Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredsrörelsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anledning av Galls läror, visade
emellertid, att det visserligen finnes
särskilda centra i hjärnans bark för
känsel, rörelse, syn och dylika enkla
själsförmögenheter, men att för så
sammansatta egenskaper som list,
trofasthet och dylikt säkerligen ej
sådana bestämda centra finnas. Vidare
påvisades, att ett område av hjärnan
ej nödvändigt behöver bukta utåt för
att vara väl utvecklat (barkområdet
kan vara särskilt cellrikt, vara
utvecklat på djupet el. dyl.). Slutligen
konstaterades, att en utbuktning av
hjärnbarken ej nödvändigt medför en
utbuktning av benväggen. Denna kan i
stället vara förtunnad. F. är därför
oriktig, och personer, som utgiva sig
med F: s hjälp kunna avläsa
karaktärsegenskaper, torde, i den mån deras
omdömen äro riktiga, grunda dessa på
ett riktigt bedömande av
ansiktsuttryck, sätt att uttrycka sig o. dyl.
Fren’ssen, G., f. 1863, tysk
författare, främst känd för romanerna
Jörn U h 1, Bröderna m. fl.
Frescati [freska’ti], hållplats vid
Stockholm—Roslagens järnvägar, vid
vilken bland annat ligger
Vetenskapsakademin, Naturhistoriska riksmuseet
och Bergianska trädgården.
Fres’komåleri, al fresco, målning
med vattenfärger på kalkbruk, som
hålles fuktigt för att vid torkningen
binda färgen. F. var känd under
antiken men nådde sin högsta
utveckling i renässansens Italien. Mindre
varaktig är målning på torr grund,
al secco.
Fresnel [fränälP], A. J., 178&—1827,
fransk fysiker, utförde banbrytande
undersökningar inom optiken.
Freud [fråjt], S., f. 1856, professor i
neurologi i Wien. F. räknas som
grundare av psykoanalysen*.
Freudenthal [fröj-], PM f. 1875,
svensk författare, som under
pseudonymen Ode Balten utgivit bisarrt
humoristiska och ironiska noveller etc.
(Den förgyllda grodan).
Freytag: [fraj’tach], G., 1816—95,
tysk författare, bland vars arbeten
märkas romanen Debet och
kre-d i t, en utmärkt samhällsskildring ur
borgerlig miljö, samt komedin D i e
Journalisten.
Fria konster, numera detsamma som
”sköna konster”, d. v. s. främst
byggnads-, bildhuggar- och
målarkonsterna.
Fria Städer, se Fri riksstad.
Fribord (däckshöjd), det vertikala
avståndet mittskepps mellan
huvuddäcket och vattnet (på odäckade
fartyg mellan relingen och vattnet). Ett
fartyg får ej lastas så hårt, att det
på fartygssidan anbragta fribords- el.
plimsollinärket kommer under
vattenlinjen.
Fribrevsrätt, rätt för ämbetsverk
och tjänstemän till avgiftsfri
postbefordran för försändelser i tjänsten.
Förr åsattes sådana försändelser
tjänstefrimärken. Sedan 1920
franke-ras ej tjänsteförsändelser utan förses
endast med påskrift el. stämpel, som
anger deras egenskap av
tjänsteför-sändelse samt avsändarens namn och
tjänsteställning.
Fribrytare användes förr om
personer, som med officiellt tillstånd
under krigstid utövade sjöröveri.
Fricandeau [frikangdå’], fr., . stekt
innanlår av kalv.
Frideri’cia, J. A., 1849—1912, dansk
historiker, professor i Köpenhamn. F.
har i flera bekanta arbeten behandlat
de sista århundradena av den nyare
tidens historia.
Fridlysning: innebär, att skadandet
av vissa föremål (jordområden, växter,
djur m. m.) är vid ansvarspåföljd
förbjudet.
Fridolins visor, se Karlfeldt, E. A.
Fried [frit], A. H., 1864—1921,
österrikisk fredsvän, som bl. a. utgivit
Handbuch der
Friedensbe-wegung. F. erhöll 1911 tillsammans
med Asser nobelska fredspriset.
Friedrich [fri’dris j], ty., Fredrik. —
Caspar David F., 1774—1840, tysk
landskapsmålare, vars arbeten ha starkt
romantiskt betonad stämning. F. har
påverkats av den samtida danska och
norska målarkonsten.
Friedrich Karl [fri’drisj], prins av
Hessen, f. 1868, svåger till kejsar
Wilhelm II, deltog som general i
världskriget och valdes 1918 till konung i
Finland men avsade sig kronan kort
därpå efter Tysklands besegrande.
Friedrichshafen [fridriks-], stad i
s. Wiirttemberg vid Bodensjön. 10,000
inv., främst känd på grund av de där
belägna Zeppelinverken (jfr
Luftskepp).
Fries [fris], svensk släkt med flera
bemärkta medlemmar. — 1. Elias F.,
1794—1878, professor i botanik i Lund
och Uppsala, har utgivit viktiga
växt-systematiska arbeten särskilt
angående svamparna. F. räknas som en av de
mest framstående representanterna för
den linnéanska riktningen. — 2. Thore
F., 1832—1913, professor i -botanik i
Uppsala, har utgivit
uppmärksammade arbeten över lavarna och var en
framstående Linnéforskare.
— Till en annan släkt med samma
namn hör Ellen F., 1855—1900,
historiker, den första kvinna, som i Sverige
avlagt doktorsgrad.
Friesen [fri’-], Sixten v., 1847—1921,
skolman, politiker, stiftade 1900
Liberala samlingspartiet, inom vilket han
hörde till de ledande. F. var ledamot
av Andra kammaren 1885—87 och 1891
—1905 samt av Första kammaren 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
