdar och
mynt. Tre sådana liljor forekommo
redan på 1200-t. i de franska
konungarnas vapen och kallas därför fransk
lilja.
Fransk potatis, fr. pommes frites
[påmm fritt’], i bitar skuren potatis,
kokad i flottyr.
Franskt vin kallas billiga vita
vinsorter, huvudsakligen använda vid
matlagning.
Fransk-tyska kriget 1870—71 hade
sin grund i det misstroende, som pä
1860-t. rådde mellan de franska och
tyska regeringarna. Frankrike säg
med oro Preussens tilltagande makt
och dess strävan att grunda
Tysklands enhet. Då det 1870 blev fråga
om att till konung av Spanien välja
en släkting till liohenzollrarna,
framställde franska regeringen till konung
Vilhelm av Preussen en begäran, att
lian måtte förmå prinsen att avsäga
sig tronkandidaturen. Detta skedde
även, men då fordrade Frankrike av
konung Vilhelm, att han skulle ge
garantier för att prinsen allt framgent
avsade sig kandidaturen. Konungen
avböjde detta och sände samtidigt
meddelande från Ems, där han. då
befann sig, till Bismarck om
förhandlingarna (Emsdepeschen). En kort
rapport offentliggjordes nu av
Bismarck. Den franska allmänheten fick
härigenom klart för sig, att dess.
regering lidit ett diplomatiskt nederlag
oeh formligen tvingade regeringen att
utfärda en krigsförklaring. Denna
överlämnades till preussiska
regeringen, trots att den franska armén icke
var i stridsberedskap. Tre tyska
härar med general Moltke som
general-stabsclief ryckte in i Frankrike,
besegrade fransmännen bland annat vid
Wörtli och Spichern-Forbach samt
inneslöt en fransk härstyrka under
marskalk Bazaine i Metz. Kort därpå
besegrades marskalk Mac Mahon vid
Sedan, där kejsar Napoleon och hela
Mac Mahons armé tillfångatogs,
varefter Paris belägrades. Ungefär en
månad senare gav sig Metz, och
preussarna slogo en ny, av Gambetta uppsatt
armé. I januari 1871 kapitulerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
